Hur stor är en dator? De minsta datorerna tar mycket liten plats. En sådan kan t e rymmas i ett kassaregister hos snabbköpskassörskan. De minsta datorer som kan bli aktuella för användning inom släktforskningen är något större, men de ryms ledigt på köksbordet hemma. Storleken på hemdatorerna bestäms huvudsakligen av in- och utmatningsenheterna, som vanligen består av ett tangentbord, i vilket centralenheten kan vara gömd, och en TV-skärm. Yttre minnesenheter, t e i form av kassettbandspelare kan finnas liksom skrivare för utmatningen. Sedan finns alla storlekar på datorerna upp emot de största som fordrar ett relativt stort golvutrymme.
Man kan också försöka beskriva en dator genom att tala om vad man kan göra med den. Man kan exempelvis mata in en rad personuppgifter, t e av typ "Kalle Persson, född 1778-01-03 i Vikingstad, gift 1900-01-02 i Linköping med Ulla Andersdotter, född 1779-01-03 i Sjögestad" i datorns minnen. Sedan kan man ordna alla inmatade personuppgifter i någon viss ordning, t e i födelsetidpunktsordning eller med efternamnen i alfabetisk ordning och skriva ut en lång lista med de på detta sätt sorterade uppgifterna på en skrivare. Man kan också låta alla uppgifterna ligga kvar i datorns minnen och ställa frågor till den av typ: finns någon i minnet som heter Ulla Andersson och vilka uppgifter om henne finns lagrade? Datorn skriver då ut alla som heter Ulla Andersson med tillhörande uppgifter.
Detta är de ur släktforskningssynpunkt grundläggande uppgifter, som en dator med lämpliga program kan utföra; sortering och utskrift av inmatade uppgifter i önskad ordning - kan ge personregister - samt sökning och utskrift av vissa uppgifter från en mängd inmatade uppgifter.
- dels att söka efter förfäder och andra släktingar och beskriva dem med ett minimum av uppgifter; född, död, gift och barn.
- dels att söka efter ytterligare uppgifter, som kan beskriva de redan funna personerna och
- dels att hålla ordning på alla de personuppgiftrer han samlat in - sammanställa, skriva ut och ev publicera.
För den första uppgiften är den viktigaste kategorin källmaterial kyrkoarkivens födelse-, vigsel- och dödböcker jämte husförhörslängder. Detta källmaterial torde användas av samtliga släktforskare och utnyttjas så långt det är möjligt. I många fall vet man var man skall söka önskade personer i kyrkoarkivmaterialet, medan i andra fall, t e efter flyttning till obekant församling eller till viss församling där inflyttningslängd saknas eller är så illa förd att ingen hänvisning till var i längden personen skall sökas finns, blir forskaren tvungen att läsa igenom längden från början och ända tills önskad person dyker upp på någon sida. Är det omfattande längder eller om längden är svårläst kan en sådan sökning innebära timmar av arbete. För att underlätta detta arbete är personregister i högsta grad önskvärda. Sådana personregister finns i viss utsträckning, men flertalet längder saknar personregister.
Det är inte bara kyrkoarkivmaterial som finns, även om detta är det viktigaste för hela den tidsperiod som kyrkböcker är förda. Före kyrkböckernas tid och då kyrkböckerna är illa förda eller förkommit blir det nödvändigt att utnyttja även annat källmaterial. Även till detta är det naturligtvis önskvärt att få fram personregister, men dessa måste bedömas få lägre prioritet för framtagning än register till kyrkoarkivalierna.
Framtagning av personregister till de mest anlitade arkivalierna är även önskvärt ur arkivens synpunkt, dels för att minska förslitningen vid bläddring i arkivalierna och dels p g a en önskan från arkivhåll att släktforskarna skall bredda sitt intresse och även utnyttja i dag mindre använda arkivalier. Möjligheterna till det senare blir större om forskningen i de mest anlitade arkivalierna kan underlättas genom personregister.
Det föregående gäller vid antavleforskning och till stor del även vid släkttavleforskning. I senare fallet kommer man även in på 1900-talet och nu levande personer, vilket innebär att även annat material än arkivalier måste utnyttjas, material som är sekretesskyddat och för de senaste åren till stor del även finns i datorminnen. Medan i stort sett samtliga forskare ägnar sig åt eller har ägnat sig åt antavleforskning är det okänt i vilken utsträckning forskarna ägnar sig åt släkttavleforskning.
Den andra uppgiften släktforskarna ägnar sig åt nämligen att söka efter ytterligare uppgifter som kan beskriva de redan funna personerna innebär till stor del bearbetning av mindre anlitat arkivmaterial, som i det närmaste helt torde sakna personregister. Men behovet av register torde vara lika stort för dessa som för andra källor när arkivalierna skall utnyttjas. Men antalet forskare som kommer så långt att de utnyttjar detta material är uppenbarligen litet, vilket medför en väsentligt lägre prioritet för framtagning av personregister till detta material.
