Fem frågor om Claes

fem frågor om Claes

Nu ska landets alla vigselböcker registreras. Det har DIS - Föreningen för datorhjälp i släktforskningen föresatt sig. Därför har dom dragit igång projekt Claes.

Föreningen DIS - föreningen för datorhjälp i släktforskningen - har nyligen startat ett projekt för framtagning av personregister till vigsellängder. Projektet har rönt intresse på många håll och Håkan Skogsjö har bett mig berätta något om projektet för Släkthistoriskt Forums läsare och även ställt några direkta frågor.

Projektet, som kallas projekt Claes, beslutades på föreningens årsmöte i oktober förra året. Det hade föregåtts både av några års försöksframtagning av register till kyrkböcker samt en intensiv diskussion av registerprojekt med inlägg från enskilda släktforskare och flera av landets släktforskarföreningar.

Projektet avser framtagning av personregister till vigsellängderna i landets församlingar för tiden fram till år 1860. Registren tas fram på papper och avses tillhandahållas intresserade till lågt pris i enkel inbindning med mjuka pärmar, församlingsvis ordnade i landskapsvisa serier.

Registerframtagningen bygger helt på ideell verksamhet.

Grundstenarna i projektet är tre, nämligen

- läsning och nedskrift av vigsellängdernas uppgifter av släkt- och hembygdsforskare i hela landet på frivillig bas.

- sortering av nedskrivna uppgifter till register på dator centralt hos DIS.

- användning av föreningen DIS datorprogram DISREG för inmatning av vigsellängdernas uppgifter på dator och sorteringen till register.

Nedskrift av lästa vigseluppgifter kan ske såväl på papper för senare överföring till dator som direkt på dator.

Grundläggande vid nedskriften av uppgifterna ur vigsellängderna är att denna skall göras bokstavstrogen, dvs alla namn skall i nedskriften bibehålla sin stavning. Förkortningar skall bibehållas och ej upplösas. Vidare skall återgivningen av vigselnotisernas uppgifter göras så fullständig som möjligt. Vi skall således försöka ta fram vigselnotisernas uppgifter ur längderna och återge dem i lättläst skick och så korrekt och fullständigt som möjligt sorterade i register. Ingen identifiering av personerna skall göras för registret.

Nu till frågorna, som är fem till antalet.

Vad är målet för projekt Claes?

Målet för Claes är att underlätta släkt- och hembygdsforskarnas arbete genom att göra vigsellängdernas uppgifter lättare tillgängliga. Forskarna skall snabbt kunna se om en vigseluppgift finns i en församling, de skall kunna läsa uppgifterna med den stavning, som prästen en gång använde och de skall kunna göra detta utan att behöva använda några apparater.

Claes avses följas av ytterligare projekt i första hand för födelse- och dödlängder, varigenom för flera längdtyper kombinerade register, s k forskningsregister kan framställas förutom register till varje längdtyp.

På sikt kan de uppgifter som registrerats i Claes och följande projekt och därmed finns på medium läsbart för datorer lagras på t ex optiska skivor, vilket innebär en mycket litet utrymmeskrävande lagring. På en eller ett par optiska skivor kan förmodligen alla landets vigsellängder rymmas. På en sådan skiva kan rymmas 250.000 textsidor. De så lagrade uppgifterna kommer att kunna användas för sökning med morgondagens persondatorer, vilket ger ytterligare sökmöjligheter förutom vad de framtagna registren ger.

Lagringen på optiska skivor bör vidare sänka lagringskostnaden radikalt.

Genom Claes får vi släktforskare igång en verksamhet, som innebär helt nya förutsättningar för släktforskning i framtiden.

Varför gör DIS arbetet?

