Dagsutflykterna inleddes med en tur upp till närmsta bergstopp, (Jacobshöjden, 1100 m) och fortsatte sedan åt olika håll med vandringar över fjällhedar, slåtterängar samt myr- och skogsmarker. Ett par utflykter gick in i Norge. På kvällarna hade vi genomgångar av dagens fynd (i florans ordning) och jämförde bl a med vad Linné funnit vid sin resa genom denna trakt år 1734. Som flora användes Örjan Nilssons fjällflora.
Berggrunden i Grövelsjöområdet saknar kalk, vilket ger karaktär åt floran. Vi fann således inga fjällsippor eller andra kalkkrävande växter, men däremot mycket krypljung, lappljung och annat enligt nedanstående förteckning. Av orkideer fann vi tvåblad, spindelblomster, korallrot, jungfru Marie nycklar och grönkulla. Av annat intressant kan nämnas att vi såg både låsbräken och nordligt låsbräken, dvärgtätört, dvärglummer och krusbräken. Av bräckor påträffade vi endast stjärnbräcka och av måror inga alls. Våren var sen, så av en del växter fann vi endast blad och ingen blomma. I gengäld var de tidigaste växterna ännu ej utblommade.
Intressant var att se de klonande granarna och de gamla furorna med sina vridna stammar och ibland säreget vridna grenar. Tallen gick på flera ställen högre än björken. Vackra på fjällhedarna var de röda samlingarna av krypljung. Roligt var också att se en blommande hägg, som vi hittade i ett sydläge nedanför en brant.
Förutom växterna passade vi på att se på en del lavar, varav särskilt kan nämnas varglaven, som förr användes som gift i utlagt kött för att döda vargar. I övrigt noterade vi förutom renlav och islandslav norrlandslav, torsklav, vindlav, kartlav, enlav, kochenill-lav, påskrislav, strutlav, skägglavar i olika färger, snömärkeslav, snölav, lunglav (på sälg), blåslav, färglav och nagellav.
Av fåglar kunde vi notera bergfink, stenskvätta, ängspiplärka, gök, lövsångare, ripa med ungar, svartvit flugsnappare, småspov, ljungpipare, bofink, gulärla nordlig ras, korp, ringtrast, skogssnäppa, smålom, skogssnäppa, lövsångare, knipa och lappsparv.
Normalt användes under botanikveckan de svenska namnen på växterna men ibland kunde vi även få till livs de latinska. Tråkigt är alla de ändringar i de latinska namnen som införts, rödblära t ex som förr hette melandrium rubrum heter nu silene dioica - ingenting är kvar av det gamla namnet. Då är det bättre stabilitet i de svenska namnen. Men vad hjälper det då man kommer över till t ex Norge. Där heter t ex lappljungen blålyng och krypljungen greplyng. De svenska namnen är ju värdelösa utanför riksgränsen och därmed i all utländsk litteratur.
Jag tyckte botanikveckan i Grövelsjön var både trevlig och avkopplande. Jag fick en repetition av en del av fjällfloran och genom makarna Aronsson, som väl känner området vid Grövelsjön, på ett enkelt sätt en överblick över vilka växter som där finns och hur de växer.
Nu förteckningen över de växter vi fann (florans ordning):
Groddlummer (underart av lopplummer), lopplummer, riplummer (fjällras av mattlummer), nordlummer (fjällras av revlummer), fjällummer, plattlummer, dvärglummer, åkerfräken, skogsfräken, kärrfräken, trådfräken, låsbräken, nordlåsbräken, krusbräken, hultbräken, skogsbräken, nordbräken, taggbräken, fjällbräken, ekbräcken, gran (klonbildande), tall, en, fjäll-en, dvärgvide, grönvide, ripvide, gråsälg, lappvide, fjällbjörk, dvärgbjörk, hybridbjörk, gråal, brännnässla, ormrot, krusskräppa?, ängssyra, lappsyra, bergsyra, rödsyra, källört, lundarv, grässtjärnblomma, norrlandsarv, lapparv, fjällarv, hönsarv, riparv, krypnarv, rödblära, bergglim, kabbeleka, revsmörblomma, smörblomma, majsmörblomma, dvärgranunkel, jordranunkel, vitsippsranunkel, fjällruta, ängsbräsma, kärrbräsma, sandtrav, backskärvfrö, rundsileshår, stjärnbräcka, älgört, hjortron, stenbär, humleblomster, kråkklöver, vårfingerört, blodrot, dvärgfingerört, fjällkåpa, glatt daggkåpa, glansdaggkåpa, nordhägg, hägg, kråkvicker, häckvicker, vitklöver, harsyra, midsommarblomster (i olika färgvarianter), styvmorsviol, fjällviol, kärrviol, mossviol, ängsviol, styvmorsviol X åkerviol, mjölke (rallarros), dunört sp, hönsbär, hundkäx, strätta, fjällkvanne, klotpyrola, björkpyrola, ögonpyrola, rönn, ljung, krypljung, lappljung, rosling, mjölon, ripbär, tranbär, dvärgtranbär, lingon, blåbär, odon, nordkråkbär, kråkbär, vattenklöver, skogsstjärna, majveronika, ängskovall, skogskovall, ängsskallra, kung Karls spira, lappspira, nordspira, svarthö, tätört, dvärgtätört, groblad, linnea, flädervänderot, gullris, norsknoppa, fjällnoppa, kattfot, röllika, fjällskråp, fjällskära, kärrtistel, borsttistel, torta, maskros, kärrfibbla, fjällfibblor, svartfibblor, skogsfibblor, björnbrodd, ekorrbär, ormbär, tvåblad, spindelblomster, grönkulla, jungfru Marie nycklar, korallrot, trådtåg, klynnetåg, vårfryle, ängsfryle, säterfryle (svart ängsfryle), axfryle, ullsäv, tuvsäv, tuvull, polarull, ängsull, nålsäv, strängstarr, stjärnstarr, nålstarr, gråstarr, nickstarr, flaskstarr, rundstarr, hirsstarr, slidstarr, knagglestarr, sumpstarr, svartstarr, styvstarr, hundstarr, styltstarr, taggstarr, staggstarr, fårsvingel, vitgröe, ängsgröe, bergslok, kruståtel, vårbrodd, rör (calamagrostis sp), fjälltimotej, hässlebrodd, blåtåtel, stagg.
För denna liksom för övriga texter på hemsidan gäller upphovsmannarätt.
Ansvarig för innehållet på hemsidan är P O Bergman, Hjortronvägen 89 590 54 Sturefors - epostadress: m225@abc.se.