Här tas upp fyra områden av intresse för släktforskaren, där datorer redan används eller skulle kunna användas, nämligen
1. för att söka aktuella uppgifter om nu levande personer (adress samt uppgift om ev giftermål och hemmavarande barn).
2. för att söka i äldre arkivmaterial med genealogiskt intresse
3. för att hålla reda på den egna släkten - de forskningsuppgifter man själv tagit fram
4. för att sortera namn i bokstavsordning eller annan sortering
Den första uppgiften att söka aktuella uppgifter om nu levande personer är aktuell vid uppgörande av ättartavlor, när man kommer fram till de yngsta generationerna och saknar uppgifter om vad som hänt släktingarna de senaste årtiondena. Man kan genom att skriva till pastorsexpeditioner få fram önskade uppgifter, men har personen ifråga flyttat många gånger kan detta var en lång och besvärlig väg att gå. En annan möjlighet skulle då kunna vara att söka personen ifråga i SPAR, dvs det samordnde person- och adressregister, som DAFA (Datamaskincentralen för administrativ databehandling) för. I detta register som idag ligger på magnetband - kan man gå in med personnummer och få fram uppgifter om aktuell address och ev make/maka och hemmavarande barn. Tyvärr är det idag förenat med en minimikostnad av 1000 kr för att ta fram dessa uppgifter. Man håller emellertid på och förändrar rutinerna på DAFA genom att införa dataterminaler, vilket bör kunna medföra en radikal nedskärning av minimiavgiften och göra det möjligt även för en mera ordinär släktforskare att ta fram uppgifter denna väg. Övergången till dataterminalsystemet planeras ske redan innevarande höst. En annan möjlighet att få ned kostnaderna skulle vara att ge avkall på dagsaktualiteten och utnyttja de mikrofiche-utdrag, som från magnetbanden görs då och då. För en förfrågan avseende enstaka personer borde kostnaden bli låg. De personer, som avlider och därmed utgår ur SPAR sammanförs i s k dödsband, som överlämnas till SCB. Där kan man i arkivet beställa fram utskrivna dödslistor för visst år. De avlidna är ordnade efter födelsenummer. För att kunna dra nytta av dödslistorna måste man således ha födelsenummer på den avlidne och - för att inte behöva söka i alltför många årslistor - ungefär veta vilket år personen avlidit.
Vill man ur SPAR få fram uppgifter för något tidigare år är detta svårare. F n arkiveras hos DAFA ett band innehållande hela registret gällande vecka 37 varje år. I framtiden blir det därför möjligt att gå in och söka aktuella uppgifter årsvis. I dag sparas banden bara och arkiveras för RA räkning hos DAFA.
På riddarhuset utnyttjas redan uppgifterna ifrån SPAR för komplettering av uppgifterna i adelssläkternas ättartavlor. Detta arbete har en relativat stor omfattning. Man har valt att anlita en servicebyrå för att ta fram önskade uppgifter ur magnetbanden, vilket blivit relativt dyrt. Detta kompletteras med besök på SCB avdelning i Örebro för uppföljdning av giftermål.
Vid framtagning av uppgifter ur SPAR gäller datalagen. Detta innebär att för uttagning av uppgifter på band krävs datainspektionens tillstånd. För uttagning med utskrift på papper krävs inget tillstånd för de begränsade uppgifter - adress - som idag kan erhållas vid sådan utskrift.
Den andra uppgiften för vilken datorer kan utnyttjas, gäller genomgång och sökning i äldre material av genealogiskt intresse. För släktforskaren skulle detta bl a innebära tillgång till register i allt större utsträckning. I dag råkar man t e ofta ut för uppgiften att söka en person, som flyttat till en viss församling eller stad utan angivande av var i församlingen/staden han bosatt sig. Ofta saknas också inflyttningslängd, som kan peka ut gården/kvarteret ifråga. Man har då inget annat att göra än att gå igenom hela husförhörslängden från början och till slut och leta efter personen. Vid stora församlingar/städer kan detta vara ett ganska mödosamt arbete. För en del församlingar/städer finns register, men antalet, för vilka detta finns är mycket litet och man får vanligen resa till landsarkiven för att kunna utnyttja dem. Ibland finner man också uppgiften att en person t e flyttat till Västergötland utan att plats angivits. Att leta efter en person på sådana uppgifter utan ordentliga register är nästan hopplöst.
För att kunna göra dessa register måste alla grunduppgifter föras in i datorns minne, man upprättar en databas. detta är ett stort och mödosamt arbete. Sådana arbeten har dock startats i Stockholm och Umeå.
