(1984)

Rapport från Holland.

Innehåll:

Historia och namnskick.
Intresset för släktforskning.
Släktforskarföreningar.
de Nederlandse Genealogische Vereniging, NGF.
Arkiv.
Stadsarkivet i Amsterdam.
Bibliotek.
Professionell släktforskning.
Datorer och släktforskning.
Avslutning.

Rapport från Holland.

Historia och namnskick.

Från år 1556 härskade de spanska kungarna i Nederländerna, som då bestod av ungefär nuvarande Holland och Belgien. Motsättningar, som delvis var av religiös karaktär - i de norra delarna av landet rådde den reformerta kyrkan - ledde år 1572 till uppror under prins Vilhelm av Oranien. År 1579 delades landet i norra och södra Nederländerna. År 1581 bildade de sju norra provinserna - ungefär nuvarande Holland - republiken Förenade Nederländerna. Slutlig fred slöts först i samband med westfaliska freden 1648. Efter franska revolutionen kom landet under franskt inflytande. År 1795 bildades Bataviska republiken och år 1806 kungariket Holland. Efter Napoleons nederlag i slaget vid Leipzig proklamerades år 1813 kungariket Nederländerna. Däri ingick Belgien, som dock lösgjorde sig 1830. Landet kallas ofta Holland efter en av provinserna. Antalet invånare är idag omkring 14 miljoner.

De vanligaste förnamnen i Holland idag är för pojkar Jan, Willem, Pieter, Cornelis och Hendrik och för flickor Jannetje och Marretje. Ett namn som Karl (Karel, Charles) är där ovanligt. Ofta finns en protestantisk och en katolsk form av namnet, ex Pieter och Petrus, Marretje och Maria. Patronymikon, dvs efternamn bildade på faderns förnamn användes fram till år 1811, då det officiellt försvann och alla skulle ha släktnamn. Jansson motsvaras ex i Holland av Jansz och Jansdotter av Jansdr. Ett av de vanligaste släktnamnen är de Vries, vilket betyder från Friesland. Även stavningen de Fries förekommer.

Intresset för släktforskning.

Vid släktforskning tar man i Holland i allmänhet endast fram antavla eller släkttavla, ofta begränsat till personer med visst släktnamn.

Släktforskarföreningar.

NGF är den ojämförligen största föreningen. Den startades redan 1945 och kom officiellt igång 1946. Högkvarteret ligger i Naarden, som ligger nära Hilversum. Föreningen hade vid starten 50 medlemmar och har idag 5800 medlemmar spridda över hela landet. Andelen kvinnor bland medlemmarna har på senare tid ökat från 50 % till 65 %. Lokalt är medlemmarna anslutna i 23 avdelningar, som finansiellt är hårt bundna av riksorganisationen men i övrigt helt självständiga. NGF har också en nyligen startad grupp med datorintresse med i dag 375 medlemmar. NGF bildades som en släktforskarförening för alla och därmed som en motvikt till den andra föreningen, som huvudsakligen ägnade sig åt släktforskning på adelssidan. Föreningens adress är: Postbus 976, 1000 AZ, Amsterdam.

Den andra föreningen, "het Koninglijk Nederlandsch Genootschap voor Geslacht- en Wapenkunde", är den äldsta föreningen. Den har i dag ca 1200 medlemmar. Föreningen uppgavs vara ca 100 år gammal. Dess medlemsblad "de Nederlandsche leeuw" är i år inne på sin 51 årgång. Föreningen har sina lokaler i 's Graavenhage.

