Svenska läkarexlibris med symboler

Svenska läkarexlibris med symboler

av Emanuel Bergman

I slutet av förra året firade Svenska Exlibrisföreningen sitt tioårsjubileum, och i anslutning härtill utkom dess årsbok för 1944. Denna innehåller en artikel av mig med titeln "Svenska medicinska exlibris och deras symboler". På grund av denna publikations obetydliga upplaga ansågs det lämpligt att även införa uppsatsen i en eller annan form i Sv. Läkartidningen. Resultatet härav blev denna uppsats, som utgör en omarbetning och utökning av vad som i Exlibrisföreningens årsbok skrevs om svenska läkarexlibris.

Bland exlibrisägarna inta läkarna en framskjuten plats, vilket helt säkert har sin grund i att de ofta äro båda bokligt och konstnärligt intresserade och dessutom i stor utsträckning ha möjligheter att tillfredsställa dessa sina intressen och så småningom skaffa sig större eller mindre boksamlingar präglade av ägarnas speciella intressen. Under sådana förhållanden ligger det nära till hands, att man förser böckerna med ägarmärken. Antalet läkarexlibris är i själva verket betydande, samtidigt som de ganska ofta äro av en hög kvalitet. Om de franska och tyska läkarnas exlibris ha böcker redan för länge sedan skrivits, vilka i ord och bild skildra förekomsten av dessa läkarexlibris genom tiderna. I vårt land och de övriga nordiska länderna saknas ännu ett sådant arbete.

Bokägarmärkena äro ofta yrkesbetonade, alltså vad man kallar yrkesexlibris. Vid en sammanställning av svenska läkares exlibris för ett par år sedan fann jag, att ungefär två tredjedelar voro yrkesexlibris, och att av dessa hälften hade en ormstav eller en ormskål, medan den andra hälften bjöd på andra medicinska symboler. Blott en tredjedel av de svenska läkarexlibrisen saknade sålunda yrkessymboler. Här skola nu yrkesexlibrisen behandlas, medan de andra torde komma att uppmärksammas i en följande artikel.

Under de senare åren har ormstaven, d.v.s. en orm ringlad omkring en stav, blivit allt vanligare på läkarnas exlibris, medan samtidigt ormskålen, d.v.s. en orm ringlad om en skål, blivit allt mera ovanlig såsom läkarsymbol. I stället ha apotekarna mera målmedvetet börjat använda ormskålen såsom sin symbol. Ormstaven kan förekomma ensam såsom på flygläkare Johannes Carlstedts ägarmärke (Litt. 5), där den jämte texten upptar hela fältet, och doktor Erik Severins exlibris upptas av en ormstav i nära anslutning till ägarnamnet. På liknande sätt förhåller det sig med doktor Carl-Johan Hanssons modernt hållna och av reklamtecknare Knut Hallgren år 1931 tecknade exlibris, som emellertid tyvärr i stället för namnet har blott ägarens initialer. Detta sätt att beteckna ägaren av ett exlibris måste betecknas såsom otillfredsställande.

