Västsörmländska bokägarmärken

Västsörmländska bokägarmärken

av Emanuel Bergman

I

I äldre tider var böckerna mycket sällsyntare och dyrbarare än nu, och därför var det blott inom de högre klasserna, som man skaffade sig några större privata boksamlingar. Det är också där, som bokägarmärken har funnits från äldsta tid. Adeln och särskilt högadeln höll sig gärna med stora bibliotek på sina slott. Vad Södermanland beträffar, har detta landskap sedan gammalt haft många slottsbibliotek. Dessa har genomgått skiftande öden och ej sällan skingrats i samband med ombyte av slottsägare.

Vi skall i detta sammanhang sysselsätta oss en stund med bokägarmärken eller exlibris från den västra delen av Södermanland. Någon fullständighet kan det ej bli tal om, utan jag för på tal sådana märken, som jag har i min exlibrissamling eller som eljest kommit till min kännedom. De flesta är från senare tid, vilket sammanhänger med att boken numera är var mans egendom. Under senare år har också intresset för bokägarmärken betydligt ökat. De många bokägarna har i allt större utsträckning velat smycka sina bokförvärv med något vackert ägarmärke, och sedan ett antal år finns det i vårt land även en exlibrisförening för dem, som samlar sådana märken, och de är icke så få.

Stämpel kan ersätta oskön namnteckning.

Det enklaste och alltjämt mest brukliga sättet att ange äganderätten till en bok är att skriva dit sitt namn efter förvärvet. Då handstilen emellertid långt ifrån alltid är skön - och kanske även av bekvämlighetsskäl - har man ofta övergått till användning av stämplar. Så är det på våra offentliga bibliotek, men även enskilda personer nyttjar ofta stämpel, vilken i sådant fall även får tjänstgöra såsom bokägarmärke. Omges namnet av en oftast oval eller rektangulär linje, får stämpeln mera likhet med ett exlibris. Sådana stämplar finns sålunda t ex på centralbiblioteket och centrallasarettet i Eskilstuna och själv har jag en stämpel med namnet omkring ett hjulkors, alltså en badge av vårt släktvapen. Denna använder jag särskilt för stämpling av häftade böcker och grafiska blad och den sista tiden även på receptblanketterna med anledning av medicinalstyrelsens påbud om namnteckningens förtydligande på recepten medelst stämpel. En kliché med samma bild nyttjar jag som exlibris i smärre böcker men även som slutvinjett i egna särtryck.

Eljest förekommer även typografiska exlibris med tryckt inskrift, vanligen omgiven av en linjeram. Detta är fallet med kamrer N Aug Lundgrens (1821-1901) vid Sävstaholm exlibris. Denne var en kulturhistorisk författare och utgav bl a "Beskrifning öfver Vestra Vingåkers socken". En blomsterkrans omger namnet på huvudredaktörens vid denna tidning Folke Hellbergs ägarmärke, som är tryckt i två färger. Disponenet Tage Bendz hos Öberg & Son i Eskilstuna har sedan 1942 ett ståltrycksexlibris med sitt spegelmonogram, som tecknats av konstnär Akke Kumlien. Häradsskrivaren i Rekarne fögderi Carl Melén (1870-1937) hade ett med talrika snirklar utbroderat monogram på sitt ägarmärke. Såsom sig bör, finns även ägarnamnet utsatt på båda dessa exlibris. Omkring år 1920 skar den kände Torshällakonstnären Allan Ebeling åt sig ett exlibris i linoleum, som visar en elefant, på vilken befinner sig ägarens konstnärsmärke och tillnamn. Av detta gjorde han sedan en starkt förminskad fototypi, vars bildyta är blott en kvadratcentimeter. Det är måhända det minsta exlibris som jag har sett.