I Stockholm arbetar sedan två år tillbaka "Demografisk databas Stockholm" för stadsarkivet och därmed Stockholms kommun med att upprättta en databas för alla Stockholmare tiden 1878-1926. Till grund för detta ligger det s k rotemansarkivet, som gäller denna tid. Till hösten räknar man med att ha avklarat rote nr 1, som omfattar gamla staden i Stockholm. Hur slutresultatet skall presenteras för forskarna är ännu oklart. Materialet kommer på magnetband och kan naturligtvis även föras över till snabbare minnen. Man har talat om att göra materialet tillgängligt på en dataterminal - en bildskärm - men det kan också tryckas ut på kort eller överföras till mikrofilm eller mikrofiche. SCB genomför f n en förstudie för att bl a klara ut presentationsproblemen.
I Umeå arbetar "Demografisk databas Umeå och Haparanda" sedan 1973. Den är knuten till universitetet i Umeå. Man har här genomfört databehandling av kyrkboksmaterialet för sju församlingar spridda över hela landet och håller nu på med motsvarande för Sundsvallsregionen, vilken omfattar 15 församlingar. Den senare beräknas bli klar först 1982/83. De sju församlingar, som är klara är Gullholmen, Fleninge, Locknevi, Trosa, Svinnegarn, Tuna och Nedertorneå. Databehandlingen täcker kyrkboksmaterialet för dessa församlingar för större delen av 1800-talet.
För databehandlingen har varje enskild personuppgift i kyrkböckerna skrivits ned på ett kort. Dessa kort har sedan lagts i buntar, en för varje individ. I toppen på varje bunt har lagts ett sammanfattande kort för individen, vilket innehåller identifieringsuppgift - födelsedatum har valts - samt uppgifter om föräldrar, make/maka och barn. Den manuella hopläggningen av individens kortbunt ger möjlighet att eliminera felaktigheter i källmaterialet, som kan försvåra identifieringen vid databehandlingen. Korten med källuppgifterna ändras dock inte utan sorteras in med sina uppgifter, som de är i den bunt, i vars topp man lagt det sammanfattande kortet med bedömda riktiga uppgifter.
Korten matas sedan in i datorns minne. Uppgifterna läggs i separata register eller primärfiler, en för varje kyrkbok. Kyrkböckerna återbildas på detta sätt i datorn, men nu så att varje uppgift om en individ fått en identifiering, så att samtliga uppgifter om samma individ lätt kan sammanföras. Man ställer sedan samman individuppgifterna i s k hänndelsefiler. Dessa innehåller all information som finns i primärfilerna om samma individ i logisk följd och utan de upprepningar, som finns i primärfilerna samt toppkortets sammanfattande uppgifter. Det är dessa händelsefiler man räknar med att forskaren skall utnyttja.
Flera program för bearbetning av händelsefilerna finns framtagna och antalet växer med varje forskningsprojekt. När fil dr Anna Christina Meurling från Lund var hos oss här i GF i våras och berättade om sin socialhistoriska forskning och sina manuellt genomförda studier av tre Skåne-församlingar berättade hon också om den demografiska databasen i Umeå och Haparanda och underströk dess värde för socialhistorisk forskning. Hon varnade dock för svårigheterna - ett oerhört arbete - att använda datorer som hjälpmedel för den typ av arbete hon bedrev och föreslog oss raskt att vi skulle ta var sin östgötaförsamling och manuellt kartlägga den från början och till slut. Men i och med att grovarbetet med att föra in alla uppgifterna i databasen är gjort, erfordras endast programskrivning för att göra önskade sammanställningar eller sökningar.
Så länge endast enstaka församlingar, spridda över hela landet är klara, är det en ren slump om någon av de församlingar släktforskaren intresserar sig för finns med. När Sundsvallsregionen blir klar, bör intresset bli större. Man får ett sammanhängande område, som är ganska stort och har många in- och utflyttningar. vilket bör göra det mera intressant för släktforskaren. Denna region har dessutom sina speciella problem genom förlusten av kyrkböcker vid Sundsvalls brand.
Ur släktforskarsynpunkt vore det av intresse att man utvidgade databasernas arbete bakåt i tiden, där man vanligen möter de större svårigheterna.
Den tredje uppgiften för vilken datorer kan utnyttjas gäller att hålla reda på den egna släkten - de forskningsuppgifter man själv tagit fram. Man kan göra upp register över släktmedlemmarna och sedan med särskilda datorprogram t e göra upp släktträd eller ättartavlor för önskad person, födelsedagsregister eller något annat, som kan vara av intresse. Här kommer troligen hemdatorerna in i bilden. Dessa blir allt kraftfullare och kan förses med allt större minnen. Arbete inom detta område är säkert på gång på flera håll inom landet. Man kan också utnyttja en större dator, till vilken man kan ansluta sig med en terminal från sin hemtelefon. Sådana terminaler finns, som inte är större än en vanlig reseskrivmaskin, t e Silent 700 tillverkad av Texas Instrument. Är man inom samma riktnummerområde, som datorn bör det gå bra, men är man på större avstånd kan det bli svårigheter med överföringen.