Vanligare är dock, att ormstaven förekommer tillsammans med någon annan figur, som ofta icke är av medicinsk natur. På assessorn och stadsläkaren G. H. Ahlstedts (1768-1811) bokägarmärke (Litt. 5, 16, 20) dominerar namnet, och ormstaven är innesluten i en dekorativ slynga. Eljest kan exlibriset domineras av ett sjöstycke, landskap, träd, monogram, vapen, geometriska figurer o.s.v. Ormstaven kan vara jättestor såsom på provinsialläkare K. G. Timners (Bild 1) och stockholmsläkaren Mauritz Sisefskys exlibris eller helt liten såsom på mitt av konstnär Björn Jonsson år 1942 tecknade landskapsexlibris (Litt. 23 g) och på det märke (Litt. 12), som lasarettsläkare Carl-Axel Fröding i Eskilstuna i förrfjol (1943) tecknade åt sig. Det avbildar för övrigt en enslig bergtall på ägarens sommarställe och återger sentensen ”Liber bonus amicus optimus” (En god bok är den bäste bland vänner). Fältläkare Hans Key-Åbergs första exlibris (Litt. 12), som tecknades omkring 1930 av konstnär Hans Johansson Norsbo, Stockholm, visar jämte ormstaven en bild av läkeguden Asklepios spelande på en lyra. Härtill är fogad en devis, som på svenska lyder: "Asklepios nyttjar även sin faders lyra." Här anspelas på ägarens skönlitterära anlag och intressen. Läkegudens fader var ju Foibos Apollon. Konstnärinnan Harriet Sundström har på ett träsnitt åt Åke och Märta Wiberg (Litt. 14. Bild 2) avbildat en våg samt därunder ett svärd och en ormstav, korsande varandra, för att symbolisera en allians mellan juridik och medicin. Under förra året ökades antalet av mina egna exlibris med ej mindre än fyra märken, vilka alla voro försedda med bl.a. en ormstav. Det första, som jag fick en teckning till på nyårsdagen av konstnär Oscar Sjöberg, Åmål, avser att illustrera släktvalspråket "Sub specie aeternitatis" (Under evighetens synvinkel) och visar en fönsteröppning med ett timglas på en liggande bok, medan man i fjärran ser en stjärnbeströdd himmel. Några månader senare sände mig den danske Overdyrlaege Dr. med. vetr. W. W. Petersen en egenhändig exlibristeckning med mina initialer och en orm ringlande sig uppför en vinkelböjd ljusstake. Det dröjde ej så värst länge, innan denna för sin upphovsman karakteristiska teckning hade ombildats till ett autotypiexlibris. Vid sommarens början hade konstnär Reinhold von Rosen komponerat och etsat ett exlibris, vilket efter gammalt motiv avbildade mig och min maka såsom sköldhållare till vårt släktvapen. Upptill hade han på ett dekorativt sätt placerat släktens valspråk samt en ormstav och en lagerkvist korsande varandra. Efter denna etsning utfördes sedan förminskade fototypier, vilka mera lämpade sig att användas såsom exlibris. Slutligen skapade den danske mästaren Frederik Britze i Köpenhamn under de oroliga sommardagarna 1944 ett litet heraldiskt mästerverk i form av ett kopparstick upptagande släktvapnet i en praktfull inramning, där han även fyndigt placerade in en kartusch med en eskulapstav.

Ormstaven kan dubbleras, men då måste ormarna vara vända emot varandra såsom på doktor Nils-Riber Blumes (Litt. 11), stadsdistriktsläkaren Fritz Stenströms (1871-1936. Litt. 12), prakt. läkaren Axel Fridéns i Nässjö och röntgenläkaren Edward Söderbergs exlibris samt på mitt eget vapenyrkesexlibris (Litt. 1, 3, 5, 9, 19), som stuckits i koppar 1936 av Fr. Britze, Köpenhamn. På provinsialläkare Bengt Mannerfelts i Sigtuna av hans morbroder, f.d. förste marinläkare Julius Lagerholm, år 1911 tecknade exlibris flankeras det skrafferade ättevapnet av två från varandra vända ormstavar. Upptill befinner sig in bild med de för Sigtuna mest karakteristiska byggnaderna.

Eskulapstaven eller ormstaven skall var tjockast upptill, ha en ojämn yta och vara av en sådan längd, att ormen gör omkring två och en halv ringlingar omkring staven. Om dessa och andra detaljer hänvisas för övrigt till litteraturförteckningen, som även upptar mina arbeten om de medicinska symbolerna (Litt. 6-8, 10). Åtskilliga varianter av ormstaven förekomma emellertid. Liksom i Medicinska föreningens i Stockholm emblem kan staven få formen av en kryckkäpp. Detta är fallet med ett exlibris tillhörande medicinarparet Bagger-Dahlström och på det märke (Litt. 5), som doktor John Eriksson i Eskilstuna tecknade åt sig 1929, där staven och ormen för övrigt erinra om ägarens initialer. En kryckstav förekommer även på doktor Jaques Cederströms vapenyrkesexlibris med landskap och devis (Litt. 12) och på pediatrikdocenten Edgar Mannheimers av konstnär Tord Baeckström tecknade ägarmärke (Bild 3).