Man kan också låta bokägarmärket avbilda ägaren

eller något som påminner om honom. Sålunda tecknade den tidigt bortgångne Eskilstunakonstnären Gösta Sundberg (1895-1922) åt sig omkring 1915 ett exlibris med en lutspelande pajazzo, som symboliserar honom själv, och förste underläkare vid Eskilstuna centrallasaretts medicinska avdelning dr Even Zetterström tecknade 1944 ett exlibris, där han avbildar sig själv sittande i sitt arbetsrum. Ett talande bokägarmärke tecknade den i Västermo födde ingenjören Nils Lundgren - sonson till den redan nämnde kamreren N Aug Lundgren på Sävstaholm - år 1910. Det avbildar nämligen en trädgrupp (lund) och en gren. Det av vicekonsuln och mecenaten Hjalmar Wicander (1860-1939) ägda Harpsund i Lilla Mellösa har för sitt bibliotek ett av konstnär Artur Sjögren - den kände exlibriskonstnären - tecknat talande exlibris, som visar ett sund med en ur vattnet uppstickande harpa, på vilken ett par uppräckta händer spelar.

Lejon i ätten Lewenhaupts bokägarmärke.

Sedan gammalt har ättens eller släktens vapen med förkärlek placerats på bokägarmärket, och de tidigaste exlibrisen var genomgående vapenexlibris. Alltjämt tillhör vapenexlibrisen våra vackraste bokägarmärken, naturligtvis under förutsättning, att de är sakkunnigt utförda, vilket tyvärr alltför ofta icke är fallet. I regel rör det sig om adliga vapenexlibris, men borgerliga vapen har förekommit lika länge som de adliga. I vår tid har många borgerliga släktvapen kommit till, och dessa som regel förebildlikt utformade vapen har gett upphov till goda, ja verkliga förnämliga borgerliga vapenexlibris.

Den grevliga ätten Lewenhaupts vapen med tre lejonhuvud i hjärtskölden förekommer på flera äldre och nyare exlibris. Det ståtliga bokägarmärke, som den berömde gravören Johan Striedbeck i Strassburg mellan åren 1750 och 1775 utförde åt greve Adam Lewenhaupt (1725-1775), som avancerade till fransk fältmarskalk, kan inrangeras bland de sörmländska exlibrisen, trots att ägaren var bosatt utomlands. Det användes nämligen även av hans namne major Adam Lewenhaupt (1820-1895) på Sjöholm i Östra Vingåker, vilken tidigare haft ett anonymt ägarmärke med det krönta och av tvenne lejon hållna hjärtvapnet men sedan föredrog det striedbeckska fullvapnet. Ett fullvapenexlibris med två lejon som sköldhållare hade även överhovjägarmästaren greve Claes Magnus Lewenhaupt (1816-1882) på Claestorp i Östra Vingåker. Det upptar av ägarens namn blott förnamnen. Den krönta hjärtskölden jämte lager ingår i det exlibris, som arkitekt Agi Lindgren tecknade åt riksheraldikern greve Adam Lewenhaupt (1861-1944) på Sjöholm år 1900. Åt dennes maka, grevinnan Hedvig Lewenhaupt stack gravören Jonas Jonsson (1875-1915) år 1912 i koppar ett vackert bokägarmärke med ett krönt hjärtvapen i en oval sköld. Samma år utförde denne framstående men tidigt bortgångne heraldiske konstnär ett kopparstick åt riksheraldikerns syster fröken Charlotte Lewenhaupt, likaledes bosatt på Sjöholms gods. Detta exlibris användes för ägarinnans enskilda bibliotek på Sjöholm.

Eriksbergsdevis: I med- och motgång upprätt.

Den sörmländska frälsesläkten Rosenhanes vapen förekommer (utan namn) såsom bokägarmärke, och förmodligen har den kände Schering von Rosenhane (1609-1663) på Torp i Husby-Oppunda nyttjat detta vapen i sina böcker. Denne, som till sist blev riksråd, har bl a skrivit en bok med titeln "Oeconomia", vilken handlar om lanthushållning och i våra dagar uppmärksammats och utgivits i tryck.

Överstekammarherren friherre Jedvard Bonde (1813-1895) på Eriksbergs slott i Stora Malm nyttjade två vapenexlibris, nämligen en koppargravyr utförd 1891 av sjökartegravören F W Åkerberg och en etsning i koppar av Rob Haglund. Den senare bär inskriften "Ericsbergs bibliothek secundis dubiisque rectus" (i med- och motgång upprätt).