Centralbyrån för genealogi grundades 1945 och var från början ett privat företag. Den har sedan omvandlats till en stiftelse, som idag stöds av 5400 "vänner" (1983). Den drivs med en personal på 60 man. Finansiellt bidrar vännerna med 9 % av inkomsterna. Huvuddelen, 73 %, kommer som stöd från staten. Resten kommer som inkomster från utförd forskning mm. Centralbyråns uppgift är att vara ett nationellt centrum för genealogiskt material och ett dokumentationscenter för släktforskning. På byrån finns bl a uppgifter om mer än 15000 holländska släkter, inkl ett kortregister med över 1 1/2 miljoner dop, giftermål och dödsfall. Där finns också medlemsuppgifter från de vallonska kyrkorna i både Frankrike, Tyskland och Holland. Man har också en stor samling vapenbeskrivningar och uppgifter om de som äger rätt att bära dessa vapen. Centralbyrån ger ut en årsbok samt ett genealogiskt repertorium, som utkommit 1933, 1948 och 1972. Repertoriet innehåller hänvisningar till släktsammanställningar omfattande tre genenerationer eller mer i litteraturen. Varje uppgift ger efternamn, hänvisning och årtal samt ibland även geografisk anknytning, t e Gulden Ceylon, Nav, 1901, där Gulden är namnet och Nav 1901 hänvisningen. En kvartalsrapport ges också ut med uppgifter om nya böcker mm. Centralbyrån hade 1982/83 20000 besökare till läsesalen och fick samma år 10000 brev. Antalet besökare har ökat kraftigt under senare år med en särskilt kraftig ökning år 1981, vilket framgår av nedanstående tabell:

        1972     4240 besökare
        1975     5177
        1978     5768
        1979     6608
        1980     7580
        1981    12876
        1982    15562
        1983    19955

de Nederlandse Genealogische Vereniging, NGF.

Stort kortregister.

Lokalerna är inrymda i två stora salar med välvt tak i ett gammalt fort med vallgravar omkring. Ingång är direkt från gatan. Salarna är avgränsade på mitten, så att man får fyra avdelningar. Avdelningen närmast entréen dominerades av ett stort kortregister - 1,25 miljoner kort - med släktnamnshänvisningar. Varje kort innehåller

         släktnamn (inga förnamn)
         källhänvisning
         år för kortets upprättande

Klipparkiv.

I bortre halvan av samma sal var inrymt ett nyligen startat klipparkiv med födelse, vigsel- och dödannonser från dagliga tidningar. Ett antal personer i olika delar av landet hjälpte till att klippa annonser i sina resp tidningar. Annonserna sorterades efter efternamn och lades i kuvert. Man hoppades så småningom även kunna gå bakåt i tiden.

I den andra salens bortre del förvarades medlemsblad för andra föreningar, årsböcker för hembygdsföreningar mm. Där fanns medlemsblad från grannländernas släktforskarföreningar, Tyskland, Belgien och England men också från många andra länder, kanske särskilt USA. Dock fanns inte Connecticutföreningens kvartalsskrift. Alla släktnamn i detta material var som nämnts införda i kortregistret i första salen.

Kontakttjänst

I den andra salens hitre del fanns i en hörna inrymd den heraldiska delen och på andra sidan ett bord ett stort kortregister om ca 50000 (65000) kort (80 lådor om ca 600 kort). Det senare motsvarade våra släktforskarförteckningar. Intresserade medlemmar har fått ange sitt forskningsområde med släktnamn, plats och tidsperiod. Tre sådana uppgifter skulle få skickas in men ofta har fler kommit - upp mot 6-20 namn förekommer. Varje sådan uppgift har förts på ett kort jämte ett medlemsnummer för uppgiftslämnaren och placerats efter släktnamnet alfabetiskt i rätt kortlåda. På ett kort kunde t e stå "Nanteljee Amsterdam 1755-1829 2072". Medlemmar som önskar komma i kontakt med någon annan som forskar i samma släkt får skriva till NGF och fråga. Under säsong kommer 5-10 sådana förfrågningar per vecka. Om någon frågar efter släktnamnet Nanteljee skulle han som svar få att medlem 2072 forskar på detta namn. Han kan sedan själv gå in i en nummerlista och få namn och adress på medlem nr 2072. Ingen kostnad tas ut av medlemmen för denna service, som kallas "contact-dienst". Systemet uppgavs fungera bra.

Bibliotek.

I samma rum var också inrymt del av biblioteket. Jag fäste mig bl a vid ett verk om 6-8 tjocka volymer, vilket innehöll nutidsmaterial. Volymerna gällde år 1947 och uppgavs vara ett repertorium med familjenamn, dvs det innehöll samtliga familjenamn i alla provinserna ordnade alfabetiskt och försedda med hänvisningar. Några förnamn ingick således ej. Verket angavs ha begränsat värde och användes endast då alla andra vägar syntes uttömda. Man kunde då få reda på var i landet någon med sökt efternamn levde.