Staven har ej sällan en skålformig utvidgning upptill såsom på ett av konstnärinnan Annie Bergman skuret innehållsrikt träsnittsexlibris (Litt. 23 c) tillhörande f.d. regementsläkare Karl och Inez Odqvist samt på f.d. fältläkare Theod. Hammarins (Litt.12) och lasarettsläkare Svante Sommarins (1877-1933) ägarmärken, vilket senare även har en dödskalle (Litt. 9). Doktor Lars-Albert Werkö har ett av teckningslärare Bror Angelin, Karlskrona, tecknat exlibris med en liknande ormstav placerade mitt i ett hela det bruna bildfältet upptagande stort W, som flankeras av de mindre förnamnsinitialerna.

På ett alliansexlibris tillhörande stadsläkaren i Höganäs Hakon Widding (Bild 4) och hans maka dominerar likaledes familjenamnets initial, som har utseendet av en lyra, och vars mittstycke utgöres av en ormstav. Doktor Ruben Lundbergs i Göteborg av konstnär Carl Oscar Borg tecknade exlibris visar ett landskap med ett träd i förgrunden, där ett ormstavsmonogram är infällt. Detta består av två vinkelställda ormstavar, som bilda ägarens initialer. Ett stetoskop tjänstgör som stav på provinsialläkare Knut Belfrages (1851-1934) av konstnär Arthur Sjögren år 1905 tecknade exlibris, och förste provinsialläkare Kurt Bergströms sista ägarmärke (Litt. 18 c) visar en ringbildande orm, i vars stjärtringlar ett stetoskop är instucket.

För marinläkare ligger det nära till hands att låta ormen ringla sig omkring ett ankare. Ett av de exlibris, som förste marinläkare Julius Lagerholm (1867-1943) tecknade åt sig, utgöres sålunda av ett ormankare med vidsittande kätting, och likartat är förhållandet med marinöverläkare Gunnar Nilsons och marinläkare Fredrik Stenkulas märken. På det senare (Bild 5), som har tecknats av teckningslärare Bror Angelin, är ormankaret nedsänkt i vatten och omges av tång, mellan vilken en gädda kilar. Stadsdistriktsläkare Carl Axel Wållgren i Göteborg, som tillika är förste marinläkare, har nöjt sig med att på sitt exlibris placera en ormstav intill ett ankare.

Merkuriestaven, som består av en bevingas stav med två motringlande ormar, användes ehuru oriktigt ibland även av läkare, dock säkert mera förr än nu och mera i utlandet än hos oss. Vingparet saknas då som regel. Förste marinläkare Julius Lagerholm (1867-1943) tecknade sitt första exlibris med en sådan dubbelormad stav, korsad av en brinnande fackla, och teckningslärare Harald Skonberg har gjort ett alliansexlibris åt läkarparet Karl-Axel och Gunnel Mellin, varvid han låtit en av lagerkvistar omgiven stav med två motringlande ormar symbolisera deras gemensamma yrke.

Läkarexlibris med ormskålar bli att ovanligare. De som finnas äro i regel av något äldre datum. Det var sålunda omkring 1896 som slottsarkitekt Agi Lindegren tecknade ett exlibris med en dominerande ormskål, omgiven av en lagerkrans, åt doktor Johannes Hoving, som är född i Finland, och som varit verksam i många år i U. S. A., innan han på äldre dagar slagit sig ned i Sverige. Ormskålen omgiven av ett par lagerkvistar återfinnes också på professor Einar Sjövalls alliansexlibris (Litt. 12), som grundar sig på ett broderi makarna erhöllo vid sitt bröllop den 7 juli 1906. En ormskål med lager som bakgrund finna vi på förste provinsialläkare Axel Lagermans (1866-1920) ägarmärke (Litt.1, 21), som tecknades 1911 av konstnär Elis Bergh. Ormskålen på mitt första exlibris (Litt, 3, 9, 18 b) - en litografi från 1927 - fick sin utformning efter den medicinska symbolen på Upsala läkarförenings 100-årsplakett. Under mina sedermera bedrivna symbolstudier fann jag dock, att ormskålen ej hörde hemma på ett läkarexlibris, och att därtill ormen ej likt Lokes plågoande skulle drypa etter i skålen utan i stället dricka ur densamma. Ormskålen kan var mycket liten såsom på medicinöverläkare Thor Stenströms av konstnär Tage Radetzky i Malmö år 1931 tecknade ägarmärke (Litt. 18 c), medan åtminstone ormen är i jätteformat på legitimerade läkaren och tandläkaren Sven Thuréus exlibris (Litt. 18 a), där en modern Eva eller rättare Hygieia räcker en skål med mat åt honom invid ett altare, som krönes av en dödskalle. Det är tecknat 1926 av konstnär John Sjösvärd. Med. kand. Gustav Ahrents i Lund exlibris domineras helt av en ormskål, och samma är förhållandet med lasarettsläkare Bror Wahlgrens och doktor Sven E. Rökaeus ägarmärken, av vilka det senare även återger de första takterna av "Härlig är jorden, härlig är Guds himmel". F.d. lasarettsläkare Anders Karlow, som nu är bosatt i Saltsjö- Duvnäs, har ett innehållsrikt exlibris med en ormskål, ett kranium, ett stetoskop och en uppslagen bok på bordet i ett rum, vars vägg prydes med de landskaps vapen - Skånes och Västmanlands - där ägaren är född resp. haft sin verksamhet som lasarettsläkare, och devisen "Scientia ex libris profunda ex vita profundissima" (Mycken kunskap få vi av böckerna men ännu mera av livet). En ormskål framför en lager- och ekkvist, som korsa varandra nedtill, befinner sig tillsammans med en bok och en örn, hållande födelselandskapet Smålands vapensköld, på provinsialläkare Per Ahlqvists (1851-1915) exlibris (Litt. 12), vilket även innehåller devisen "Scientia vis" (Kunskap är makt) och tecknades 1902 av byrådirektör Emil Faegersten.