År 1937 graverade den framstående heraldiske konstnären Frederik Britze i Köpenhamn ätten von Celsings vapen, vilket - försett med vederbörande ägares namn - användes som exlibris av flera medlemmar av denna ätt, vars fideikommissegendom är Biby. Fjellskäfte bibliotek, som äges av bankdirektör Folke von Celsing, har samma vapen på sitt exlibris. F d husmodern vid Serafimerlasarettet, Sofiasystern Dika Celsing, har ett något äldre bokägarmärke med ättens krönta och skrafferade vapensköld, omgiven av en krans, och försett med initialerna D C. Stora Sundby, som numera innehas av friherre Gustaf Klingspor, har för sitt bibliotek ett litet blindtryck med det klingsporska vapnet, och Eskilstuna centralbibliotek äger förutom sina stämplar ett tryckt exlibris med Eskilstuna stads vapen i dess av k mt år 1937 fastställda form, vars molnskura av stadens befolkning alltjämt tycks uppfattas såsom ett kugghjul.

I viss mån kan greve Carl Trolle-Bonde (1843-1911) räknas till sörmländska exlibrisägare. Han föddes nämligen i Västra Vingåker men blev småningom ägare av Trolleholms slott i Skåne, vilket finns avbildat på hans båda exlibris, nämligen en koppargravyr från 1890 av konstnären Robert Haglund och en stålgravyr, som utfördes år 1903 av Lydia Skottsberg. På det senare förekommer liksom på Sävstaholmsbibliotekets exlibris även en bibliotekssal av den typ, som man ofta finner på äldre bokägarmärken.

Ormskål i apotekar-exlibris.

Av exlibris med borgerliga släktvapen nämner jag apotekare Allan Beermanns i Eskilstuna, som tecknades år 1942 av konstnären Ewert Myhrman, likaledes i Eskilstuna, och visar släktskölden med en ormskål - apotekarnas symbol - och skogsstjärnan (Trientalis europaea), det värmländska födelselandskapets speciella blomma, samt mina egna vapenexlibris tecknade av professor Otto Hupp i Bajern, Frederik och Johannes Britze i Köpenhamn samt de svenska heraldiska konstnärerna Einar J:son Kedja och Sven Sköld, båda i Stockholm. Sitt frimurarvapen har postkontrollören i Eskilstuna Sixten Ljungström på sitt omkring 1918 teckande bokägarmärke.

II

Ägarens släktgård avbildas på det omkring 1920 etsade exlibris, som godsägare Eric Cervin på Haneberg nyttjar i sina böcker. Likaså återfinns Julita gård på godsägaren löjtnant Arthur Bäckströms (1861-1941) exlibris, vilken vid sin död testamenterade denna gård till Nordiska muséet i Stockholm. Såsom uttryck för ägarens intresse för hundar sitter en sådan nedtill på det år 1914 av konstnär Gunnar Wallgren etsade exlibris. Omskriften "HUR SKAL IAG WEDERGELLA HERRANOM" är hämtad från slottets fasad. Ägaren antydes genom initialerna A B.

Godsägare Olof Fåhraeus, Ekenäs, Vadsbro, skaffade sig år 1907 ett exlibris i stålgravyr efter teckning av arkitekt Bror Almqvist, avbildande ägarens hem, och på överläkare Carl Ellwyns av arkitekt Jakob Gate år 1925 tecknade bokägarmärke är ägarens bostad tecknad. Ägarens hem avbildas också på exlibris, tillhörande godsägare Elisabeth Tamm på Fogelstad, och mesostfabrikör K J Karlsson (1861-1945) i Eskilstuna. Ingenjör Olov Grönkvist från Ryningsbergs gård, Bertil och Tore H Bendz, tandläkare Erik Wikstad samt handlanden Hildur Burman i Eskilstuna har sina föräldrahem avbildade på sina bokägarmärken, medan universitetsbokhandlare Hilmer Grönkvist i Lund, numera i Katrineholm på sitt år 1904 tecknade exlibris avbildar kyrkan i sin födelsesocken Västra Vingåker. Födelselandskapet kan även anges genom sin provinsblomma. På några av min och min familjs ägarmärken finns sålunda Dalslands, Västergötlands respektive Skånes provinsblommor (förgätmigej, ljung och bok-prästkrage). Lasarettsläkare Carl-Axel Fröding i Eskilstuna avbildade en ensam tall på sitt sommarställe, när han år 1943 tecknade ett ägarmärke åt sig, och handlanden Ernst Brobergs i Eskilstuna av konstnär Björn Juhlin tecknade exlibris visar ägarens sommarställe i Vallby sn.