Föreningsarbetet.

Föreningslokalerna hålls tillgängliga för medlemmarna varje torsdag kväll (kl 20-22) och varje lördag (11-16). På lördagarna uppgavs 30-35 medlemmar vanligen komma.

Föreningens 23 avdelningar har var och en sin egen styrelse. De får medel kvartalsvis från riksföreningen.

Föreningen ordnar en genealogdag om året - i april/maj.

Föreningen drivs helt med frivilliga krafter. Man har heller inget statligt eller kommunalt stöd. Medlemsavgiften är 50 gulden om året. Oberoende av när på året en medlem inträder betalas full avgift och erhålls samtliga årets nummer av medlemsbladet "Gens Nostra".

Arbetet i föreningen har delats upp så att en man svarar för den heraldiska sidan, en man svarar på frågorna om vem som forskar i viss släkt, en man har hand om kopietagning (40 cents per kopia). Härtill kommer en man som har hand om biblioteket. Gens Nostra kommer ut med tio nummer per år och sköts av en redaktion med chefredaktör och stab om 7 man. En årgång omfattar ca 400 sidor. I Gens Nostra är inneslutet ett litet häfte med föreningsangelägenheter, såsom kallelser till föredrag för de olika lokala föreningarna mm. Gens Nostra finns i tidskriftsrummet på KB i Stockholm,

van Werkhooven har som generalsekreterare själv hand om den allmänna brevväxlingen och hade första kvartalet i år besvarat 450 brev. Han påpekade fördelarna med att vara oberoende av bidrag utifrån och nämnde att den andra rikstäckande föreningen nu fått stora svårigheter, då den varit beroende av stora statliga bidrag, vilka nu plötsligt dragits in. Men även att arbeta med enbart frivilligpersonal har sina problem. Föreningens bibliotekarie hade nyligen gått bort och det har visat sig svårt att få en ersättare.

Mikrofilm.

Hos NGF används varken mikrofilm eller mikrofiche. På förfrågan angavs som skäl att man inte hade utrymme tillräckligt. Mormonfichen med utdrag ur mormonernas databas kände man inte till.

På fråga vad van Werkhooven önskade mest för framtiden svarade han mera utrymme i föreningslokalen. Han ville också komplettera biblioteket och arbeta vidare med det nyligen påbörjade klipparkivet.

Arkiv.

van Werkhooven bedömde att 75 % av besöken vid arkiv var föranledda av släktforskning. Skriftliga förfrågningar till arkiv vidarebefordras vanligen till genealoger, som får 35 gulden får 1/2 timmes arbete. Flertalet statliga arkiv är stängda måndagar.

Stadsarkivet i Amsterdam.

Vid besök på stadsarkivet togs jag utomordentligt vänligt emot av H Ernst, som visade mig runt och berättade och H Snel, som hjälpte mig till rätta i läsesalen.

Arkivet har öppet måndag-fredag 8.45 till 16.45 och lördag 9.00-12.15. Antalet besökare är ca 25.000 om året, varav ca 10.000 är släktforskare. Andelen släktforskare har hållit sig omkring 35 % de senaste åren. Att siffran ej är högre förklarades med att det finns så mycket annat att forska i på arkivet och att två universitet finns i staden. Arkivet har handlingar från Amsterdam med närmaste omnejd (6 à 7 mindre orter). Personalen utgjordes av 120 man, varav flera motsvarande våra ams-arbetare.