Den tredje uppgiften släktforskaren ägnar sig åt, nämligen att hålla ordning på de uppgifter han samlat in, torde inte vålla några större problem så länge materialet är litet. Det behöver dock inte växa särskilt mycket innan det blir besvärligt att hålla ordning på uppgifterna och det blir nödvändigt att införa något system enligt vilket uppgifterna ordnas. För att sedan kunna presentera uppgifterna överskådligt görs an- och släkttavlor upp.
- framtagning av personregister till arkivalier, i första hand de mest anlitade nämligen kyrkoarkivalierna
- sökning i arkivmaterial som matats in i datorminnen (sökning i databs)
- sökning i aktuellt material med nu levande personer
- sortering och utskrift av bl a an- och släkttavlor med utgångspunkt från det egna, insamlade materialet.
I den första uppgiften, framtagning av personregister, behöver släktforskaren i och för sig inte ha kontakt med någon dator. Men möjlighet finns för släktforskaren att med hjälp av hemdator hjälpa till att ta fram personregister till idag födelselängder och så småningom även andra längder. Föreningen för datorhjälp i släktforskningen har tagit fram en metod för framtagning av personregister till födelselängder. De av landsarkiven i dag framtagna personregistren är manuellt framtagna, men datorer kommer troligen snart in även i deras framtagning. Men antalet personregister är stort och lands- och stadsarkiven har begränsad kapacitet, varför även släktforskaren måste göra en insats om det skall bli någonting. Här i Östergötland finns exempelvis inte personregister till någon längd i kyrkoarkiven.
Lagring av arkivmaterial i datorminnen har skett vid de två demografiska databaser som finns i landet, nämligen den i Umeå och den i Stockholm. Den förra har nu arbetat i 7 år och den senare i tre år, men det är ännu inte klart hur släktforskaren skall kunna utnyttja det material som samlats i de båda databaserna. På ingendera stället är man ännu klar med själva systemarbetet. En möjlighet att utnyttja deras material skulle vara att via telefon eller på annat sätt ansluta sig till den dator som används med en terminal, dvs ett tangentbord, på vilket man kan skriva frågor till datorn och en bildskärm, på vilken man får svaren. Detta är något som troligen kommer.
Den tredje uppgiften, där datorer kommer in är för sökning av uppgifter om nu levande personer. Hela landets befolkning finns idag samlat i ett datorregister kallat SPAR - samordnat person- och adressregister. Detta finns i datorminnen med möjlighet att från telefonansluten terminal söka uppgifter om olika personer. Man måste gå in med fullständigt personnummer och får ut uppgifter om fullständigt namn och adress, vem man är gift med (samhörande) och antal hemmahörande barn under viss ålder. Detta visas på Tekniska Museet i Stockholm på dess utställning "Hej Dator", där envar kan sätta sig vid terminalen och få fram uppgifterna om sig själv. Man har nyligen fått igång terminalsystemet och det är inte klart om och i vilken utsträckning släktforskarna kan få utnyttja systemet och vad utnyttjandet kommer att kosta. Vid sidan av SPAR finns länsdataregistren, som innehåller uppgifter om samtliga personer bosatta i länet. Dessa uppgifter sorteras i dator men släktforskaren kommer ej i beröring med någon dator vid förfrågningar. Statistiska centralbyrån i Stockholm sammanför sedan några år tillbaka alla som avlidit under året med hjälp av dator i särskilda datalistor, som kan beställs fram på SCB arkiv. Dessa innehåller mest siffror, så man måste orientera sig bland de koder som används för att kunna dra nytta av listorna.
Den fjärde uppgiften, där datorer kommer in gäller det egna materialet. Datorn kan här användas för lagring av material och utskrift i olika listor efter sortering samt för utskrifter av an- och släkttavlor. De båda första uppgifterna kan utföras med hemdator medan man för framtagning av an- och släkttavlor än så länge behöver en stordator. Försöksverksamhet pågår.
För att lägga över eget material på dator gällande nu levande personer erfordras tillstånd från datainspektionen. Undantag finns för vissa fall då man endast använder hemdator. Begränsar man sig till döda personer erfordras inga tillstånd; datalagen gäller endast nu levande personer.
- Vad är en dator och vad kan man använda den till?
- Personregister. Vilket behov av personregister har jag? Vilka register finns idag? Vilka möjligheter finns för registerframtagning? Kan jag själv hjälpa till att ta fram personregister?
- Offentliga register; SPAR och länsdataregister.
- Demografiska databaserna.
- Datorer för att hålla reda på den egna släkten.
- Datainspektionen.
- Litteratur.
Om man inte tidigare har någon datorkunskap kan det vara lämpligt att förvärva viss bekantskap med datorer t e genom att gå på en hemdatorkurs ordnad av något av studieförbunden. Kurserna är vanligen praktiskt lagda med övningar i att hantera datorn, skriva enklare program etc och kräver ingen förkunskap.
Ref. Släkt-Forskar-Nytt nr 1-3 1980.
För denna liksom för övriga texter på hemsidan gäller upphovsmannarätt © Sturefors 2001 P O Bergman.
Ansvarig för innehållet på denna sida är P O Bergman, Hjortronvägen 89, 590 54 Sturefors - epostadress: po@abc.se.