Lantmäteriarkivet har främst intresse för den släktforskare, som söker komplettera personuppgifter med en bild av människan bakom och hennes miljö eller vill knyta an till hembygdsforskning. Man finner i lantmäteriarkiven ägokartor från skiften av olika slag och tillhörande handlingar - akter. I de senare kan i en del fall även finnas personuppgifter av intresse.
Lantmäteriet firade förra året 350-årsjubileum. Det var 1628 som Anders Bure fick uppdrag att uppmäta socknarna och landskapen geografiskt och varje bys ägor geometriskt. Anders Bure blev då underställd Kammarkollegiet.
Björn Helmfrid berättade i sitt föredrag om tiondet hur kommissionslantmätarna kopplades in för att hjälpa till att bestämma ett värde på tiondet och därvid gjorde fina beskrivningar av gårdarna och dess ägor. Detta gav upphov till många kartor och gårdsbeskrivningar under senare delen av 1600 och förra delen av 1700-talet.
Ragne Uhrberg nämnde alla de skiften, som genomförts och resulterat i kartor och beskrivningar. Tegskifte, jordskifte, hammarskifte, enskifte, storskifte och laga skifte var olika skiften, som från slutet av 1600-talet och framåt genomförts. Laga skifte har kunnat genomföras ända fram i vår tid - 1972.
I dag är lantmätaren expert på fastighetsindelning. Han sysslar med fastighetsreglering, klyvning av fastighet, avstyckningar och sämjedelning.
Fram till 1908 fördes av lantmäteriet jordeboken. Den sista jordeboken var från 1878 och den hade successivt kompletterats fram till 1908. Då kom jordregisterförordningen och man övergick till jordregister eller som det vanligen kallas fastighetsregister.
De äldsta lantmäterihandlingarna finns hos lantmäteristyrelsen i Gävle. Här i Linköping finns kartor från slutet av 1600-talet och framåt. Huvuddelen av kartorna med tillhörande handlingar är från storskifte och laga skifte på 1700 och 1800-talen.
Vi fick vid besöket se kartor och handlingar från Järnstad i Stora Åby och Boda i Tjärstads socken samt en del äldre stadskartor från Linköping, där bl a slottet inte bara var inritat utan även utritat.
Den sista jordeboken - från 1878 - hade man till låns från landsarkivet. Uppgifter fördes fortfarande in i denna. Inga personnamn fanns.
Ett stort utrymme tog nuvarande fastighetsregister. Det bestod av ett stort antal böcker förvarade liggande på hyllor. Man kunde i en sådan bok finna en fastighets hela historia med angivning av ändring i mantal, skiften mm och få hänvisning till de olika handlingarna. Ägarna vid skiftestillfällena fanns angivna. Personregister fanns ej varför man måste gå in på fastighetsbeteckning. Ett separat, sockenvis uppställt register över fastigheterna fanns också. Centrala delarna av Norrköping, Linköping och Motala fanns inte med i fastighetsregistret på länsstyrelsen, de har egna arkiv och fastighetsregister i dessa städer.
Många av de äldre kartorna är vackra, vilket gör att man av denna eller av någon annan anledning kan vilja förvärva en sådan. Finns kartan på lantmäteristyrelsen i Gävle går detta bra, men är dyrt. Någon i församlingen hade fått betala 130 kr per styck. Möjligheterna att kopiera kartor på länsstyrelsen i Linköping var ännu inte så goda; man gick gärna över till kommunen, som hade bättre kopieringsmöjligheter.
Vi var välkomna åter att forska i de gamla lantmäterihandlingarna. Man bör inte försumma denna möjlihget att komplettera bilden av sina förfäder och deras miljö.
PO
Texten var införd i Till "Första onsdagen i varje månad - gruppens" träff onsdagen den tredje oktober 1979 sid 6.
För denna liksom för övriga texter på hemsidan gäller upphovsrätt.
Ansvarig för innehållet på denna sida är P O Bergman, Hjortronvägen 89, 590 54 Sturefors - epostadress: po@abc.se.