Jag tycker det är roligt att få komma hit till Finland och berätta något om framtagning av register till kyrkböcker. Finland har alltid fängslat mig, varför vet jag inte. Kanske är det Runebergs dikter eller Topelius berättelser. Kanske är det skildringarna från den stora ofreden eller finska vinterkriget. Kanske är det något annat. Att sedan få berätta om register till kyrkböcker gör besöket extra roligt. Intresset för sådana register hemma i Sverige är ännu inte överväldigande.
De exempel på registerframtagning jag tar kommer att gälla svenska kyrkböcker, jag kan inte tillräckligt om de finska. Men jag tror inte det gör så mycket eftersom kyrkböckerna från äldre tid i våra båda länder är ganska lika.
Jag tänker ta upp följande punkter:
. Historik
. Varför register till kyrkböcker?
. Registerutformning.
. Registrering.
. Sortering till register.
. Registerprojekt
"det värde dessa register medföra för all framtida forsk-
ning rörande domkyrkoförsamlingens medlemmar är ganska
stort. Önskade någon, exempelvis, tillförne att erfara en
namngiven person, en stamfader för en familj eller dylikt,
födelseort och tid, så kunde sådant icke erhållas med mindre
än att genomsöka böckerna från pärm till pärm, med eller
utan att finna det eftersökta. Nu däremot kan sådant genom
registren ögonblickeligen erfaras, utan möda eller nämnvärd
tidsspillan"
Detta var före lands- och stadsarkivens tillkomst. Flera av de svenska
arkiven har sedan intresserat sig för registerframtagning. Landsarkivet i
Göteborg började redan 1919 med registerframtagning och har sedan dess
tagit fram en stor mängd register, när det gäller kyrkböcker dock
huvudsakligen gällande stadsförsamlingar. Ett annat landsarkiv som tagit
fram mycket register till kyrkböcker är det i Östersund. Följande
sammanställning visar - uttryckt i församlingslängdsår - ungefär
omfattningen av registerframtagning vid de olika lands- och
stadsarkiven:
Arkiv Församlings-
längdsår
Östersund 24862
Göteborg 16343
Eskilstuna 9777
Malmö 9232
Stockholm 5043
Härnösand 3685
Lund 617
Vadstena 474
Visby 451
Uppsala 4
Summa 70528
Östersund har ett stort antal små församlingar medan Göteborg har stora
församlingar. Med ett annat mått, som bättre mäter volymen skulle dessa
båda landsarkiv troligen byta plats i tabellen.För att få en uppfattning om hur stor andel av de svenska kyrkböckerna, som har register gjorde jag för något år sedan ett överslag och kom fram till att kyrkböckerna fram till 1860 omfattade ca 1.4 miljoner församlingslängdsår, varav nu finns register till 70528, dvs ca 5 %.
Det är ett således stort material, som återstår att göra register till.
År 1980 tog Peter Olausson upp registerframtagning i Genealogisk Ungdoms tidskrift och förde fram att släktforskarna själva borde ta fram register. Varje släktforskare borde avsätta viss tid för registerframtagning. Då antalet släktforskare är stort skulle arbetet snart vara avklarat. I följande nummer av tidskriften fick han dock mothugg av Genealogiska Föreningens då nyss avgångne ordförande, som skrev att han ansåg landvinningar av den storleksordning, som angivits var verklighetsfrämmande i en frivilligorganisation som Genealogiska föreningen. Detta tog tydligen göteborgarna mycket hårt, i varje fall har inte ett ord om registerframtagning till kyrkböcker av släktforskare skrivits i deras tidskrift sedan dess.
Samtidigt med att Peter Olausson i Göteborg skrev sin artikel arbetade vi, några stycken i Linköping på att ta fram metoder för registerframtagning med datorhjälp. Vi presenterade vårt resultat också i GU tidskrift, men fick aldrig några som helst reaktioner på detta.
Vårt arbete i DIS fortsatte trots detta och i dag finns färdiga program för både registrering av kyrkböcker och sortering av det registrerade till register av olika slag. Programmen har använts huvudsakligen inom ET släktförening, som har tagit fram register till kyrkböcker för församlingar i Dalsland.
1. få uppgifterna systematiskt ordnade, så att det går lätt att hitta i dem, t e som födelseregister, vigselregister, flyttningsregister etc.
2. få fram sammanställningar som ger familjebilder, s k forskningsregister.
Det första motivet ger en snabbare forskning, det går snabbt att hitta önskade uppgifter om man har lämpliga register. En del uppgifter, som utan register varit mycket svåra och i en del fall hopplösa att få fram blir nu möjiga att finna.
Det andra motivet ger familjeöversikter, som väsentligt underlättar släktforskningen. Detta gäller speciellt under den tid då husförhörslängder saknas.
