Munktell kom till Eskilstuna i en krissituation. Carl Gustafs stads Gevärsfaktori, som tillkommit 1812, hotades av förflyttning till annan ort, eftersom man i Eskilstuna hade problem med arbetskraften. Arbetarna hade svårt att lära sig de nya maskinerna och man var inte tillräckligt kunnig i att göra ritningar mm. Hjälpen kom från Munktell, som man lyckades locka från Myntverket i Stockholm till Eskilstuna i början av 1832. Han skulle medverka i vidareutbildning av smederna och byggde dessutom upp en egen mekanisk verkstad för att ge dem bättre verktyg.
Munktell kom att tillverka en rad produkter av betydelse för lant- och skogsbruk, industri och transportväsende. Där tillverkades bl a det första svenska lokomotivet (Förstlingen (1853)), tröskverk, skördetröskor, lokomobiler, ångmaskiner, ångvältar, traktorer, skogsmaskiner, motorer, verktyg (svarvar, hyvlar, fräsmaskiner etc) mm. Huvudprodukterna under 1800-talet och början av 1900-talet var förutom verktyg lokomobiler och tröskverk. Lokomobilerna ersattes senare av traktorer och tröskverken av skördetröskor. År 1979 togs beslut om att koncentrera sig på anläggningssidan (entreprenadmaskiner) och avveckla lant- och skogsbrukssidorna.
Lokomobiler tillverkades från 1853 till 1921 (6.536 st inkl ångvältar) och traktorer från 1913 till 1978. År 1951 tog man i Eskilstuna över den produktion av traktorer Volvo hade i Göteborg. Efter 1978 övertog finländska Valmet hela traktortillverkningen. Första dieseltraktorn tillverkades 1952 (BM 35). Dessförinnan hade det enbart varit tändkulemoterer i traktorerna. Föregångare till traktorerna var de självgående lokomobilerna som tillverkades från 1911.
Tröskverk tillverkades från 1859-1951 (12.965 st). År 1941 kom den första skördetröskan. År 1951 fördes produktionen av skördetröskor över till Flen och 1960 till Hallsberg. Överflyttningen till Flen skedde efter köp av Olléns Tröskmaskinfabrik i Flen år 1945. En anställd på Munktell, Johan Termaenius, hade tidigt föreslagit att tillverkning av tröskverk skulle tas upp av Munktell men då detta dröjde flyttade han 1846 till Torshälla och började där tillverka tröskverk 1847. År 1868 flyttades denna verksamhet till Hallsberg under firmanamn Johan Thermaenius & Son. Företaget ombildades till aktiebolag 1897 och sammanfördes 1918 med Arvika-Verken. Skördetröskor började tillverkas 1947. År 1960 köptes företaget, som då hette Arvika-Thermaenius AB, av Volvo Bolinder Munktell. Produktionen av skördetröskor koncentrerades härefter till Hallsberg.
Munktell anlade ett eget bryggeri, där han framställde öl. Motivet var problem med nykterheten i verkstaden - med öl tog det längre tid att bli full än med brännvin.
Munktell medverkade till att Eskilstuna fick förbindelse till Mälaren genom kanalbygge åren 1855-60. Härigenom underlättades transporterna för företaget.
Bolinderståg kallades de tåg som efter samgåendet med Bolinder 1932 gick från Eskilstuna till Stockholm på lördag em med arbetare som under veckan arbetat i Eskilstuna men haft familj och bostad kvar i Stockholm.
Sedan finner vi en lång serie traktorer uppställda i utställningshallen, alltifrån den första jättestora Munktell 30-40 med en vikt på 8,3 ton ner till sådana med mera måttliga vikter på omkring 2 - 3 ton. Senare traktorer med hytt saknades dock (enligt lag 1959 måste traktorer förses med förarskydd av svetsad ram i stål). Där fanns också en idémodell från 1920 för traktor med hjul baktill och gående ben framtill. Idén med benen var att minska belastningen på marken. Arnegård satte igång den och vi fick se att benen fungerade.
En motor vidareutvecklad efter utländsk förebild under 1940-talet avsedd för flygplanen B17 och J21 fanns bland de uppställda motorerna. Den vägde omkring 720 kg.
Ett stort antal tändkulemotorer fanns på utställningen. Arnegård poängterade skillnaden mellan tändkulemotorn och den senare dieselmotorn i fråga om segdragningsförmåga, som den förra saknade och som var en styrka hos dieseln. Arnegård satte även igång en tändkulemotor och demonstrerade hur den kunde köras både fram och back. För att sätta igång den fick han först värma tändkulan, vilket skedde med två blåslampor under omkring fem minuter. Vid traktorer med tändkulemotor fick denna värmas varje morgon när arbetet började.
En större tändkulemotor, som man hämtat i Norge, och som då var i sådant skick att man tvekat att ta med den hem, var nu i gott skick och modifierad, så att den kunde sättas igång med tryckluft. Avgasröret var utdraget genom byggnadens vägg. Arnegård satte igång maskinen och uppmanade oss att gå ut utanför huset och höra hur en sillskuta kunde låta när den kom till Eskilstuna, vilket de flesta snällt gjorde. Motorn kom från en trålare och var tillverkad 1944.
