Läs mikrofilmen hemma Läs mikrofilmen hemma (1979)

Läs mikrofilmen hemma

Alla har vi väl upplevt den stress, som det innebär att läsa mikrofilm på bibliotekets läsapparater. Man har så många rullar att läsa eller man har ett så omfattande innehåll i en rulle att klara av och tiden, som man lyckats beställa är så knapp. Nästa forskare väntar på att få kasta sig över läsapparaten. Att få hem filmerna och hemma i lugn och ro få läsa sina mikrofilmer är mot denna bakgrund en önskedröm. Man skulle slippa de för många av oss långa resorna till och från biblioteket och man skulle kunna anpassa tiden för mikrofilmsläsningen efter de egna förutsättningarna. Och kunna utnyttja kvällar och nätter och även lördagar/söndagar. Läsning av mikrofilm är påfrestande för ögonen, varför det är värdefullt att kunna ha kortare läspass, vilket kan åstadkommas hemma, där man också kan se till att man har en fullgod läsapparat. Att släktforskaren läser sina mikrofilmer hemma kan även vara till fördel för biblioteket. Med det allt större antalet släktforskare blir trängseln vid mikrofilmsapparaterna allt större och man blir förr eller senare tvingad till utvidgningar om alla skall läsa sina filmer på biblioteket. Det skulle inte dröja länge innan även filialerna måste utrustas med rum för mikrofilmsläsning.

Vilka möjligheter finns då till mikrofilmsläsning i hemmet?

Det har tidigare varit svårt att få tag i läsapparat till rimligt pris och med tillräcklig kvalitet. Östtyska Zeiss har en bra apparat, men prisläget är i högsta laget - omkring 6000 kronor. Den läsapparat - videologen - som genealogiska föreningen lancerade för något år sedan, kom därför i rätt ögonblick och i rimlig prisklass - idag omkring 2000 kr. Den ger för hemmabruk tillräcklig kvalitet till ett rimligt pris. Tycker man ändå priset är för högt kan man försöka låna en apparat. Av GF regionalföreningar lånar föreningen i Skåne ut sin apparat till medlemmar. Det kanske finns fler föreningar som har apparat och lånar ut den. Ibland lånar även bibliotek ut apparater.

När man skaffar en läsapparat för mikrofilm måste man vara medveten om att utvecklingen snabbt går vidare. Mikrofiche med både arkivmaterial och personregister till detta är redan på väg och datorhjälpmedel kommer. En särskild förening, DIS, Har startats här i Linköping för att studera användning av datorhjälpmedel i släktforskningen. Men idag finns arkivmaterialet på mikrofilm och det torde ta lång tid att få över allt till annat medium.

Hur får man filmer? På många bibliotek har man länge varit avvisande till hemlån av mikrofilm medan andra tillåtit det. Men här har en förändring skett. I Linköping medges nu på försök hemlån av inlånade filmer - fjärrlån - från alla de länsbibliotek, där hemlån är tillåtna. Och det är snart alla länsbibliotek. Jag har funnit att hemlån tillåts av biblioteken i Borås, Falun, Gävle, Halmstad, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Karlskrona, Kristianstad, Lidingö, Linköping, Luleå, Malmö, Skara, Umeå, Uppsala, Visby, Västerås, Växjö och Östersund. Eskilstuna, Örebro och Göteborg tillåter ännu ej hemlån. Det bör observeras att varje länsbibliotek själv bestämmer i dessa frågor. Från centralt håll kan endast ges rekommendationer eller riktlinjer.

Utlåning och inlåning av mikrofilm har på länsbiblioteken fått en relativt stor omfattning. När jag besökte Karlstad förra året berättade man att för utlåningen hade man en heltidstjänst och för inlåningen en halvtidstjänst. Man hade endast ett ex av varje film. Var en film utlånad hade man således inget referensexemplar hemma. Väntetider är därför vanliga, upp till 1/2 års väntetid angavs inte vara ovanligt. Men ofta går det fortare, det har jag själv upplevt.

I Norrköping finns på biblioteket filmer av kyrkböckerna från staden och från en del av de på senare tid inkorporerade grannförsamlingarna. Man lånar från länsbiblioteken in 2500-3000 filmer om året, vilket är något mer än som lånas in i Linköping. Ungefär 1/3 av de i Norrköping inlånade filmrullarna lånas från Linköping och gäller således det egna länet. Filmer för domböcker saknas.