Sångfågel, fastbunden på en gren.

Operasångaren Folke Anderssons bokägarmärke visar en fågel, som - bunden med ett snöre på en kvist - sjunger för fullt vänd emot en stjärna. Här föreligger ett yrkesexlibris. Sådana förekommer ofta, fast de ej alltid är så lustiga som detta av Erik Jemte tecknade ägarmärke. Yrkesexlibris har även konstnären Allan Ebeling i Torshälla, kemisten Gerd Bendz, typograferna Lars Öby och Edvin Eriksson, disponent Gösta Karnéus och maskinmästare Sven Hedfors, alla i Eskilstuna. Dit hör även ett par prästerliga bokägarmärken, tillhörande komministern i Öja Emil Lundgren (1853-1939) och kyrkoherden i Jäder Magnus Collmar.

Av läkarexlibris har vi den i Eskilstuna födde med kand Lars A Lindgrens, som visar en dödskalle, vilken är en allmän dödssymbol, och inskriften MEMENTO MORI (Tänk på döden), vilken ibland möter oss på portalen till gamla kyrkogårdar.

En ormskål jämte atlas - den översta halskotan - pryder överläkare Carl Ellwyns stålgravyrexlibris. Numera håller läkarna sig emellertid till ormstaven (eskulapstaven) såsom symbol, och den förekommer på flera av mina egna exlibris. På ett annat, som etsades 1944 av konstnär Reinhold von Rosen i Nyköping, förekommer ett stetoskop vilket kan passa särskilt bra för en invärtesläkare. Dr Even Zetterströms redan omnämnda bokägarmärke visar ägaren, som sitter och läser i sitt födelselandskaps hembygdspublikation "Jämten" och omkring honom befinner sig talrika böcker, av vilka någras ryggar bär eskulapstaven, alltså läkarnas symbol.

Ett apotekarexlibris har redan nämnts, nämligen apotekare Allan Beermanns i Eskilstuna. Det avbildar en ormskål, vilken numera är apotekarnas symbol. Apotekare Albert Haldins (1866-1942) i Eskilstuna båda bokägarmärken erinrar om etiketter. Det ena bär titeln PHARMA-COPOLA och det andra har dess svenska motsvarighet: Apotekare.

I Katrineholm finns ett tandläkarpar - Gunnar och Maj Tegner - som har ett gemensamat exlibris sedan 1943. Det avbildar en tand i form av en bokhylla, som bär böcker, lager och en lyra. Tandvårdsinspektören och lasarettstandläkaren Otto Ekdahl i Eskilstuna gjorde ett yrkesexlibris åt sig 1944, vilket avbildar ett T-kors med en orm, som ringlar sig omkring detta, alltså den symbol som de svenska tandläkarna numera samlat sig omkring. På den i Lista födde tandläkaren Hjalmar Lindhagens i Ervalla bokägarmärke finns en kraftig lager- och ekkvist, som omsluter en bild av S:ta Apollonia med tången, som fick sina tänder utslagna eller utryckta vid sin martyrdöd i Alexandria år 249 och därefter blivit de tandsjukas och tandläkarnas skyddshelgon.