Arkivet kan för en släktforskande besökare karaktäriseras med orden register, mikrofiche och självbetjäning. Personregister finns för grundhandlingarna för släktforskning - födelse, vigsel och död - tillbaka till senare delen av 1500-talet, varför det är lätt att hitta en namngiven person i handlingarna. För visst mindre material finns också yrkesregister. Geografiska register finns också, så man t e kan hitta personer med svensk anknytning. Dessa senare register finns dock inte i de allmänna utrymmena - måste beställas fram. En del av registren i de allmänna utrymmena är i låga, djupa böcker - 7-8 cm höga - men huvuddelen ligger på mikrofiche. De huvudhandlingar, som registren hänvisade till finns till huvuddelen på mikrofiche. Till ingen del var dessa fiche baserade på de s k mormonfilmerna, som också fanns men var undanlagda. För läsning av mikrofiche finns 11 mikroficheläsare i ett särskilt rum (som också rymmer 2 mikrofilmsläsare), vartill kommer ytterligare 5 utplacerade ficheläsare. Flera var av fabrikat nmi (northwest microfilm inc) och hade beteckningen nmi 90. Där fanns också många apparater med beteckningen GAF 7810 DMR.

Verksamheten var baserad på självbetjäning. Släktforskaren fick själv gå omkring bland hyllorna med register i de allmänna utrymmena, ta fram önskade register, leta fram sökta personer i dessa, ta ut önskade mikrofiche ur lådorna, välja läsapparat och läsa fichen. Det han inte fick göra var att sätta tillbaka fichen i deras lådor, de skulle i stället läggas på särskild plats och sättas tillbaka av arkivpersonal. För att hjälpa folk till rätta och svara på frågor fanns personal tillgänglig. Endast för kopior ur fiche eller av pappersmaterial togs betalt. Vid mitt besök på lördagen var det en liten kö vid öppningen men antalet platser räckte gott till åt alla.

Tiden fram till år 1811.

För denna tid finns dop (dopen), lysnings (ondertrouw) och begravningsuppgifter (begraven) gällande tiden 1564-1811, 1578-1811 resp (1578?)-1811. Registren, som alla utom ett fanns i de låga böckerna var för dop och begravningar indelade i två perioder, dels 1701-1811 och dels tiden före 1701. Det för lysningar var ej uppdelat utan gällde hela perioden. Det register som ej fanns i de låga böckerna var dopregistret 1701-1811, vilket fanns i kortlådor.

Själva handlingarna finns i några lådor med mikrofiche, som har beteckningen DTB och fanns uppställda i en rad framför raderna med register.

För dopregistret 1564-1700 fanns särskilda register på faderns och moderns förnamn för de med patronymikon, register på patronymikon för såväl fadern som modern och register på efternamn för fadern och för modern. En sida i dopregistret - med sortering på fadern - kunde se ut på följande sätt.

       Pieters Harman    Vader         1658
       Molgert Trijntie  Moeder        sep 22
       Uijbrecht         Kind          DTB
                         Bigondert      76
       NoK               Kerk          139

En sida i lysningsregistrets bok kunde se ut på följande sätt.

       Boeleus Aaltje, Andries   Bruid     1580
                                 Eerdere   juni 11
                                  man      nr 401
       Bicher Gerrit, Pietersz   Bruidgom  Blz 131
                                 Eerdere
                                  vrouw

Begravningsregistret för tiden före 1701 innehöll förnamnsregister för de som bar patronymikon, patronymikonregister samt efternamnsregister.

Registret för döpta 1701-1811 var upplagt i kortlådor medan begravningsregistret 1701-1811 fanns i de låga böckerna.

Förutom dessa register fanns i låga böcker register över de som ansökt om att bli borgare i staden före år 1700. För dessa fanns både namn- och yrkesregister. Man kunde söka på "Kleermaker", "Koopman" m fl yrkesbenämningar.

Tiden 1811-1892.

Under Napoleon-tiden - år 1811 - infördes ett nytt registreringssystem för befolkningen, ett nationellt register, vilket kallades "Burgerlijke Stand". Registreringen skedde enligt detta i varje stad av födelse, död och giftermål. Kopior av dessa registreringar finns i landsarkiven. År 1850 tillkom en kontinuerlig registrering av folket utgående från bostaden. Detta kallas Bevolkingsregister.

Burgerlijke Stand innehåller födelser (geborten) 1811-1882, vigslar (huwelijken) 1811-1882 och döda (overlijden) 1811-1892. Både register och handlingar finns på mikrofiche i en rad med kortskåp alldeles utanför rummet med mikroficheläsare. Registren består dels av tio-årsregister, som ger årtalet för händelsen och årsregister, som ger hänvisning till handlingen.

