Inledning. Intresset för släktforskning. De första föreningarna. Dagens föreningssituation. Delstatsföreningar. Länsföreningar. Föreningar med speciell inriktning. Medlemsblad mm. Datorverksamhet. Anslagstavlan på riksarkivet. Släktforskningens inriktning. Legitimerade släktforskare. Utbildning av släktforskare. Arkivalier. Folkräkningshandlingar. Skeppslistor. Arkiv och bibliotek. Mormonerna. Stadsbiblioteket i Boston. New England Historical Society. Avslutning.
Jag vet inte vem denne Joseph Wilson är, men kanske är det någon svensk släktforskare, som länge letat efter honom. Med det stora intresse som vi har för våra amerikanska emigranter kanske det kan finnas anledning att intressera sig litet mera för amerikansk släktforskning och amerikanska arkivalier. Vi har visserligen genom böcker och föredrag och det arbete vårt emigrantinstitut i Växjö och emigrantregister i Karlstad utfört fått en del uppgifter om framför allt arkivalier, men ännu kan mycket finnas att upptäcka både i det rika arkivmaterial som finns och vad gäller forskningen. Varför inte gräva litet vidare och se vad som kan dyka upp?
Jag har besökt några bibliotek, en historisk förening, riksarkivet (National Archives) samt pratat med en amerikansk släktforskare - Mr Freeman Morgan CG i Maryland - med lång erfarenhet både från föreningsarbete och undervisning och funnit följande.
Det ökade intresset har visat sig både vad gäller antalet arkivbesök samt förfrågningar till arkiven och antalet publikationer av genealogiskt intresse som givits ut. Antalet föreningar har också ökat starkt och föreningslivet intensifierats.
Redan strax efter revolutionen (1783) grundade en grupp officerare en sådan förening "The society of Cincinatti". 100-årsminnet av undertecknandet av självständighetsförklaringen gav upphov till ytterligare ett antal föreningar, bland dem "The sons of the american revolution" (1889), "The daughters of the american revolution" (1890), "Colonial Dames of America" (1892), "The Society of Colonial Wars" (1893), "General Society of Mayflower Descendents" (1894) och "United daughters of the Confederancy" (1894). För medlemsskap i dessa föreningar krävs att man kan påvisa härstamning från någon av dem som var med - vilket medför krav på släktforskning.
Mera allmänt intresse för släktforskning ledde till bildandet av de första genealogiska föreningarna "The National Genealogical Society" (NGS) (1903) och "The American Society of Genealogists" (1940), den senare dock med ett till 50 begränsat medlemsantal.
Någon nationell övergripande organisation finns inte idag. National Genealogical Society - NGS - hade möjligheten för 10 år sedan men gjorde inget. I dag har denna förening endast en nationell funktion och den gäller utfärdandet av intyg (certifikat) för släktforskare, vilket sker tillsammans med förut nämnda "American Society of Genealogists" i ett gemensamt stött organ "Board of certifications".
På senare år har en ny förening med nationella anspråk tillkommit "The federation of genealogical societies". Släktforskare i Connecticut startade den. De ansåg det nödvändigt med en nationell organisation. Två arbetsupgifter har de satt upp:
1. Försöka få delstaterna att ändra sekretessreglerna, så att släktforskarna skall få se födelse- och dödlängder även för senare år. Detta regleras i varje delstats lagar.
2. Försök reglera så att dubbelarbete undviks vid registerframtagning.
Även om en erkänd, nationellt övergripande organisation ännu inte finns, finns likväl en genealogisk koordineringskommitté. Den har representanter för American Society of Genealogists, Association of Professional Genealogists, Federation of Genealogical Societis, Board of certification of Genealogists, Genealogical Society of Utah och NGS. Kommittén samordnar bl a konferenser.