I och med att man använder dator för registreringen kan man åstadkomma register, som tillgodoser båda motiven.
I och med datoranvändningen behöver man inte vara orolig för att man missar någon uppgift i något register där den skall vara med, förutsatt att den är med vid registreringen.
I och med att man gör register till en längd tillgodser man också kravet på att få lättläst material att arbeta med. Detta är väsentligt, särskilt när det gäller de äldre längderna, som kan ha en bleknad skrift och därigenom vara svåra att läsa. De äldre längderna har också den gamla skrivstilen, vilken tillsammans med prästernas personliga variationer kan göra den svårläst, inte bara för en nybörjare.
Ytterligare ett motiv för register skulle vara att man när goda register finns har mindre behov av att låna mikrofilm och fiche med allt det trassel detta medför.
Jag begränsar mig här till födelse-, vigsel- och dödlängder och lämnar husförhörs- och flyttningslängderna utanför.
I de nyligen framtagna registren till Tydje och Ånimskogs födelse-, vigsel- och dödlängder för i huvudsak 1700-talet har jag valt följande typer av register.
1. Födelse-, vigsel- och dödregister.
2. Fadderregister.
3. Forskningsregister.
4. Personbenämningsregister.
5. Gårdsregister.
Födelseregistret ger
barnets dopnamn
gård
datum, personbenämning
kompletterande uppgift.
Den kompletterande uppgiften ger far och mor:Far: personbenämning, förnamn, efternam
Mor: personbenämning, förnamn, efternamn
Vigselregistret ger
efternamn, förnamn
gård
datum, personbenämning
kompletterande uppgift
Den kompletterande uppgiften innehåller i detta fall uppgifter om den andre
kontrahenten:Personbenämning, förnamn, efternamn, gård.
Dödregistret är uppbyggt på samma sätt. Där ger den kompletterande uppgiften dödsorsak och ålder samt ibland födelsetidpunkt.
Fadderregistret är likaledes uppbyggt på ungefär samma sätt.
efternamn, förnamn
gård
datum, personbenämning, bar barnet
kompletterande uppgift
Den kompletterande uppgiften ger här det döpta barnets dopnamn och gård.Forskningsregistret innehåller uppgifter ur både födelse-. vigsel- och dödlängd. Det har ungefär samma uppställning, som de tidigare registren.
efternamn, förnamn
gård
datum, typ av längd, personbenämning
kompletterande uppgift
Den kompletterande uppgiften har olika utformning beroende på från vilken
typ av längd uppgiften kommer.Är det en födelselängd ges uppgifter om barn och maka/make. Är det en vigsellängd ges uppgift om kontrahenten. Är det en dödlängd kan komma uppgifter om ett barn som dött och om makan/maken, en död man/hustru och till sist ålder och dödsorsak om det är personen själv som dött.
Personbenämningsregistret har en annan uppställning:
Personbenämning
efternamn, förnamn
datum, typ av längd och uppgift, gård
För typ av längd och uppgift används i personbenämningsregistret en serie
förkortningar:FF - födelselängd, far
DP - dödlängd, den döde
DG - dödlängd, den dödes man
etc
Gårdsregistret startar självfallet med gård:
gård
efternamn, förnamn
datum, typ av längd och uppgift
För längd och uppgift används samma förkortningar som i
personbenämningsregistret.Det här är de registertyper och de uppställningar jag har valt för registren till Tydje och Ånimskogs kyrkböcker.
Forskningsregistret ser jag som grundregistret, vilket kompletteras med de mera konventionella födelse-, vigsel- och dödregistren samt gårds- och personbenämningsregistren. Fadderregistret ser jag som en komplettering för svårare fall.
För att illustrera forskningsregistret skall jag ta ett fall från Tydje gällande en person Grels, bosatt på Ålerud i Tydje. Om honom säger forskningsregistret följande:
,Grels
Åhlerud
1694-02-19 F M
B: S Hindrick
H: H Anna
1696-11-23 F M
B: S Joon
H: H Anna
1703-09-12 F M
B: S Anders
H: H Anna
1709-12-28 V M
H: K Marit Halfwardsdotter
1720-03-30 F M
B: D Elisabeth
H: Maret
1723-11-02 F M
B: S Lars
H: H Marit
Men mannen Grels återfinns även under stavningen Grils.
, Grils
Åhlerud
1717-01-25 F M
B: S Halvard
Ålerud
1713-04-02 F M
B: S Per
H: H Marit
Härav framgår att mannen Grels, som bodde på Ålerud gifte som sig
1709-12-28 med Marit Halfwardsdotter och fick flera barn både med henne och
sin föregående hustru kallad Anna.Några döduppgifter finns ej med beroende på att någon man Grels från Ålerud utan efternamn ej varit nämnd i någon sådan. Går man till gårdsregistret finner man att en man Grels Månsson från Ålerud dött 1742-10-17, vilket troligen är samme man. Slår man upp hustrurna i forskningsregistret finner man att den första avled 1709-02-07 utan åldersuppgift och den andra avled 1749-01-23 i 67 års ålder och då var änka.