Ex.

I tioårsregistret för vigda finner man t e

Aa / Jacob Juda en Betje Mose Klaynt 9 juli 1815.

I årsregistret för 1815 finner man:

Aa J Jacob Betje Mose Klaynt reg 3 fol 126.

På fichet med band 3 sida 126 från 1815 finner man

       Jacob Juda Aa van Amsterdam
       Betje Mose Klaynt van Amsterdam
       (text)....

Register finns framme i salen till befolkningsregistret för 1850. Böckerna själva till detta står ej framme utan måste beställas fram. Register finns sedan till perioderna 1851-1864, 1864-69, 1869-74, 1874-84 och 1884-92. Böckerna till dessa finns framme på hyllorna.

Ex.

Jag fann i perioden 1874-84 en Nils Petter Nilsson, född i Köping 13 juni 1849. Han var av Ev Lutherska läran och hade ankommit till Holland 1878-07-02. Han gifte sig 1878-12-18 med Maria Catharina Groenerwoud, född 1855-09-01 i Amsterdam. Han var öltappare. De hade en dotter Anna Maria Cathrina född 1879-05-31 i Amsterdam. Detta fann jag i bok 595 sida 35. Där stod också att familjen flyttat till sida 211 i samma bok år 1880 i febr. Jag kunde vidare följa familjen till bok 596 sid 234 (maj 1881) och till sid 150 i boken a/175 (mars 1889). Där stannade de på prins Hendrikkade nr 53 perioden ut, dvs till 1892.

Tiden 1893 och framåt.

Befolkningsregistret fortsätter fram till 1939. På arkivet fanns endast uppgift om de personer som flyttat eller avlidit fram till 1920. Dessa uppgifter fanns i böcker i entréen med tillhörande personregister på mikrofiche i fem lådor.

Jag fann i fiche-registret rätt på min Nils Petter Nilsson och fick hänvisning till bok 21 sida 120. På denna sida fann jag uppgifterna om honom och hela hans familj om hustru och tre barn. Det visade sig att anledningen till att han var med var att han dött 1895-01-09. Hans hustru och barn hade då förts över till Ole Anton Svendsens kort. Familjerna förs således på kort under familjeöverhuvudets namn och när denna dött eller flyttat före 1920 har uppgifterna från hans kort förts in i de böcker som arkivet nu har. Uppgifter från kort vars huvudmän varken dött eller flyttat fram till 1920 utan levt vidare på samma plats finns inte i arkivet men i en närbelägen byggnad och kan fås om man anger att ändamålet är genealogisk forskning.

Notarial-arkivet.

I Holland återfinns testamenten, skattelängder, handelsuppgörelser mm i s k notarial-arkiv. Dessa handlingar registreras av notarier, av vilka det bara i Amsterdam fanns ett 15-tal. Alla handlingar från en notarie finns samlade i dennes arkiv. Notarial-arkivet går från 1500-talet till in på 1900-talet.

Genom det stora antalet notarier och mängden handlingar kan det vara svårt att finna önskad handling. I Amsterdam upptar notarial-arkivet en hyllängd av 3 km. Register har påbörjats till dessa arkiv. I Amsterdams stadsarkiv finns ett komplett register till handlingarna från 1700-1710 samt ett register för övrig tid (1600- och 1700-talet). Det senare registrerar dock endast omkring 10 % av dokumenten. Registren är geografiskt uppställda. I registret 1700-1710 finns inte mindre än 3 lådor med registerkort gällande Sverige. Man kan slå på orter inom Sverige, t e Karlskrona. I registret för övrig tid finns kort i 2 1/2 låda gällande Sverige. I notarialarkivet finns således rätt mycket svenskt material. Mycket av materialet gäller sjöfart och handel. Jag såg både fraktkontrakt och giftermålsuppgifter.

Notarialarkivet och registren till detta finns ej i allmänhetens utrymmen.

Ytterligare register.

Ytterligare geografiska register finns utanför allmänhetens utrymmen, varav särskilt kan nämnas

. register över födelseort för brudgummar och brudar 1578-1811.