Antalet medlemmar i NGS är idag omkring 5000. För tio år sedan var antalet omkring 2000. 80-årsjubileum skall firas nästa år. Man ordnar föredrag i Washington-området och har 2-dagarsmöten en gång om året. Det senaste - det andra i ordningen - hölls den 15-16 maj i Indianapolis i Indiana och samlade omkring 850 deltagare. NGS ger ut en kvartalsskrift och ett nyhetsblad (newsletter). Som sitt bidrag till 200-årsjubileet tar NGS fram ett register. Årsavgiften är $25.
Ohio state genealogical society ordnar bl a årliga 2-dagarskonferenser.
Medlemmarna i denna, som i så många andra lokala föreningar, har i stor utsträckning sina "rötter" i andra delar av landet. Detta betyder att föreningsarbetet måste både
. tillgodose lokala intressen och
. ge medlemmarna genealogiska uppgifter från andra trakter.
Det första sker genom bearbetning av lokalt material som sedan publiceras i föreningens skrift: "Prince George's county genealogical society bulletin". Decembernumret för 1980 hade nr 4 i volym 12. Man har också tagit fram två böcker. Den ena gäller 1850 års folkräkning för det egna länet med register (tryckt i 500 exemplar). Den andra tar upp "Prince George's county records 1696-1702". F n håller man på med testamenten från länet och går då från äldsta tid. För att genomföra sådana här arbeten bildas kommittéer.
Det senare - ge medlemmarna genealogiska uppgifter från andra trakter - sker bl a genom föredragsverksamhet. Man bjuder in föredragshållare med specialkunskaper från olika håll. Man har också viss biblioteksverksamhet.
I Montgomery county i Maryland är släktforskarföreningen en klubb inom den historiska föreningen "Genealogical club of the Montgomery County Historical Society".
Till de mest ansedda kvartalsskrifterna hör NGS kvartalsskrift "The National genealogical Society's quarterly", TAG eller "The American Genealogist" utgiven av "the American Society of Genealogists", Connecticut-föreningens kvartalsskrift samt "Genealogical Journal", utgiven av genealogiska förening i Utah.
Två svenska, här i landet icke obekanta kvartalsskrifter, finns nämligen "The Swedish American Historical Quarterly" utgiven av "Swedish Pioneer Historical Society" i Chicago och den nyligen startade "Swedish American Genealogist" utgiven av Nils Willam Olsson.
En norsk skrift "Norvegian Tracks" utges av the Vesterheim Genealogical Center, the Norvegian America Museum i Decorah i Iowa.
I övrigt kan nämnas APG Newsletter utgiven av the "Association of Professional Genealogists" samt Genealogical Helper" utgiven av Everton Publishers i Logan, Utah.
Flera av föreningarna har datorgrupper. Så har förut nämnda Montgomery-klubb en "Computer interest group". En nybildad sådan har också Minnesota Genealogical Society - en "Computer genealogy special interest group". Den senare har bildats i samarbete med en "Apple-user-group". Krafter är igång för att bilda datorklubbar för släktforskare med anknytng till viss datortyp bl a IBM persondator och Apple.
Kurser i datorer och släktforskning börjar också komma igång. En sådan - college-kurs - ordnas i Montgomery county i Maryland med början den 23 september.
Som tidigare nämnts startade en tidskrift "Genealogical computing" förra året. Den utkommer med 6 nr om året. Ytterligare en tidskrift har annonserats "The genealogical computer pioneer", vilken skall komma ut med 4 nr om året med start november 1982. Joanna Possey ligger bakom den nya skriften.
I Washington fick jag bl a se en släktöversikt framtagen med datorhjälp och utgiven i bokform. Det var "Descendents of Jasper Blake" av Carlton E Blake i McLean i Virginia. Den omfattade över 500 sidor.
