av Per-Olov Bergman, Sturefors 1991.
Framtagning av register till kyrkböcker är av gammalt datum. De äldsta registren är de som prästerna gjorde för att själva hitta bättre i sina böcker. Först i slutet av 1800-talet finner man av prästerna framtagna register med syfte att tjäna forskningen. De första sådana jag funnit är de av Helge Donatus Jansson framtagna registren till husförhörslängder för Uppsala domkyrkoförsamling. Han skriver 1887 i ett företal till registren:
"det värde dessa register medföra för all framtida forskning är ganska stort. Önskade någon, exempelvis tillförne att erfara en namngiven person, en stamfader för en familj eller dylikt, födelseort och tid, så kunde sådant icke erhållas med mindre än att genomsöka böckerna från pärm till pärm, med eller utan att finna det eftersökta. Nu däremot kan sådant genom registren ögonblickeligen erfaras utan möda eller nämndvärd tidsspillan."
Flera landsarkiv har sedan intresserat sig för registerframtagning. Landsarkiven i Göteborg började redan 1919 och har sedan dess tagit fram en stor mängd register huvudsakligen gällande stadsförsamlingars kyrkböcker. Andra landsarkiv, som tagit fram många register till kyrkböcker, är de i Östersund och Härnösand. Bland stadsarkiven kan nämnas de i Eskilstuna, Malmö och Stockholm.
På släktforskarsidan startades föreningen DIS 1980 mot bakgrund av behovet av register och de möjligheter som öppnade sig att med datorns hjälp ta fram sådana i en helt annan omfattning än tidigare. Redan samma år togs de första registren fram, då på mikrofiche.
Redan före 1980 hade inom ET släktförening påbörjats framtagning av register för dalsländska församlingar, vilket nu kunde fortsättas med den nya tekniken. År 1985 beslutades i DIS om ett projekt för registerframtagning med koncentration till vigsellängder, som fick projektnamnet Claes. Vid släktforskarkongressen i Lund 1987 anmäldes projektet och inbjöds till medverkan. Resultatet blev dock inte en medverkan utan att ett antal separata projekt uppstod på olika håll. Efter 1989 bedriver jag registerframtagningen på egen hand.
Registerframtagningen syftar till register i bokform. Vid sidan härav har arbete pågått för att lägga upp kyrkböcker i databasform. Ett omfattande arbete har här nedlagts vid demografiska databasen i Umeå och dess motsvarighet i Stockholm. Man har arbetat framförallt mot universitetsforskningen och lagt ner mångmiljonbelopp. Även på släktforskningssidan har mycket arbete nedlagts på att lägga in kyrkboksuppgifter i databaser. Problemen med det databasbaserade materialet är svårigheterna för släktforskarna att få tillgång till och kunna utnyttja detta material på ett tillfredsställande sätt. Flertalet släktforskare saknar ännu både datorvana och datorer. Register i bokform däremot kräver inga särskilda apparater för att läsas och är helt anpassade till bibliotekens normala verksamhet. På sikt får man dock av både kostnads- och bekvämlighetsskäl räkna med datorlagrat kyrkboksmaterial. Pappersbaserade böcker kan med tiden komma att bli något exklusivt, vilket inte bara kommer att gälla kyrkboksregister. Tills vidare fortsätter jag dock arbetet på register i bokform. Medverkan i läsning av längd välkomnas.
Under de år som gått har producerats register till över 100 församlingars vigsellängder, en bok per församling (se följande förteckning). Antalet vigselnotiser i de färdiga registren är omkring 125.000, vartill kommer närmare 25.000 notiser, som är under arbete. Medelantalet sidor per bok är 153 (A4-format).
Registren omfattar tiden från de första vigselnotiserna i en församlings längder fram till de sista år 1860. Sluttidpunkten har dock anpassats till längdernas tidsgränser. Undantagsvis har den utsträckts till senare tidpunkt under 1800-talet.
Registren ger möjlighet att slå på efternamn på båda vigselkontrahenterna. Möjlighet finns också att söka på hemvist och för mannen även årtal och personbenämning. Härutöver ges de uppgifter om föräldrar mm som funnits i längden samt statistik för förnamn, efternamn, hemvist personbenämning och antal notiser per år. De allra först framtagna registren saknar dock en del av detta.
Till de församlingsvisa registren har i en del fall även tagits fram häradsvisa personregisteer. Sådana finns nu till samtliga härader i Dalsland. Dessa innehåller personnamn, årtal och församlingsnamn. De är förnamnscentrerade i motsats till de församlingsvisa, som är efternamnscentrerade.
På försök har tagits fram ett par register med både födelse-, vigsel- och dödregister, dock med begränsat antal uppgifter om varje händelse.
Huvudprinciperna för registrering är följande:
1. Alla för släktforskning väsentliga uppgifter i en längd tas med.
2. Registrering sker bokstavstroget - ingen namnnormering.
3. Inga tillägg till vad som står i längden för göras.
Detta innebär bl a att titlar och yrkesuppgifter, som finns i längden tas med liksom uppgifter om närvarande personer och sådant som anger barn i tidigare äktenskap, ålder, födelsetidpunkt osv. Uppgifter om morgongåva tas inte med. Vid avvittring tas personuppgifter med. Förkortningar bibehålls.
Läsning görs från film eller fiche. Vid svårtolkad skrift och dålig kvalitet är det en fördel om kontroll mot originallängd på arkiv kan ske. Krav härpå har dock ej ställts. Vid osäkerhet i tolkning anges detta med ?.
En stor del av det hittills lästa har skrivits ner på papper innan det matats in på dator. Väsentligt är tydlig skrift och likformig uppställning i det nedskrivna för att underlätta inmatningen till dator.
1. Clemensson Per, Registerarbeten i Göteborgs landsarkiv 1951-1976. Släkt och Hävd nr 3 1977 sid 339-359.
2. Bergman PO, Till kyrkböcker framtagna personregister, Släkt-Forskar-Nytt nr 3 (aug 1980) sid 2-16.
3. Bergman PO, Förteckning över kyrkböcker med personregister på mikrofilm, Släkt-Forskar-Nytt nr 3 (augusti 1980) sid 16-24.
4. Bergman PO, Register till kyrkböcker, Underlag till föredrag i Helsingfors 1985-04-12.
5. Bergman PO, Regler vid registrering av vigsellängder. Släkt-Forskar-Nytt nr 27 (1991), sid 4-6.