. register över födelseort för borgare, upptagna i borgarböckerna 1655-1700. (motsvarande för tiden 1701-1811 håller på att färdigställas).

I det förra registret fann jag bl a sex personer under Linköping. Från Åmål fanns ingen person med.

Under "Stockholm" fann jag en Jan Martsz (Mårtensson?), som gift sig 1583. Jag fick i registret en hänvisning till DTB 402 sida 162 och kunde sedan gå ner i de allmänna utrymmena och själv leta fram aktuellt mikrofiche. Därav framgick att Jan Martsz från Stockhoolm i östra Sverige gift sig med Giertchen Reiers den 5 febr 1583. Han var 24 år och hon 30 år. Ingendera hade sina föräldrar i livet. Jag letade rätt på registerbladet ibland "onderthrouw" 1578-1811 i de "låga böckerna" och fann där i bok nr 2544 "Maacht-Maas 1578-1650" följande:

       Maertsz    Jan     bruidgum   1583
                                     feb 5
       Reijers    Guertje bruid      nr 402
                                     blz 162

Privata arkiv.

Liksom i våra svenska arkiv finns i Amsterdams stadsarkiv ett antal privatarkiv. En del av dessa har handlingar gällande Sverige. Jag fick bl a se en "landsbok" från Hallands län år 1653, i vilken med läns, härads och sockenvis uppställning redovisades för olika personer 2 tunnor smör, 3 tunnor smör etc och uträknat en summa. Från Ambiörn i Lilla boo i Krogsreeds socken i Halmstads län redovisas t e 3 tunnor smör medan för Bängds i Askhullt i Morup socken i Varbegs län redovisas 2 tunnor smör. Landsboken ingår i Trips arkiv (nr 533) som dokument nr 48. Familjen Trip hade omfattande affärsförbindelser med Sverige och ett antal gårdar här, vilka innefattas i "landsbokens" redovisning. Arkivet sträcker sig från 1629 til 1919. Ytterligare privatarkiv finns som berör Sverige. I Brants familjearkiv finns bl a dokument gällande De Geer. Härutöver finns bl a ett arkiv "Oestersche handel", i vilket dokument gällande Sverige finns.

Arbetet vid arkivet.

Arbetet med register i form av kort i lådor har pågått perioden 1902-1933. Registren i de "låga" böckerna togs fram i perioden 1950-60. Därefter började "mikrofiche"-perioden. Fortfarande sker kompletteringar av registren, 2 man håller på med manuell registerframtagning. Det gäller kompletteringar till de tidigare registren, till borgarböckerna samt en fortsättning på registren till notarial-arkivet.

I övrigt avsåg man gå över till databehandling. En plan för databehandling i arkivtjänsten fastställdes i sept 1982. Detta ledde till en analys av problem och förslag till olika projekt, vilket blev färdigt i maj 1983. I detta arbete togs dels upp projekt för att stödja den administrativa verksamheten och dels projekt för att göra samlingarna lättare tillgängliga. Till den första kategorien hör registratur, ekonomi, ordbehandling mm. Till den andra kategorien hör bl a arkivförteckningar, bibliotekskatalog, register till olika handlingar mm. Handlingsplanen godkändes i stadsfullmäktige i januari 1984.

Det första projektet gäller dopregistret för Amsterdam 1701-1811, vilket i dag finns som kortregister. Man räknar med en femårsperiod för att föra över detta material i dator. Det gäller ca 800.000 dop. För projektet räknar man med sju personer + vetenskaplig ledare. För registreringen behövs minidator och för sorteringarna stordator. Man räknar med att ta ut registren på mikrofiche. För att klara stavningsvarianter för förnamn, patronymikon och familjenamn skall man ta fram en namn-thesaurus.

H Ernst hade tagit aktiv del i planeringen av datorverksamheten och trodde den väsentligt skulle underlätta arbetet. Han såg också fram mot större lokalutrymmen. Alldeles intill, visade han mig genom fönstret ett nytt hus som höll på att färdigställas för arkivet. Inflyttning skulle ske under september. De gamla lokalerna skulle då börja repareras för att sedan åter kunna tas i bruk för arkivet.

Bibliotek.