Några nyhetsblad och motsvarande finns uppsatta. För "Federation of genealogical societies" är det deras nyhetsblad nr 10 från maj 1982 (volym 6), från Motgomeryklubben deras nyhetsblad "Line upon line" nr 8 från sept 1982 (volym 2), från Nacogdockes Genealogicals Society" i Texas deras skrift "Acorns" nr 3 från augusti 1982 (volym 3), från "Kyowva genealogical Society" i W Virginia deras skrift nr 2 1982 (volym 5) och från "Hamilton national genealogical society, Inc" deras skrift nr 9 från september 1982 (volym 4). Hamiltonföreningen är en släktförening som även välkomnar familjer med anknytning till släkten. Samtliga dessa skrifter är relativt unga, den äldsta är på sin sjätte årgång.
Härutöver finns meddelanden från American-Canadian Genealogical Society, från NGS och från Fairfax genealogical Club. Från NGS är det ett program för säsongens aktiviteter. Därur framgår bl a att man skall ha möten 6 och 20 november med föredrag om "Finding civil war ancestors", den 5 mars 1983 ett möte om NBS bibliotek och dess tjänster åt forskare. Den 5 februari tar man upp hur forskaren skall planera sin forskningstid och den 19 mars lyder ämnet "Colonial Dames of America and its program".
Härutöver finner man ett programblad med titeln "Free workshop of Genealogy" vari annonseras föredrag på "Bicentennial center" i Alexandria, Virginia. Tjänstemän på Riksarkivet är föreläsare. Fyra föredrag finns med, två på hösten och två på våren. Den 6 november kommer Janett Hargett, chef för "General Branch, Civil Archives division" på riksarkivet att berätta om "Land records for genealogists".
1. "Ancestors charts" (antavlor)
2. "Genealogy charts" eller "Descendents charts" (släkttavlor)
3. "Lineage charts" (linjetavlor).
För antavlorna, där man vanligen utgår från sig själv, används ibland hellre beteckningen "ancestors charts" än "pedigrees". Det senare ordet används vanligen då det gäller djurs (hästars, hundars) stamtavlor. Både i USA och England används dock ordet "pedigree" inom genealogin. I England har genealogiska föreningen där ett "National pedigree index".
För släkttavlorna är det naturligt att utgå från immigranten.
Linjetavlorna är aktuella för den släktforskning som erfordras för medlemsskap i de patriotiska föreningarna, då härstamning från vissa personer måste visas. Kraven på härstamning varierar. Strängaste krav har "the Society of Cincinatti", som kräver att man skall var ättling i rakt nedstigande led - manlig linje - till en av officerarna i "the continental army" under revolutionen. Sedan finns varierande grader av krav både vad gäller personen man skall härstamma från och härstamningen. En del krav på personen är så svaga att man skämtar om att det räcker att man haft en förfader som räckt någon i "the colonial troops" ett glas vatten när de passerat förbi. Men linjen till denne förfader måste kunna visas. En rent manlig linje krävs långtifrån alltid. I de flesta fall accepteras dock inte en adoption i linjen.
Tidigare har släktforskningen till stor del varit inriktad på linjeforskning. I dag har denna typ av forskning förlorat en del av sin attraktionskraft. Man intresserar sig i stället för frågor av typ vad är det som gör mig till den jag är idag och kommer därmed in på ren antavleforskning. Man söker efter så många anor som möjligt.
CALS, vilket står för "certified american lineage specialist" är lägsta graden. Den visar att man kan ta fram linjetavlor. För CGRS eller "certified genealogy records specialist", vilket är nästa grad, krävs att man kan läsa den gamla stilen och känner till vilka arkivalier man skall söka i och var man skall finna dem. Högsta graden är CG eller "certified genealogist". Den visar att man har tillräcklig kunskap för att undervisa andra släktforskare. För denna grad får man sända in prov på sina arbeten till rådet för bedömning. Legitimationen gäller för en 5-årsperiod och måste sedan förnyas. En CG måste således efter fem år sända in nya arbeten till rådet för bedömning eller stryka bokstäverna CG efter sitt namn. För ett intyg om CALS får man f n betala $35.