Antalet sidor i registren blir ganska stort, vilket framgår av tabellen på nästa sida.
Tydje Ånimskog
1. Födelse-, vigsel-
och dödregister 137 303
2. Fadderregister 136 278
3. Forskningsregister 189 426
4. Personbenämningsregister 47 86
5. Gårdsregister 121 281
Summa antal sidor 630 1374
De stora sidantalen medför naturligtvis att man noga måste pröva, är det de
här registren jag verkligen behöver resp är den använda utformningen av
registren den lämpligaste.De här registren och utformningen av dem har jag bedömt rimliga, men man får väl pröva dem och se hur de går att använda. Är det något register, som jag kan försaka eller något i ett register jag kan göra avkall på. Kanske är det i stället något ytterligare register jag skulle vilja ha.
Åtskilligt finns att diskutera kring registerutformningen.
Namnnormering har ej använts i dessa register. Jag tycker inte att det har behövts. Tvärtom har det varit en fördel att få med de aktuella stavningarna. För att lätt kunna se vilka stavningsvarianter som förekommer har jag tagit med gårds- och efternamnsstatistik.
Registren måste byggas på ett enhetligt mönster, så att man känner igen sig när man går från register till register. Man får inte mötas av överraskningar i uppställningen, dvs avvikelser från den allmänna registeruppbyggnaden. Hur mönstret skall se ut kan däremot diskuteras.
Omfattningen i tid och rum kan också diskuteras. Några register har jag delat upp i tidsperioder, t e forskningsregistret för Ånimskog. När det gäller vigselregister skulle man kunna diskutera om man vill ha ett register för längre period för en församling eller för kortare period, men i gengäld gällande ett helt härad.
Man kan diskutera för vilka tidsperioder olika typer av register bör tas fram. Fadderregister kanske framför allt hör 1700-talet till och bör inte tas fram för 1800-talet. Samma gäller kanske forskningsregistren. Man kan även diskutera om man vill komplettera forskningsregistret med uppgifter ur någon ytterligare källa t e domböcker, mantalslängder eller bouppteckningar.
Vi har diskuterat hur utförligt ett register skall göras. Vi gjorde prov med både mycket få uppgifter i registret och utförliga register. För de nu aktuella registren har jag gjort gårds- och personbenämningsregistren så kortfattade som möjligt medan forsknings- samt födelse-, vigsel- och dödregistren gjorts relativt utförliga. Registren bör dock vara så utförliga totalt sett att man inte behöver gå till originalhandlingarna annat än för att ev kontrollera riktigheten i uppgifterna.
Ytterligare en diskussionspunkt är mediet. Skall registren presenteras på papper eller på mikrofiche? Skall de finnas tillgängliga på diskett eller senare optisk skiva?
För Tydje och Ånimskog har som nämnts valts papper och inbindning till böcker.
Uppgifterna för Tydje rymdes på fyra 60-minutersband och för Ånimskog på åtta band.
Följande allmänna riktlinjer har gällt vid registreringen:
1. Registreringen skall göras så att samtliga för släktforskaren väsentliga uppgifter tas med.
2. Registreringen skall göras så bokstavstrogen som möjligt. Förkortningar skall bibehållas.
3. Släktforskning får inte bedrivas i samband med registreringen. Det är släktforskarens uppgift att göra identifieringar vid sin forskning.
Sådana här huvudprinciper är nödvändiga att ha när man kommer till själva registeringen och har att ta ställning till alla möjliga frågor, som man inte alltid kunnat förutse. Givetvis är en kompletterande exempelsamling bra att ha.
Registreringsprogrammet har gett följande uppställningar:
A. Födelseregistreringen.
rad 1: B, personbenämning, barnets dopnamn, datum, gårdsnamn
rad 2: F, personbenämning, faderns förnamn, efternamn, gård
rad 3: M, personbenämning, moderns förnamn, efternamn, gård
rad 4: V, personbenämning, fadderns förnamn, efternamn, gård
rad 5: osv som rad 4 tills samtliga faddrar är medtagna.
I Tydje och Ånimskog fanns upp till 12 faddrar i en födelsenotis.
Gård anges för fadern och modern endast då den avviker från vad som anges för barnet.
Som personbenämning har använts M=man, K=kvinna, H=hustru, P=piga, Dr=dräng, B=barn, S=son och D=dotter. Härtill anges angiven yrkesbenämning, titel och ev angiven egenskap.