Datalagen kommer in även här. Tillstånd att upprätta register måste sökas hos datainspektionen. F n ligger ett sådant ärende hos inspektionen (1738/77) och avgörande förväntas i höst. Det skall bli intressant att se vilka villkor datainspektionen kommer att ställa för att bevilja tillståndet.
Den upptagna fjärde uppgiften, för vilken datorer kan användas gäller sortering av namn i bokstavsordning, personeer i födelsedatumsordning eller liknande. Detta blir fördelaktigt vid större mängder namn eller om man vill göra flera sorteringar med samma material. Har man lätt tillgängligt en terminal med bildskärm och utskriftsmöjlighet eller en hemdator med motsvarande kan det bli fördelaktigt att utnyttja datorn även för mindre materialmängder vid endast en sortering. Färdiga program finns för sortering på de större datorerna och kommer troligen snart också till hemdatorerna.
Ett flertal områden finns således där datorteknik med fördel kan utnyttjas för släktforsknintg.
För sökning av uppgifter om nu levande personer t e för att komplettera ättartavlor finns det av DAFA förda samordnade person- och adressregistret SPAR. Detta är idag för dyrt att använda för en enskild forskare, men kostnaderna bör kunna sänkas till en för en släktforskare rimlig nivå genom övergång till sökning från terminal, vilken övergång beräknas ske redan i höst. En annan möjlighet skulle vara att utnyttja de mikrofiche-utdrag, som görs då och då.
För sökning i äldre arkivmaterial arbetar man på två håll, i Stockholm med rotemansarkivet för tiden 1878-1925 och i Umeå med enstaka församlingar i landet och med församlingarna i en region, Sundsvallsregionen, samtliga omfattande större delen av 1800-talet. För rotemansregistret förutser man att resultatet skall kunna läggas upp i kortregister men överväger andra möjligheter såsom sökning från terminal medan man i Umeå-arbetet förutsätter att forskarna själva gör upp söknings- och bearbetningsprogram.
Ur släktforskarens synpunkt skulle det vara önskvärt med möjlighet att från en terminal ansluten till telefonen hemma kunna söka i både SPAR och de databaser med arkivmaterial, som håller på att läggas upp i Stockholm och Umeå. Detta är inte någon orimlighet. På bibliotekssidan har i flera år funnits möjlighet att söka i databaser över litteratur. I LIBRIS-systemeet, som är ett svenskt datorbaserat biblioteksdatasystem för de svenska forskningsbiblioteken ges möjlighet att från terminal ansluten till en telefon göra sökningar i databasen, som finns i centraldatorn i Linköping. På televerket pågår i år tekniska prov för att undersöka förutsättningarna här i landet för en tjänst avsedd för allmänheten och kallad datavision, som innebär att man från en terminal ansluten till en telefon skall kunna ringa upp databaser och göra sökningsar mm. I televerkets försök avser man utnyttja den vanliga färg-TV-mottagaren som bildskärm. Denna skall via en särskild anslutningsenhet med tangentbord anslutas till telefonapparaten. Som grundtjänst anges ren informationssökning, vilket passar väl in för släktforskning.
Kommer släktforskaren att inom 5 år från sin hemtelefon kunna söka i databaser med genealogiskt intressant material?
För att hålla reda på den egna släkten och för sortering av uppgifter kan man antingen utnyttja en telefonterminal till en större dator eller en egen hemdator. Sorteringsprogram finns färdiga för den större datorn och kommer säkert också för hemdatorn medan för släktforskaren särskilda program måste utvecklas. Här är säkert redan arbeten igång på flera håll i landet av datorintresserade släktforskare. Det vore roligt om sådana arbeten kunde rapporteras i GF tidskrift, så att alla kan få ta del av de erfarenheter som görs.
Vid utnyttjande av datorer för registrering av nu levande personer kommer datalagen in. Särskilt tillstånd måste inhämtas för att få föra sådana register från datainspektionen. En sådan ansökan från en släktförening ligger redan under behandling på datainspektionen.
En stark utveckling är på gång inom datortekniken, vilken bl a ger släktforskaren ett nytt hjälpmedel i sin forskning. På sikt torde det nya hjälpmedlet få stor betydelse för släktforskningen. Vad gör man i Genealogiska föreningen för att följa upp utvecklingen och bevaka släktforskarnas intressen? Vad gör man för att söka styra utvecklingen?
Texten är framtagen till och utgjort underlag vid "första onsdagen i varje månad" gruppens första möte hösten 1979 på biblioteket i Linköping.
För denna liksom för övriga texter på hemsidan gäller upphovsmannarätt.
Ansvarig för innehållet på denna sida är P O Bergman, Hjortronvägen 89 590 54 Sturefors - epostadress: po@abc.se.