Kurser ordnas bl a med anknytning till "high school" och "college". Som exempel angavs att i Washingtonområdet gavs sådana kurser på kvällstid kl 7-9 omfattande 12 gånger om två timmar på high school och 9 gånger om två timmar på college. Två av gångerna ägnades studiebesök, den ena på riksarkivet och den andra på kongressbiblioteket. För en sådan "high-school" - kurs fick deltagarna betala $12 per timme. Minst 10 deltagare krävdes.
Som kursbok användes Val D Greenwoods bok "The Researcher's guide to American Genealogy (Genealogical Publishing Co Inc, Baltimore 1974). Den lånades ut till deltagarna, men det visade sig att de flesta köpte den efter avslutad kurs.
Genealogiska kurser finns vid en del universitet avsedda bl a för biblioteksfolk.
Vid riksarkivet - rum 410 - ordnas den 16-19 november en introduktionskurs till forskning i arkiv. Avgiften är $ 75 per person.
Folkräkningarna finns på mikrofilm. De äldre finns även i bokform med register. Folkräkningen år 1900 omfattar omkring 1800 rullar 35 mm film och registret till densamma 7800 rullar 16 mm film. 1910 års folkräkning omfattar likaledes omkring 1800 rullar. Register till denna finns endast för 21 stater nämligen Alabama, Arkansas, Californien, Florida, Georgia, Illinois, Kansas, Kentucky, Louisiana, Michigan, Mississippi, Missouri, Nord Carolina, Ohio, Oklahoma, Pennsylvania, Syd Carolina, Tennessee, Texas, Virginia och Väst Virginia. Registren omfattar 4600 rullar. Riksarkivet kommer inte att ta fram ytterligare register. Registren går delstatsvis så man behöver inte på förhand känna till var i en delstat sökta personer bodde.
Rullarna kan köpas och kostar f n $ 17 per rulle, vartill kommer 5 % om de sänds ytledes och 15 % om de sänds per flyg till Europa.
I riksarkivet i Washington DC rum 400 finns en uppsättning rullar jämte 90 läsapparater. Rullarna finns i utdragbara lådor i plåtskåp och man får själv gå och hämta fram önskad rulle, men får ej själv lägga tillbak den. Den skall läggas ovanpå resp skåp. När jag var där - en lördag - öppnade man kl 0845. Alla apparaterna var upptagna kl 1140 och kölista påbörjades. Vid 2-tiden var det två timmars väntetid.
Filmrullar finns också i filialer till riksarkivet och för lokala områden bl a i en del offentliga bibliotek, som också har läsapparater. Här i Sverige har Emigrantinstitutet i Växjö ett stort antal rullar från folkräkningen år 1900, men inga register.
I 1910 års folkräkning letade jag efter en August Beckman, som år 1900 hade bott i de Kalb city i Illinois. Eftersom register finns (på film) för hela Illinois, gick jag först in i registret och fann att han fannas i distrikt nr 21 (ED 21 eller Enumeration District 21) i de Kalb county och där fått numret 323. Jag letade rätt på rullen med detta distrikt (katalog finns) och hittade honom och hans familj på angiven plats. Jag fick veta att han var 50 år och varit gift i 22 år och att han fått medborgarskap 1881 jämte uppgifter om yrke och adress samt motsvarande för hustru och barn.
För att gå in i registret fick jag först översätta namnet Beckman till Soundex-coden, vilket gav B 255. Med denna siffra kunde jag under Illinois hitta önskad rulle med register.
Jag sökte också efter några släktingar i New York i 1910 års räkning. Eftersom register saknas för denna stat fick jag utnyttja de uppgifter som jag hade från 1900 års folkräkning om var de bott - 4de Avenyn i Brooklyn - Kings county. Jag fick först leta i beskrivningar av distrikten efter 4de Avenyn i Brooklyn (filmrulle T1224 nr 35) och fick på så sätt fram distriktsnumret (ED 32). Med detta nummer kunde jag i katalogen sedan finna rätt rulle i räkningen (T624 nr 955). Tyvärr hade de jag sökte tydligen flyttat mellan år 1900 och 1910, de fanns inte på sin gamla adress.