B. Vigselregistreringen.
rad 1: D, datum, ort för vigseln
rad 2: M, personbenämning, mannens förnamn, efternamn, gård
rad 3: K, personbenämning, kvinnans förnamn, efternamn, gård
C. Dödregistreringen.
rad 1: D, datum
rad 2: P, personbenämning, den dödes förnamn, efternamn, gård
rad 3: O, dödsorsak, ålder, födelseår
rad 4: F, personbenämning, den dödes fars förnamn, efternamn, gård
rad 5: M, personbenämning, den dödes mors förnamn, efternamn, gård
rad 6: G, personbenämning, den dödes mans förnamn, efternamn, gård
rad 7: H, personbenämning, den dödes hustrus förnamn, efternamn, gård
Registreringsprogrammen är tillrättalagda för att minska antalet tangentnedtryckningar så mycket som möjligt. Man kan använda förkortningar för förnamn, t e man trycker ner bokstaven A och datorn skriver ut Anders. Son och dotter i efternamn skrivs ut om man trycker ner tangenten med punkt. Förkortningar kan även användas för gårdsnamn. Föregående gårdsnamn kan citeras med punkt.
Dessa förkortningar sparar mycket arbete - antalet nedskrivna uppgifter blir ju mycket stora. För Tydje var det totalt 16.000 rader och för Ånimskog över 35.000 rader.
Hastigheten vid registreringen beror delvis på hur lättläst skriften är. Vid registreringar har jag noterat ca 200 rader per timme när det gått bra. Eftersom det är nödvändigt med en rättningsomgång kommer hastigheten att sjunka till ungefär hälften, dvs 100 rader/timme. Med denna hastighet skulle ovanstående registreringar ha tagit totalt något över 500 timmar. Troligen har det tagit något längre tid. Vissa partier har varit svårlästa.
I registreringsformuläret finns inte någon diverserad för att få med uppgifter utanför detta. I stället har begreppet personbenämning tänjts, så att där tagits in åldersuppgift för modern i födelsenotis etc. Udda uppgifter kan också tas in under dödsorsak i dödregistreringen. Detta förfaringssätt har hittills visat sig tillräckligt för att få med allt väsentligt.
En annan fråga gäller hur registreringen skall organiseras. Enmansjobb eller grupparbete? Utlåning av datorer för registrering? Utbildning? Rådgivning? Kostnader?
Kassettbandsuppgifterna förs först över till disketter. Uppgifterna för Tydje har jag på fyra disketter och för Ånimskog på åtta. Jag har tagit en kopia av vardera uppsättningen, som jag arbetar med. Uppgifterna kontrolleras, så att de ligger på rätt plats. När jag t e kör ut alla förnamn i registreringarna skall jag endast få förnamn och inget insmuget efternamn, som har kommit fel av någon anledning.
Sorteringarna sker sedan med DISREG-programmen.
Först gör jag ett utdrag ur grunddata, som passar det register jag skall göra. Jag har stor frihet att välja hur jag skall ta ut uppgifterna. Jag kan även lägga in ledtext på lämpliga ställen.
Sorteringarna sker sedan i två omgångar. Tre omgångar erfordras då uppgifterna, som skall sorteras, inte ryms på en diskett. Jag har sorterat upp till 10.000 rader om max 117 tecken, vilket ryms på ca 2400 sektorer. Jag behöver 8 disketter under sorteringen. När denna var klar kunde allt rymmas på 4 disktter.
Sorteringarna har gått bra att genomföra. Nackdelen med att arbeta med en liten dator är dock uppenbar. Man får mycket längre sorteringstider än på en stordator. Det rör sig om timmar med så stora sorteringar som nämnts ovan. Sortering inom en diskett med 300 sektorer tar omkring 25 minuter medan hopsortering av flera disketter med sorterat innehåll tar ca 12 minuter per par. Vid 8 disketter behövs 28 parvisa sorteringar om 12 minuter.
Då sorteringarna tar rätt lång tid kan det vara lämpligt lagra även sorteringsresultatet på disketter om man inte vill klara av alla utskrifter direkt.
Utskriften blir som nämnts många sidor och kommer att ta tid. Därför har jag valt en skrivare med så hög skrivarhastighet jag kunnat finna till rimligt pris. Trots detta tar det timmar att skriva ut vissa register.
Följande frågor inställer sig:
. Är det värt mödan att ta fram register till kyrkoarkivalier täckande större områden, eller skall man låta det vara vid den registerframtagning enskilda gör spontant utifrån egna behov?
. Hur formulera och lägga upp ett projekt för registerframtagning med medverkan från ett större antal släktforskare?
Avgränsningar - motivering - organisation
. Hur tillhandahålla register och förteckningar över register?
/P O Bergman, Sturefors 1985.
För denna liksom för övriga texter på hemsidan gäller upphovsmannarätt.
Ansvarig för innehållet på hemsidan är P O Bergman, Hjortronvägen 89 590 54 Sturefors - epostadress: m225@abc.se.