Jag har antecknat väntetider för de mikrofilmer jag själv beställt vintern 1978/79. De är inte så många, men kan ge en antydan om vilka tider man kan räkna med. Tiden räknas från det beställning inlämnas på mitt lokala bibliotek till dess filmen kan hämtas på samma bibliotek. Här finns då inräknat tiden för transport av filmen från huvudbiblioteket till det lokala biblioteket. Eftersom man endast ordnar en tur i veckan till det lokala biblioteket - onsdagar - kommer en film, som råkar komma till huvudbiblioteket en torsdag, att bli liggande där nästan en vecka, innan den går ut till det lokala biblioteket. Motsvarande gäller en beställning, som inlämnas en torsdag på det lokala biblioteket.


Andel rullar, som kommit     Tid från beställning
inom angiven tid             till den anlänt (dagar)

      10 %                               11
      25 %                               13
      50 %                               20
      75 %                               28
      90 %                               42

Den rulle som kommit fortast har anlänt 9 dagar efter beställning, medan den långsammaste tagit 164 dagar, dvs närmare ett halvt år. Av tabellen framgår att hälften av rullarna anlänt inom 3 veckor och 75 % inom 4 veckor. Siffrorna grundar sig på 88 beställda rullar och gäller rullar från flera länsbibliotek.

Väntetiderna kan således bli långa, men det kan också gå relativt fort ibland att få en film. Tiden för mikrofilmsanskaffningen har stor betydelse för den enskild forskaren och blir avgörande om man skall lägga upp en studiecirkel i släktforskning. Filmerna måste komma tidigt, så att deltagarna kan komma igång snabbt med egna uppgifter. Man kan därför ha anledning undersöka om filmer finns på annat håll och vilka möjligheter som finns att köpa filmer själv.

På en del håll har hembygdsföreningar och kommuner köpt in egna filmer gällande det egna intresseområdet. Åmåls kommun har t ex köpt in filmer av kyrkböcker gällande samtliga de socknar som ingår i storkommunen och börjar köpa in även andra mera efterfrågade rullar. Så har man gjort även i många andra kommuner. Norrköpings kommun har som nämnts köpt filmer för staden och en del av de socknar, som nu ingår i storkommunen.

Egna filmer kan köpas från Riksarkivet för omkring 80 kr styck. Det kan rekommenderas att köpa ett eget exemplar av en film, som man ofta kommer tillbaka till och som visat sig ha långa väntetider på det länsbibliotek, där den finns.

Förteckningar över mikrofilmer finns på biblioteken. Egna exemplar av dessa förteckningar kan köpas från de flesta bibliotek. Här i Linköping t ex kan man köpa ett exemplar av förteckningen för Östergötland för 15 kr. Nya kataloger har nyligen kommit ut för flera länsbibliotek t ex Borås, Karlstad, Stockholms stad, Skara, Västerås och Visby.

Även i grannländerna finns material från kyrkoarkiven på mikrofilm. Enligt uppgift har det gått att låna sådana filmer från Norge, medan det varit svårare få låna filmer från Finland. För emigrantforskare kan det vara av intresse att veta att filmrullar finns från folkräkningarna i Amerika fram till och med år 1900 och att sådana kan köpas för $ 13 per styck, dvs omkring 60 kronor.

Möjligheterna till släktforskning underlättas allt mer genom teknikens utveckling. På fars och farfars tid var man tvungen att färdas till landsarkiven för att på ort och ställe studera originalhandlingarna. Mormonernas mikrofilmning av de svenska kyrkböckerna innebar ett stort steg i utvecklingen. Kyrkboksmaterialet, domböcker mm kunde därigenom göras tillgängliga på ett helt annat sätt än tidigare över hela landet. Genom att länsbiblioteken tagit upp utlåning av mikrofilm på sitt program har en effektiv förmedling till varje bibliotek i hela landet erhållits. Var och en kan nu på sitt bibliotek i hemorten få tillgång till hela kyrkboksmaterialet och även visst annat arkivmaterial utan långa och tidsödande resor till landsarkiven. Nu pågår nästa steg i utvecklingen. Genom att en ny apparat för läsning av mikrofilm kommit till ett lågt pris och genom länsbibliotekens nya vidare syn på filmutlåning är det möjligt för envar släktforskare att inte bara kunna sitta på biblioteken och läsa filmer utan även få hem filmerna och i lugn och ro sitta hemma och studera de gamla arkivalierna.


Denna text är publicerad i Släkt och Hävd 1980:3 s 113-115 och även i Till "första onsdagen i varje månad-gruppens" träff onsdagen den femte september 1979 s 7-10.

Texten är här inlagd på P O Bergmans hemsida.

För denna liksom för övriga texter på hemsidan gäller upphovsmannarätt © Sturefors 2001 P O Bergman.

Ansvarig för innehållet på denna sida är P O Bergman, Hjortronvägen 89, 590 54 Sturefors - epostadress: po@abc.se.


Inlagd 2001-03-24,