Grunden härför är datorutvecklingen och utvecklingen av det världsomspännande datornätet Internet, till vilket enligt senaste räkning (augusti 1996) över 12 miljoner datorer är anslutna, varav här i Sverige 190.000. Anslutningen kan göras via den egna telefonen.
Från en Internet-ansluten dator kan man direkt nå och läsa vad som hålls tillgängligt i varje annan dator i nätet. Man kan föra dialog mellan datorerna utan besvärande pauser, skicka elektronisk post, upprätta konferenssystem mm. På sikt kan samma nät komma att användas för överföring av telefonsamtal samt radio och TV.
Den information man vill hålla tillgänglig för andra i nätet läggs idag in i s k hemsidor, vilka ingår i ett system kallat world wide web eller www. Alla i nätet kan gå in i varandras hemsidor och läsa vad där finns. För att kunna göra detta finns särskilda datorprogram, varav det f n mest populära är framtaget av firman Netscape och därför vanligen kallas Netscape. Med detta kan man söka upp en hemsida, bläddra i vad som finns på denna, läsa det man vill och ta hem det man vill till den egna datorn. Där kan man arbeta vidare med det, läsa det noggrannare, söka i det och om man vill, skriva ut det på papper.
Vid inläggning av material på en hemsida blir man inte ekonomiskt lika hårt bunden vid sidantal, som vid produktion av en vanlig bok. Man har gott om utrymme. Man kan även ta med bilder och filmsekvenser, även i färg. Tal och musik kan komplettera. Pekare kan läggas in, som ger möjlighet att komma direkt till någon annans hemsida. Hemsidan utformas så att man vid läsning lätt kan hoppa mellan olika platser på denna.
Det finns många hemsidor på Internet, men så vitt jag vet är det hittill bara jag som tagit upp dalsländsk litteratur, både hela böcker och litteraturlistor. Jag skall därför berätta något om min hemsida.
Hemsidan upprättades i januari 1995 och tar idag under rubriken släktforskning förutom den dalsländska litteraturen upp en introduktion till släktforskning, något om register till kyrkoarkivalier, släktforskningslitteratur, artikelregister till vissa tidskrifter, register över publicerade antavlor och släkttavlor samt övrigt. Under en annan rubrik telekommunikation, kan man i "Teknikutveckling inom sambandsområdet. Var står vi - vart går vi?, som skrevs våren 1994, läsa mer om den tekniska utvecklingen.
Av dalslandslitteratur finns inlagt dalsländska klassiker såsom Anders Lignells "Grefskapet Dal" (1851), Gustaf Björlins "Från en gammal svensk småstad" (1916), Johan Hammarins "Beskrifning öfver Färglanda Pastorat" (1844) och Aug. Edv. Lilliestiernas "En åttiårings minnen" (1875). Dessutom finns en del annan äldre litteratur med anknytning till Dal såsom "Sockenbibliotek" av J Lundberg, (1844) "Tal för Grinstads Menighet på Dals Land" av Carl Manderfelt (1799) och "Antiqvariska Anteckningar om Tydje socken" (ca 1844). Även några nyare arbeten finns, nämligen Ulf Dollings "Indelta soldater för Järbo rote" (1996) och Ingalill Regeskogs "Fattigvården i Järbo socken" (1984). Av annan litteratur har jag med Hedda Anderssons välkända Grekiska sagor.
De dalsländska hembygdsböckerna och mycket annat ingår i en lista för släktforskningslitteratur. Där finns även en del släktböcker och förteckningar över personregister till arkivalier mm medtagna, bl a de register till vigsellängder för tiden fram till 1860 för samtliga församlingar på Dal, som tagits fram inom vår släktförening.
För släktforskningstidskrifter finns register till bl a Personhistorisk Tidskrift (1898-1996), Släkt och Hävd (1950-1996), Släkthistoriskt Forum (1987-1996) och Släkt-Forskar-Nytt (1980-1987).
Registren till publicerade antavlor och släktöversikter är baserade på samlingsverk t ex Örnbergs Svensk slägtkalender och Svenska ättartal (1885-1908), Svenska Släktkalendern (1912-1995), Lagergrens Värmländska släkter (1914) och Bromanders Värmländska ättartal (1915). Registret till släktöversikter innehåller idag över 5000 uppgifter, varav många med flera hänvisningar.