Hygieia med sin orm och skål är centralfiguren på ett 1700-talsexlibris (Litt. 5, 16, 20) tillhörande provinsialläkare P. G. Tengmalm (1754-1803). Järnvägsläkare Olov Nyblom har ett av honom själv troligen år 1920 tecknat exlibris (Litt. 1, 23 a) med en på knä sittande antikt klädd kvinna, som räcker fram en skål och på det viset kan erinra om Hygieia, fast ormen saknas.

Liksom ormstaven kan även ormskålen vara begåvad med två motringlande ormar. Detta är fallet på exlibris tillhörande fältläkare Torsten Eckman och doktor Alvar Forsström.

Ormstav och ormskål förekomma ibland tillsammans. Så förhåller det sig på provinsialläkare Wilhelm Behrmans (1861-1934) alliansexlibris ( Litt. 9), men övergångar finnas, varvid ormen ringlar sig kring en stav och sträcker sig mot en skål t.ex. på sanatorieläkare Anders Aronsons (1888-1936. Litt. 9) och stadsläkare Thure Theorells (1861-1935) ägarmärken. En annan kombination förekommer på kirurgöverläkare Otto Löfbergs exlibris, där skålen är placerad på en pelare, kring vilken konstnären funnit för gott att vira en rosengirland i stället för en orm. På regementsläkaren och bibliofilen Carl Asps (1846-1907) bokägarmärke (Litt. 9) ringlar sig en orm ned från ett träd och söker sig till en skål för att dricka.