Ägarens fritidssysselsättning eller hobby

kommer ofta till synes på ett exlibris. Eskilstunaläkaren John Eriksson har sålunda avbildat blommor på sitt exlibris från 1929 för att markera sitt botaniska intresse. Ormstaven har han tecknat, så att den på samma gång bildar ägarens initialer. En metande man sitter på ett bokägarmärke, tillhörande den Eskilstunafödde disponenten Ragnar Karnéus i Vänersborg. Vattnet och kompassrosen på försäljningschefen Eric Hedenbergs i Eskilstuna ägarmärke vittnar om intresse för segling och båtar. Till denna kategori hör även min yngste son Halvars exlibris, som han fick av konstnären Curt Blomgren år 1941, och som bl a avbildar en fotboll, ett kastspjut och en kompass, omgivande ett par läxböcker. Detta märke vill tydligen säga, att tiden skall fördelas mellan lek och allvar

Böcker är en vanlig symbol

på bokägarmärken. Tillsammans med en blomstervas förekommer de på museiintendenten Hjalmar Noréens i Eskilstuna av konstnär Artur Sahlén år 1943 tecknade ägarmärke. Ett äldre exlibris som lasarettstandläkare Otto Ekdahl tecknade åt sig omkring 1916, visar en rad av bokhyllor med böcker och en väg, som därifrån går ut mot den uppgående solen. Fru Edit Ringmar-Söderberg fick under sin förlovningstid av sin blivande make, konstnären Ernst Söderberg, ett känsligt utfört träsnittsexlibris föreställande en kvinna, som planterar ett ungträd, medan ett rådjur står bredvid och fåglar sträcker i luften. Grevinnan Ingeborg Ridderstolpe, född Nobel, har ett stålsticksexlibris med bl a en stjärna, som kastar sitt ljus över vattnet, och devisen "Vandra i ljuset", som han tydligen haft till sitt rättesnöre. Karin Stawelius (1891-1918) i Eskilstuna, en tidigt bortgången skriftställarinna fick omkring 1915 ett exlibris med en mot solen flygande svan, som tappat en fjäder, med vilken bild konstnären tydligen ville karakterisera ägarinnan. Ett nattligt, oroligt drömlandskap visar sig på fru Gerda Hedenbergs i Eskilstuna bokägarmärke, liksom makens tecknat år 1941 av reklamtecknaren Curt Blomgren, och redaktören Hilding Källén, som är född i Eskilstuna och nu innehar sin faders - fältskär Knut Källén - efterlämnade stora bibliotek, har en äppleätande flicka på sitt av engelsmannaen Fahrenkrogh tecknade och år 1930 tryckta exlibris.

Skriftställare Arvid Stålhane beundrade den i Eskilstuna födde professor Adolf Törneros (1794-1839), en av vårt lands mest framstående epistolära författare, och samlade böcker av eller om honom och tecknade för dem ett särskilt bokägarmärke med en törnekrans och en ros, alltså ett talande exlibris. Som bekant finns en minnestavla på Törneros födelsehus vid Kyrkogatan i den sörmländska stålstaden.

Ett vackert exlibris förhöjer glädjen över en boksamling.

Såsom redan nämnts, sätter exlibrisägarna ibland deviser eller valspråk på sina exlibris. De är kanske vanligast på vapenexlibris. På flera av mina egna bokägarmärken förekommer släktens valspråk Sub specie aeternitatis (Under evighetens synvinkel).

Ett vackert exlibris bidrar utan tvivel till att förhöja den tillfredsställelse, som man känner över att äga en boksamling, den må sedan vara större eller mindre. Kostnaden för tryckandet av ett exlibris är också numera lätt överkomlig, och därför kan man vänta sig, att i fortsättningen antalet bokägare, som har exlibris i sina böcker, skall öka undan för undan. Detta är glädjande. Exlibrisaspiranterna bör dock komma ihåg, att deras exlibris kommer att överleva dem i århundraden, och därför bör de se till att de får goda exlibris, som kan glädja både ägarna och deras vänner och sedan står sig även för eftervärldens kritik.


Artikeln var införd i Katrineholms-Kuriren 1945-12-31 (del I) med fortsättning 1946-01-04 (del II).

Artikeln är illustrerad med sex bilder av exlibris. Bilderna är ej medtagna här.

Denna text är inlagd på P O Bergmans hemsida.

För denna liksom för övriga texter på hemsidan gäller upphovsmannarätt.

Ansvarig för innehållet på hemsidan är P O Bergman, Hjortronvägen 89, 590 54 Sturefors - epostadress: m225@abc.se


Inlagd 2000-03-03,