Genealogi finns under 902.5. I ett tidskriftsrum fann jag endast två genealogiska tidskrifter, "Gens Nostra" april/maj 1984 och "de Nederlandsch leeuw" också april/maj 1984. Den förra var på 64 sidor och inledde med en heraldisk artikel. Inlagt var "mededelingen" nr 96 om 8 sidor med bl a uppgifter om de olika avdelningarnas möten, avdelningarna i Utrecht, Groningen, Achterhoek, Amsterdam etc. I Amsterdam skulle man den 24 maj ha ett föredrag med titeln "Militairen en Genealogie". Numret av de Nederlandsche leeuw hade stort format och omfattade 16 sidor. Det innehöll bl a nyförvärv till biblioteket samt en släkttavla från 1500- 1600-talet

På bokhyllan under nr 902.5 fann jag endast tio böcker varibland Burkes guide to the Royal family samt ett par handböcker i släktforskning, den senaste daterad 1970.

Professionell släktforskning.

Datorer och släktforskning.

Hans och Paul arbetade med en Sinclair ZX-spectrum med 48 kb, till vilken de hade bandspelare och bildskärm. Någon skrivare hade de ännu inte skaffat sig, ej heller den motsvarighet till diskettminne som finns till Sinclair. Detta innebar framförallt begränsningar i antalet personer som de kunde ta med, alla data måste tas in i internminnet tillsammans med programmet från kassettbandet. Antalet personer som kunde tas med begränsades därför till några hundra i resp program, (180 resp 500). Med ytterligare minne angavs större antal kunna tas omhand. Programmen var gjorda så att varje program hade sina data, man kunde således inte ha en gemensam databas för båda programmen.

Båda programmen arbetade från en meny, som för antavleprogrammet hade följande utseende:

       1. föra in ny person
       2. personkort
       3. sökning på förnamn
       4. sökning på hustruns efternamn
       5. antavla
       6. sortering (på förnamn)
       7. status
       8. exit

Personkortet hade följande innehåll (med exempel inlagt)

       1. förnamn: wilhelmus
       2. född: valburg 2-2-1887
       3. död: amsterdam 25-12-1947
       4. hustru: looyaard, johanna
       5. född: arnhem 3-6-1893
       6. död: amsterdam 21-8-1974
       7. gift: mulheim 23-6-1912
       8. far johannes
       9. fadern född: 1851
       10. mor: maria van eck
       11. barn
       12. personkort för fadern
       13. antavla

Släkttavleprogrammet hade samma meny som antavleprogrammet, så när som på att punkten 3 - sökning på förnamn - ej var medtagen. I detta program gav datorn varje individ ett slumpmässigt valt nummer.

Efter sin artikel i Stambomen & Computers hade bröderna fått många förfrågningar om sina program och även sänt ut antavleprogrammet till flera släktforskare, som nu använder dem. Släkttavleprogrammet hade nyligen blivit färdigt och var ännu ej helt uttestat. Antavleprogrammet däremot var helt färdigt. Man avsåg inte att fortsätta och ta fram flera genealogiska program. Fanns någon i Sverige, som var intresserad av deras program, skulle det gå bra att få dem, men man får sända med en kassett. Tyska och engelska går bra som språk. All ledtext i programmen är på enbart holländska. Manual finns. Returporto och viss ersättning för manualen bör bifogas. Adressen är Hans och Paul Pallada, I Ielgerhuishof 6, 1065 TM, Amsterdam, Holland.

Jag kan åstadkomma kopior av deras artikel i Stambomen & Computers om någon är intresserad.

I nr 2 av Stambomen & Computers finns en artikel om "Naar een universele genealogische code?", vilken griper sig an problemen på ett mera systematiskt och matematiskt sätt.

Avslutning.

Intressant var också att notera alla de dokument som fanns i arkivet i Amsterdam och hur lätt man kunde finna uppgifter med anknytning till Sverige genom de geografiska registren.

Intressant var också att se hur datoranvändning bland släktforskarna nu börjat komma igång i Holland.

PO.

Till artikeln hörande bilder ej här medtagna.

/© P O Bergman, Sturefors 1984.

Inlagt 1997-01-20,