Under rubriken övrigt har jag bl a pekare till hemsidor för bibliotek (biibliotekskataloger), andra enskilda släktforskare samt föreningar. Enskilda personer har varit föregångare vad gäller hemsidor för släktforskning. Föreningarna har släpat efter. De första två svenska hemsidorna upptäckte jag i början av sommaren 1995. De verkade vara inriktade mot att få släktforskningskunder från USA. Senare under hösten 1995 dök plötsligt många hemsidor upp på en gång.
Att ha böcker, skrifter, bibliotekskataloger och annat material på en hemsida innebär att det är tillgängligt dygnet runt, från vilken plats som helst. Detta är av betydelse när man sitter hemma och arbetar kanske sent en kväll och plötsligt behöver uppgifter ur någon handling som man inte har tillgänglig hemma. Det är lika lätt att komma åt Lignells bok från Prag eller Geneve, som från Åmål, Linköping eller Chicago och det går lika snabbt. Det ger också möjlighet att ta del av skrifter som annars kanske bara ges ut i ett fåtal exemplar och därför är svåra att få tag på. Dessutom tillkommer en ökande mängd material, som enbart publiceras på hemsidor.
Väsentligt vid publicering på hemsidor är upphovsmannarätten. Enligt den lagstiftning som råder har författaren till ett litterärt verk upphovsrätt till sitt arbete, vilken gäller till 70 år efter personens bortgång. För fotografier gäller en tidsgräns på 50 år. Detta innebär att ingen utan författarens eller hans rättsinnehavares tillstånd får publicera hans verk under denna tid. Detta gäller vid publicering i konventionella media, såsom böcker, tidningar etc. När man kommer till hemsidor och motsvarande är reglerna ännu inte klart utformade. Troligtsvis kommer så långt det är möjligt samma regler att gälla som vid annan publicering. Förhållandena är dock speciella i stora datornät. Informationen passerar gränser mellan olika länder utan restriktioner. Man vet inte ens säkert var en landsgräns passerats. Detta innebär att de regler som skall gälla måste gälla internationellt. Vidare är det svårt att kontrollera otillåten kopiering, som kan ske snabbt och enkelt vid vilken dator som helst i nätet. Förmodligen måste kompletterande etiska regler, som kan accepteras av alla, utformas. Detta är nödvändigt för att författare skall känna förtroende och vilja publicera sina verk på en hemsida.
T v har jag arbetat som om de regler som gäller andra media också gäller hemsidor. Detta innebär att jag publicerat verk, vars författare gått bort för mer än 70 år sedan, dvs före 1926. Detta gäller bl a våra klassiker. För de verk av nu levande författare, som finns med har tillstånd erhållits av författaren.
Ännu har jag bara stött på ett problem i detta sammanhang. Det gällde bilder till ett verk vars författare gått bort för mer än 70 år sedan. Texten var inget problem men bilderna måste jag begära att få kopierade. Man valde att fotografera av dem och det framgick klart att man räknade med en ny skyddstid på ytterligare 50 år för dessa fotografier.
Av samma skäl som att böcker recenseras i tidningar och tidskrifter är det angeläget att det som läggs in på Internet recenseras. Där kommer att finnas mycket, som är värt att recensera. Förteckningar över vad som under året är publicerat bör också gälla publicering på Internet.
Publicering på hemsidor i Internet ger en intressant och betydelsefull ny möjlighet att på ett enkelt och billigt sätt sprida det skrivna ordet. Vi är i början av en utveckling, som kommer med stor kraft, och vars konsekvenser vi ännu har svårt att föreställa oss. Det är en ny värld som öppnar sig.
Per-Olov Bergman
Denna text är inlagd på P O Bergmans hemsida.
För denna liksom för övriga texter på hemsidan gäller upphovsmannarätt.
Ansvarig för innehållet på hemsidan är P O Bergman, Hjortronvägen 89 590 54 Sturefors - epostadress: m225@abc.se.