Jag letade sedan i registren till 1900 års folkräkning och fann en del släktingar, som jag sedan kunde hitta i folkräkningshandlingarna. Jag visste på förhand att de troligen passerat Minnesota - där jag hittade dem - på väg till västkusten (Oregon/Washington). Jag hade dock inga konkreta uppgifter om när de varit i Minnesota eller var där.
För Boston finns register för passagerarna i de skepp som anlänt perioden 1848-1891. För New York däremot finns register endast för perioderna 1820-46 och 1897-1943. För 1880-talet då många svenskar utvandrade finns således inga register till New York , vilket var den hamn dit de flesta ankommit. För äldre tid finns i en del fall skeppslistor redovisade i bokform med register. Nils William Olsson har publicerat två böcker om svenskar som anlänt perioden 1820-50, den ena gällande New York och den andra övriga hamnar.
Från Norge fanns bl a en liten skrift på 16 sidor om "How to trace your ancestors in Norway" utgiven av norska UD år 1959.
Från England fanns bl a Genealogist's Magazine inbunden t o m 1976 samt Burke's adelskalender från 1970.
I läsrummet fanns också ett kortregister upplagt på släktnamn.
I entréen till läsrummet finns en stor antavla för George Washington. Läsrummet är öppet till kl 1/2 10 på vardagskvällarna och mellan 1 och 5 på söndagar.
De senaste släktforskartidskrifterna finns i en nyare byggnad tvärsöver gatan (Independence Ave). Där måste dock varje skrift beställas fram. Enligt kortregistret fanns där även Släkt och Hävd, som angavs utkomma med 3 nummer om året. Även den norska släktforskartidskriften fanns.
Riksarkivet - the National Archives - är en stor institution. Jag begränsade mig till att besöka deras sal 400, dvs läsrummet för mikrofilm. Det är öppet alla vardagar till kl 10 på kvällen och till kl 5 på lördagar. Dominerande i mikrofilmrummet är läsning av folkräkningshandlingarna (census) på mikrofilm. Men även vissa militära handlingar och skeppslistor finns där på mikrofilm. I salen finns även ett litet referensbibliotek, där man bl a finner folkräkningsmaterial tryckt i böcker, t e "Virgina census 1810", "Vermont 1850 census", "Wyoming 1880 census index" och "Idaho territory federal population schedules and mortality schedules 1880". Flera register till folkräkningar har tagits fram av ett företag "Accelerated Index". Möjligen kan detta företag komma med ytterligare register till 1910 års folkräkning. Mormonerna har tagit fram register till 1850 års folkräkning, vilket enligt min sagesman inte varit helt lyckat. Register gjorda av de historiska föreningarna ansågs mycket bättre. Enligt SFN nr 10 sid 14 har ett projekt nyligen dragits igång för att åstadkomma ett nationellt personregister till 1910 års folkräkning.
Mormonerna har förutom ett huvudbibliotek i Salt Lake City ett antal satellitbibliotek - branch libraries. Två sådana finns i Washingtonområdet, ett i Maryland och ett i Virginia. Dessa bibliotek har möjlighet att låna filmer t e på svenska kyrkböcker från Salt Lake City. Man betalar f n $ 2 1/4 för att låna en film för 2 veckor. För ytterligare $ 1 kan man förlänga lånet på 6 månader. Betalar man ytterligare $ 3 kan man behålla filmrullen på obestämd tid. Detta kan jämföras med de $ 17 det kostar att köpa en filmrulle från riksarkivet i Washington DC.
