Uppenbarligen har deltagarna så mycket att berätta för varandra, att visa och att fråga att tiden snabbt fylls upp. Träffarna är en kontaktpunkt och har som sådana en viktig funktion att fylla. Det synes därför riktigt att vid dessa tillfällen endast ta upp kortare frågor av gemensam karaktär, avseende arbetsgrupper, studiebesök mm. Övrigt bör redovisas i meddelandet. Tematräffar t e bör därför läggas på annan tid än onsdagsträffarna. Detta kan också vara en fördel, då man kan träffas någonstans, där man kan få vara kvar något längre på kvällen.
Mycket har hänt sedan sist på släktforskarfronten i Linköping. Vi har genomfört studiebesöket på lantmäterienhetens arkiv. Utställningen på biblioteket har genomförts. Allan Ranius har skrivit en informativ artikel om släktforskningen och Linköping och även ordnat en kompletterande utställning på biblioteket. Vi har haft Björn Helmfrid här som sakkunnigt berättat om tiondets historia i Sverige. Vår datorgrupp, numera kallad DIS (Datorhjälp I Släktforskningen) har arbetat vidare och haft två sammanträden. Arbetsgruppen för inventering av forskarintressets inriktning håller fortfarande på och förbereder sig för intervjuundersökningen, som vi hoppas skall komma igång snart. Förfrågan till Norrköping om intresse för medverkan i en ev släktforskarförteckning har avsänts. Om allt detta och litet till berättas i detta meddelande.
När man funderar över kommande arbete koncentreras tankarna till tematräffar, studiebesök och det fortsatta arbetet i datorgruppen DIS.
Vid septembermötet diskuterade vi bl a om vi skulle intressera oss för domböcker, speciellt en inventering av vilka domboksutdrag som finns och var de finns. Domböckerna är ju ofta en mycket viktig källa för tiden före kyrkböckerna och i många fall har man med domböckernas hjälp kunnat leta sig flera generationer bakåt i tiden. Problemet med domböckerna är tyvärr att det står så mycket i dem att det blir ganska jobbigt att leta sig fram till önskade uppgifter. Det är här utdragen kommer in, vilka kan ge möjlighet till betydligt snabbare sökning. För Kisa socken finns sådana utdrag, kanske för någon mer. Jag tror det skulle kunna vara av värde att samlas kring ämnet domböcker vid en tematräff och bl a få höra vilka erfarenheter man på olika håll kan ha av att arbeta med domböcker. Vad sägs?
Ett annat ämne för en tematräff skulle kunna vara emigrantforskning. Uppenbarligen finns här många med amerikaemigranter i släkten. Jag tror vi alla skulle kunna ha nytta av att utbyta informationer om hur vi sökt släktingar i Amerika, vilka problem vi stött på osv.
Helmfrids intressanta föredrag om tiondet borde kanske följas upp med en tematräff kring användning av tiondelängder i släktforskningen. Finns någon som har kunnat utnyttja tiondelängder?
Många möjligheter till intressanta studiebesök finns. Jag var häromdagen nere i Kisa och tittade på arkivet, varom mera på annan plats. Ett besök där skulle bl a kunna ge en del om både domböcker och emigrantforskning. Här på Linköpings bibliotek finns också mycket att lära känna. Sedan finns väl både stadsarkiv och folkrörelsearkiv och kanske även annat. Kan länsstyrelsens dataenhet med registret över länets innevånare vara något att se på? Många möjligheter till studiebesök finns således. Var skall vi börja? Kisa?
I datorgruppen har vi bl a börjat se på möjligheterna att upprätta personregister till olika längder. Förra gången diskuterade vi på onsdagsträffen hur man skulle hitta en person i Linköpings husförhörslängd 1881-94 och konstaterade svårigheterna pga avsaknaden av personregister. Henrik Anderö framkastade vid något tillfälle att man kanske skulle kunna upprätta ett sådant register. Men det är många frågor som måste klaras ut innan ett sådant register kan förverkligas, vilket bl a framgår av DIS rapport. Till en början måste man kanske starta med en något äldre längd, säg 1861-65 års för att inte kollidera med datainspektionen. Sedan är det fullt klart att det manuella arbetet måste nedbringas till ett minimum för att vi skall orka med det. Ett minimum av uppgifter bör medtagas - namn, födelseår och sidnummer måste dock med. Skall vi sedan ta med uppgifter som man, hustru, piga, dräng och barn? Måste vi ta med barn under en viss ålder och står upptagna hos föräldrarna? Tas inte barnen med skulle dock inte Barbro Ekholms problem klaras. Hon kände barnets namn och sökte föräldrarna. Vilka är egentligen behoven hos släktforskarna? Registret skall endast hjälpa till att hitta i en lång längd, man måste sedan slå upp i längden och där inhämta önskade uppgifter. Här kommer också andra frågor in. Om en ogift piga fått ett barn som anges utan efternamn, skall barnet då tas upp utan efternamn eller med pigans efternamn eller skall barnet inte alls tas med? Skall vi ha förnamnsregister? Här måste regler fastställas innan arbetet börjar. Någon som har synpunkter?
Funderar man vidare frågar man sig om inmatade uppgifter har gjort sin tjänst och kan tas bort när registret är klart eller om de skall sparas? Vad skall de i så fall användas till? Grunden till en databas? Inte av samma typ som den i Umeå utan en databas utan den övergripande bearbetning som där sker. (se meddelandet till septembermötet).
Dessa meddelanden har hittills sänts ut till samtliga medlemmar i ÖGF boende i Linköping med närmaste omnejd. Den, som är intresserad av att få följande nummer måste anmäla sitt intresse till Eivor Johnson eller P O Bergman. Anmälan kan enklast ske på lista vid onsdagsträffarna.
PO
Texten var införd i Till "Första onsdagen i varje månad - gruppens" träff onsdagen den sjunde november 1979 sid 1-2.
För denna liksom för övriga texter på hemsidan gäller upphovsrätt.
Ansvarig för innehållet på denna sida är P O Bergman, Hjortronvägen 89, 590 54 Sturefors - epostadress: po@abc.se.