Tändkulemotorn var ju vanlig förr i tiden och jag kommer ihåg att en sådan användes när vi sågade bräder på landet på 1940-talet. Den användes ju också mycket i fiskebåtar.
Arnegård berättade också om tillverkning av skogsmaskiner och problem man stött på vid export. Svensk skogsterräng ställer mycket högre krav på terränggåendet än utländsk, vilket medförde svårigheter i konkurrensen med utländska tillverkare vid export. Han betonade också att det var mycket svårt att ta stora utvecklingssteg och tog upp problem med mjuka gummihjul i dumprar, som lätt kom i självsvängning när farten ökade.
När Munktell fann att möjligheterna att utnyttja den vattenkraft som fanns i ån till verkstäderna var osäker byggde han (1901) för att säkerställa egen kraft två stora ångmaskiner, vilka eldades med bakar och sågspån från det egna sågverket. När Munktell slutade tillverka tröskverk och samtidigt lade ner sågverket, som försåg tröskverksfabriken med virke, såldes den ena ångmaskinen (1951), den andra skrotades. Den som såldes gick till Åmåls Sågverk AB (ÅSA) och flyttades till Åmål. Den har på senare år varit i Åmåls kommuns ägo och kom på Arnegårds initiativ förra året tillbaka till Eskilstuna. Den var idag nedplockad men skulle inom kort börja uppföras igen i stora utställningshallen.
"Vårda det goda som fädren grundlagt" står det på den devis, som man satt upp i utställningslokalen. Devisen har man funnit inristad på det gamla "sliphuset".
2. Gevärsfaktoriet tillkom i och med att Söderhamns gevärsfaktori lades ner och all produktion där fördes över till Eskilstuna. Mark för faktoriet köptes den 13 oktober 1812. Följande år, 1813-1814, anlände tio mästare med familjer till Eskilstuna från Söderhamn. (Ur Eskilstuna Historia av B E Ohlsson m fl. del 2 s 140-143. Eskilstuna 2001.)
3. Några uppgifter om den ångmaskin som kommit tillbaka från Åmål finns i lokalpressen där - Provinstidningen Dalsland 2001-04-07 s 6 och 2001-04-17 s 3. Två annonser var införda med efterlysning av intresserade som kunde engagera sig för bevarandet av ångpannan - Provinstidningen den 16 och den 30 juni (båda s 3 under rubriken Åmåls kommun).
4. Tändkulemotorn var ofta av tvåtaktstyp och i toppen av cylindern fanns en okyld kammare (tändkula), som utgjorde en väsentlig del av förbränningsrummet. Vid start av kall motor måste tändkulan först värmas. Under kompressionstakten insprutas brännolja av bränslepumpen i den varma kammaren, varvid bränslet antänds. Under drift hålls tändkulan upphettad genom förbränningen i motorn (ur Nationalencyklopedin).
5. Munktells mekaniska verkstad behandlas i Eskilstuna Historia av B E Ohlsson m fl del 3 s 61-67. Eskilstuna 2002.
6. Något av den övriga litteratur jag haft tillgång till:
Moberg Harald A:son "Jordbruks mekanisering i Sverige under tre sekel" LT förlag Stockholm 1989.
Ljungqvist Fredrik "Från Tröskverk till Motorer" Fredrik Ljungqvist 1996.
Blom Tore "Lokomobiler från Munktells mek. verkstads Aktiebolag, Eskilstuna" Rubens Maskinhistoriska Samlingar Götene 1982.
Ohlin C Bengt "Sveriges tåghistoria började i Eskilstuna" Sandbergs bokhandel, Eskilstuna 1997.
Magnusson Lars "Arbetet vid en svensk verkstad: Munktells 1900-1920" Arkiv förlag Lund 1987.
Gårdlund Torsten "Bolinders en svensk verkstad" AB Bolinder-Munktell/Bolinders Fabriks AB Stockholm 1945.
7. Munktellmuseet har en egen sida i en privat hemsida på webben, som tar upp motormuseer i Sverige. Där lämnas uppgift om öppettider, adress, telefonnummer mm samt ett par bilder av maskiner från Munktell.
8. På webben finner man i övrigt många hemsidor när man söker på Munktell. Där finns bl a bilder på Munktell 10, som är en traktor av årsmodell 1949 som har en 2-cylindrig tändkulemotor på 41 hkr. Vikt 2,6 ton. Det gick också att få ljudprov från den. Jag hittade också bild på en traktor från 1916 på 16 hkr. Mycket mer finns där att upptäcka. Men att se en bild av en traktor är trots allt inte detsamma som att se den i verkligheten, känna på den och kanske se den i funktion t ex på Munktellmuseet.
För denna liksom för övriga texter på hemsidan gäller upphovsmannarätt.
Ansvarig för innehållet på denna sida är P O Bergman, Hjortronvägen 89 590 54 Sturefors - epostadress: po@abc.se.