På stadsbiblioteket i Boston (public library) finns en forskningsavdelning med bl a en avdelning "Social sciences", en "microtext department", och en "government document department", vilka kan ha intresse för en släktforskare. På avdelningen för "social sciences" finns bl a en mängd böcker med sammanställningar av s k "vital statistics" dvs uppgifter om födda och döda i olika städer i New Englandstaterna, främst Massachusetts. Till en del är de försedda med register. De gå i allmänhet inte längre fram än till 1850. I "microtext department" finner man riksarkivets filmer på passagerarlistor och register till dessa samt folkräkningsmaterial fram t o m 1880. För senare folkräkningsmaterial - år 1900 och 1910 - hänvisas till "The Federal record center" som finns i Waltham, vilket ligger strax utanför Boston. I Boston finns också ett av presidentbiblioteken, det för John F Kennedy. I "government document department" finns bl a folkräkningsuppgifter men endast i form av statistik.
New England historical society är en av de historiska föreningarna. Den har ett mycket stort (300.000 volymer) och väl ansett bibliotek i Boston med tonvikt på New England-staterna. Deras intresse koncentreras dock till äldre tid fram till omkring 1850. De har endast öppet under dagtid, fram till kl 17.
Intressant också är att se de möjligheter som finns till släktforskning i USA och särskilt då de källor som kan ha intresse för svenska emigrantforskare. De mest lättillgängliga källorna är folkräkningsuppgifterna och passagerarlistorna. Men härutöver finns också en omfattande litteratur, där man kan hitta en del. Åker man över till Amerika bör man passa på tillfället till släktforskning - en del material är mycket lättillgängligt, men man måste veta vart man skall vända sig för att finna vad. Och man behöver inte åka ända till Salt Lake City. Redan i Washington DC finns mycket att hämta och även på biblioteket i Boston och troligen även på det i New York.
Här hemma kan diskuteras hur vi bättre skall kunna tillgodogöra oss folkräkningshandlingarna från år 1900 och 1910 samt skeppslistorna. Emigrantinstitutet i Växjö har ett omfattande filmmaterial från folkräkningen år 1900 men inga register till detta, vilket gör det svårt att utnyttja materialet. För 1910 års folkräkning finns ännu inget material i landet. Inköp av register till 1900 års material blir dyrt, rullarna är många. Skall vi, som föreslagits, i stället försöka göra egna register till detta, ev tillsammans med norrmän, danskar och finländare? Detta går att göra men kräver en stor samlad insats av frivilliga. Skall intresserade försöka att träffas och diskutera möjligheterna?
Skeppslistor finns för perioden 1820-69 både på landsarkivet i Göteborg och i Växjö men inga senare. Om register till dessa finns vet jag ej.
Vad ger skeppslistorna och folkräkningshandlingarna den svenska forskaren? Skeppslistorna kan ge bekräftelse på att emigranten verkligen anlänt till USA - för många emigranter finns bara en anteckning om emigration och man har inga ytterligare uppgifter om emigranten i det nya landet. Skeppslistorna kan också ge en anvisning om vart i det nya landet emigranten avser bege sig om detta inte tidigare är känt. Folkräkningshandlingarna från år 1900 ger möjlighet få en säker uppgift om var emigranten var bosatt då. Genom personregister behöver man inte på förhand veta exakt var emigranten bodde. Det går att leta sig fram delstat efter delstat. Denna folkräkning är den första man kan hoppas finna alla de emigranter som emigrerade på 1880-talet, då den stora emigrantströmmen från Sverige satte in.
En tredje uppgift att diskutera är hur all den litteratur som finns med genealogiskt intresse skall göras mera tillgänglig. I Växjö och Karlstad finns en hel del litteratur, men vad som finns är otillräckligt känt. Och vad av intresse saknas i dessa bibliotek?
Med gemensamma ansträngningar kan vi säkert göra det lättare att hitta en svensk i USA som den i inledningen nämnde guldgrävaren Josph Wilson och många andra.
/PO
Denna text är inlagd på P O Bergmans hemsida.
För denna liksom för övriga texter på hemsidan gäller upphovsmannarätt.
Ansvarig för innehållet på hemsidan är P O Bergman, Hjortronvägen 89 590 54 Sturefors - epostadress: m225@abc.se.