DIS har enligt sina stadgar i uppgift att "undersöka och utveckla möjligheterna att utnyttja datorhjälp i släktforskningen och sprida kunskap härom samt i övrigt stimulera svensk släktforskning". I DIS arbete har framkommit vilka stora möjligheter, som idag finns att ta fram register till bl a kyrkans längder med hjälp av hemdator. Inom DIS har utarbetats metoder för sådan framtagning, vilka prövats under flera år. Allt detta har undan för undan öppet redovisats i föreningens medlemsblad Släkt-Forskar-Nytt. Vi har vidare bedömt det angeläget att initiativ tas för att förbättra forskningssituationen för landets släkt- och hembygdsforskare och ser det här som en början. För att kunna åstadkomma en fortsättning måste vi var med från början. Vi ser det därför naturligt att DIS tar upp ett sådant här projekt. Efter diskussion med synpunkter från släktforskare och föreningar över hela landet har vi därför beslutat att ta oss an det här projektet.

Hur lång tid kommer projektet att ta?

Projektet bygger på frivillig medverkan av släkt- och hembygdsforskare. Accepterar de idén om register till vigsellängder och finner den angelägen bör projektet kunna genomföras på några år. Läsning och nedskrift av vigseluppgifterna är det dryga jobbet. Vi har dock inte mer än 2600 församlingar i landet medan antalet släktforskare är långt större. Så om varje släktforskare tar "sin" församling bör det hela snart vara genomfört. Men om inga släktforskare är intresserade och ställer upp, då blir det ingenting. Redan har dock ganska många anmält intresse och satt igång läsning och nedskrift och fler kommer säkert med, när vi börjar kunna redovisa resultat. Jag har därför gott hopp om att vi dels kommer att kunna genomföra projektet och dels kommer att kunna genomföra det på en rimlig tid.

Vilken nytta kommer framtida forskning att ha av registret?

Registren gör det lättare att snabbt hitta önskade personer i vigsellängderna. Detta innebär också ökade möjligheter att finna personer, som flyttat mellan församlingar och idag är svåra att finna.

Den ökade tillgängligheten av vigsellängdernas uppgifter bidrar till att göra släktforskning till en hobby för många - en allemanshobby.

Till detta kommer de ökade möjligheter till sökning och sammanställning för forskningsändamål överföringen av vigselboksmaterialet till dator innebär liksom möjligheterna till utrymmessnålare lagring och därmed även billigare lagring.

En ökad tillgänglighet av grundhandlingarna i släktforskning - födelse-, vigsel- och dödlängder - medför att släktforskarna får mera tid att ägna annat intressant källmaterial t ex domböcker. De får bättre tid att forska i tiden före kyrkböckerna för att komma längre bakåt och för att söka flera uppgifter om de personer de funnit.

Hur kommer registren att bli tillgängliga?

Som nämnts kommer registren att skrivas ut på papper och tillhandahållas intresserade till lågt pris. Det beror således på intresset var registren kommer att finnas. Vi finner det dock inte tillfredsställande att registren endast finns på t ex landsarkiv, som enligt vad de själva säger måste minska öppethållningen alltmer. De måste även ut till bibliotek, föreningar och enskilda släkt- eller hembygdsforskare. Vi kommer troligen att bli beroende av att kunna sälja åtminstone 20 exemplar för att kunna hålla tillräckligt låga priser.

Projektet drivs helt med föreningens egna medel och måste gå ihop om det skall kunna fortleva. Vi har inte ekonomiskt stöd från något håll.

Vill Du veta mera om projekt Claes, läs om detta i vårt medlemsblad Släkt-Forskar-Nytt, som fortlöpande följer registerframtagningen. Vill Du var med och hjälpa till att ta fram register, skriv till sekreteraren i DIS och anmäl Ditt intresse och tala om vilken eller vilka församlingar Du är intresserad av. Man behöver inte ha dator för att vara med.

Alla är välkomna.

Denna text är publicerad i Släkthistoriskt Forum 1986:1 s 10-11.

Texten är här inlagd på P O Bergmans hemsida.

Ansvarig för innehållet på denna sida är P O Bergman, Hjortronvägen 89, 590 54 Sturefors - epostadress: po@abc.se.

Inlagd 2001-03-24,