Projektet beslutades på föreningens DIS årsmöte 1985 efter fem år av försök med registerframtagning gällande kyrkböcker och ett år av utredning, det senare med synpunkter från ett stort antal släktforskarföreningar och enskilda.
Projektet bygger helt på ideell verksamhet. Grundstenarna i verksamheten är tre:
- läsning och nedskrift av vigsellängdernas uppgifter av släkt- och hembygdsforskare på frivillig bas.
- sortering av nedskrivna uppgifter till register med dator centralt hos DIS samt färdigställande av registren i bokform.
- användning av föreningen DIS datorprogram DISREG för inmatning av vigsellängdernas uppgifter på dator och sorteringen till register. Detta datorprogram är särskilt framtaget för att underlätta registerarbete gällande födelse-, vigsel- och dödlängder.
Nedskriften av vigsellängdernas uppgifter kan ske såväl på papper för central överföring till dator som direkt på dator.
Grundläggande vid nedskriften av uppgifterna ur vigsellängderna är att denna skall göras bokstavstrogen, dvs alla namn skall i nedskriften bibehålla sin stavning. Förkortningar skall bibehållas och ej upplösas. Återgivningen av vigsellängdernas uppgifter skall göras så fullständig som möjlig, dvs alla för en släkt- eller hembygdsforskare intressanta uppgifter skall tas med. Ingen identifiering av personerna skall göras vid registerarbetet, detta blir senare släktforskarens uppgift.
Vi skall således i projekt Claes försöka ta fram vigselnotisernas uppgifter ur längderna och återge dem i lättläst och så korrekt och fullständigt skick som möjligt, sorterade i register och ge ut dessa i bokform.
Projekt Claes avses följas av ytterligare projekt i första hand för framtagning av register till födelse- och dödlängder, vilket förutom register till resp längdtyp ger möjlighet till kombinerade register, s k forskningsregister.
På sikt kan de uppgifter som registrerats i projekt Claes och följande projekt och därmed finns på medium läsbart för datorer lagras på t e optiska skivor, vilket rumsligt sett innebär en mycket litet utrymmeskrävande lagring. På en sådan optisk skiva kan rymmas 250.000 textsidor. De så lagrade uppgifterna kommer att kunna användas för sökning med persondatorer, vilket kan ge ytterligare sökmöjligheter förutom vad de framtagna registren ger. De optiska skivorna ger möjlighet till en billigare lagring av uppgifterna men innebär samtidigt ett apparatberoende.
En ökad tillgänglighet av grundhandlingarna i släktforskning - födelse-, vigsel- och dödlängder - ger släktforskarna mera tid att ägna annat intressant källmaterial, t e domböcker. Man får också bättre tid att forska i tiden före kyrkböckerna för att komma längre bakåt och för att söka flera uppgifter i andra källor om de personer man funnit.
Genom projekt Claes får vi släktforskare igång en verksamhet, som innebär helt nya förutsättningar för släktforskning i framtiden.
I projekt Claes har vi till idag tagit fram register till 19 församlingar i landet. Bäst täckning är i Värmland där 9 av de drygt 90 församlingarna fått register. Till detta kommer de register som tagits fram i min släktförening för landskapet Dalsland, vilken verksamhet startade före projekt Claes, men går efter samma regler för registerframställningen. För Dalsland finns i dag register till 25 av de drygt 40 församlingarna, dvs till omkring 2/3 av församlingarna. Om inget oförutsett inträffar räknar vi med att resterande dalslandsförsamlingar skall kunna göras färdiga inom ytterligare ca ett år.
I Sverige finns ca 2600 församlingar. Hittills genomförd verksamhet vad gäller registerframtagning till vigsellängder omfattar 44 av dessa församlingar, vartill kommer ett stort antal som är "på gång". Helt färdiga register har således hittills tagits fram till knappt 2 % av landets församlingar. Ganska många återstår därför.
Det har visat sig att relativt många släkt- och hembygdsforskare är intresserade av att skriva av vigsellängder. Det är faktiskt fler än vi centralt har kunnat ta hand om på ett tillfredsställande sätt. Detta har således inte hittills varit någon trång sektor.
Ett problem har varit svårigheterna att få en uppfattning av hur korrekt ett insänt material är. För detta skulle behövas en stickprovskontroll, vilket dock ej varit möjlig att genomföra annat än i något enstaka fall. Vi får inte ge ut register med mycket fel i, då möts de av misstro och blir inte använda.
Det centrala arbetet skulle minska om insänt material i ökad omfattning är inmatat på datorläsbart medium. I dag är ca 90 % av det insända materialet nedskrivet på papper när det kommer in och vi matar in det centralt. För att öka andelen insänt datorinmatat material behövs viss utbildning - kurser och bättre handledningar än som finns idag. I dag är vad som står i Släkt-Forskar-Nytt nr 21 det som gäller, men erfarenheterna från de register som tagits fram har medfört vissa förändringar och kompletteringar. Det är således önskvärt att en ny handledning tas fram för att öka andelen datorinsänt material.
Tryckningen av registren sker i dag med stencilförfarande. Detta ger absolut lägsta kostnad men är tidsödande. Det skulle därför vara önskvärt att öka försäljningen så att den kunde bära framställning med offsett-tryck. Utskriften från datorn skulle då ske på laserskrivare, vilket skulle kunna minska utskriftstiden väsentligt och ge gott tryckoriginal. En försäljningsökning är väsentligt lättare att åstadkomma, när man kommit så långt att större, sammanhängande geografiska områden täcks.
Det arbete som hittills behövt läggas ner centralt av ett fåtal personer är så stort, att det kan diskuteras om det är rimligt att genomföra projektet inom en förening.
Det framtagna materialet har intresse även utanför kretsen släkt- och hembygdsforskare. En namnforskare har nyligen baserat en artikel på de förnamn, som som redovisats i ett av vigselregistren.
Efter bl a påpekande i en recension att man väl kunde åstadkomma mera med datorbehandling togs med ytterligare statistik samt flera ingångar i materialet - hemvist (gård) för de vigda, samt årtal och personbenämning (de båda senare endast för mannen). Man fick på detta sätt möjlighet till fyra ingångar i materialet - namn, hemvist, år och personbenämning. Man kunde med dessa nya ingångar lätt se, vilka som gift sig och kommit från en viss gård, vilka som gift sig ett visst år samt vilka som haft en viss personbenämning, t e soldat, bland de gifta. Statistiken utökades med förnamn, personbenämning samt antal vigslar per år. Denna utökning av redovisningen av materialet har gett upphov till ett väsentligt ökat antal sidor, och ökat kostnaderna. Jag tror dock att de ökade kostnaderna uppvägs av fördelarna med utökningen.
Förutom uppgifter om vilka som gift sig med tid och plats jämte personbenämning finns i en del vigsellängder uppgifter om t e brudparets föräldrar samt vittnen, giftomän, förmyndare, avvittringar mm. Detta material redovisas i särskilda register.
P O Bergman
/1988-11-07.
Texten är här inlagd på P O Bergmans hemsida.
För denna liksom för övriga texter på hemsidan gäller upphovsmannarätt.
Ansvarig för innehållet på denna sida är P O Bergman, Hjortronvägen 89, 590 54 Sturefors - epostadress: po@abc.se.