Tillsammans med ormstaven eller ormskålen befinner sig ägarens porträtt på badläkare Alfred Berghels (1857-1930), hans eget vapen på lasarettsläkare Sten von Stapelmohrs (Litt. 12), hans hemlands (Värmlands) vapen på lasarettsläkare Manfred Jonssons (1891-1941), hans bostad på professor Karl Petréns (1868-1927. Litt. 18 a), hans sommarställe på göteborgsläkaren Josua Petanders (1867-1935) eller hans sommarnöje (segelsport) på livmedikus Gottfrid (1875-1938) och Signe Rydstedts exlibris, det sistnämnda ett alliansexlibris (Litt. 9, 22) tecknat av konstnär Arthur Sjögren, Stockholm. Med. kand. John Henriksson i Uppsala har ett av hans maka tecknat ägarmärke, som visar ett sjölandskap med en fiskare och därbredvid ett vitt fält med en stor ormstav, medan konstnär Bertil Bull Hedlund har tecknat åt praktiserande läkaren i Ulricehamn Tage Carr ett gott exlibris (Bild 6) med en ormstav, en skalle och medicinalväxter grupperade kring en trappavsats. Med. stud. Gösta Eliasson i Lund tecknade 1942 åt sig ett ägarmärke med en ormstav och en naken kvinna, vars bröst formas av ägarnamnets initialer, och lasarettsläkare Dan Claes i Lysekil skaffade sig år 1931 ett exlibris med ett gammaldags skepp i storm på havet. I den breda ramen återfinnes förutom böcker och en ormstav även en antik lampa, som symboliserar intresset för den klassiska kulturen. På doktor Sven-Erik Fagerbergs i Uppsala exlibris avbildas en liten ormstav och en antik pelarrad, stadd i förvittring, och bredvid denna läser man: "Pro sapientia et laetitia" (För kunskap och glädje). Detta är ett annat sätt, på vilket man kan ge uttryck åt sitt intresse för antikens klassiska litteratur och konst. Den musikaliske stadsläkaren i Katrineholm Rafael Pousard har ett träsnittsexlibris med en violoncell och en bok, på vars pärm en ormstavskål är tecknad, samt därunder en stadsbild. Förra året (1944) tecknade medicinunderläkare Even Zetterström i Eskilstuna ett exlibris (Bild 7) åt sig. På detta finner man ägaren sittande i sitt arbetsrum med talrika böcker på bokhyllorna försjunken i läsning av sin hembygds publikation "Jämten". Den på Sv. Läkartidningens pärmryggar befintliga föga lyckade ormstaven lyser från en av bokhyllorna och gör bladet till ett yrkesexlibris. Förste livmedikus Carl Flensburgs (1856-1919) ägarmärke (Litt. 22), som tecknades 1912 av hans dotter Else Flensburg, visar Stockholms slott i bakgrunden, medan förgrunden upptas av en stor ormskål, vars orm dock snarast erinrar om en binnikemask.

Eljest är det, såsom redan har antytts, ofta lagern - vetenskapens symbol - som i form av kvistar eller en krans åtföljer ormsymbolen. Ibland träffar man på ekkvistar såsom det praktiska livets, i detta fall den praktiserande läkarens, symbol. På professor Victor Odenius (1828-1913) ägarmärke (Litt. 21, 22), som avbildar Lunds domkyrka, finner man förutom den lagerkransade ormstaven även ett timglas, som är en ofta använd symbol för döden och sålunda ej någon speciell läkarsymbol. Både timglas och dödskalle finnas bredvid ormstaven jämte mycket annat på provinsialläkare Robert Malmgrens exlibris, medan mitt av konstnär Oscar Sjöberg år 1943 tecknade ägarmärke bl.a. visar ett timglas och en ormstav. Tillsammans med en ormskål förekommer fågeln Fenix uppstigande från ett bål på arméöverläkare Sigurd Kihlstedts alliansexlibris (Litt.12). Stadsläkaren med. dr Hans Rudberg i Åmål fick år 1944 av sin maka ett träsnittsexlibris (Litt. 14. Bild 8) med ett vikingaskepp för fullt segel, på vilket tvenne ormstavar flankera devisen ”Sanare et sedare” (Att bota och lindra). Det har konstnären Harald Sallberg till mästare.

Fastän ormen i och för sig knappast kan betraktas såsom en speciellt medicinsk symbol, förekommer den alltemellanåt såsom sådan. På den medicinska doktorsringen slingrar sig en orm i en lagerkrans. Mitt pärmexlibris (Litt. 2, 4), som graverades 1937 av Fr. Britze, Köpenhamn, upptar släktvapnet omgivet av den medicinska lagerkransen. En ringbildande orm med lagerkrans förekommer även på överläkare Ernst Hultgrens (1866-1922) exlibris (Litt. 12). Utan lagerkrans förekommer den ringbildande ormen på ett av mina exlibris (Litt.4), som tecknades 1939 av A. G. Bördh och anspelar på ägarens släkt- och hembygdsintresse (Dalsland), medan psykiatern Martin Tjellström har tecknat åt sig ett märke med uggla sittande på nacken av en orm, som ringlar sig omkring jordklotet. Göteborgsläkaren Gustaf Heüman (1868-1934) lät göra åt sig ett ägarmärke upptagande ägarens initialer och en lagerkvist, i vilken en orm ringlar sig, och boktryckaren Axel Hackzell har ett exlibris (Litt. 9) från sin medicinartid, vilket visar en man, som med en fackla oskadliggör en orm, vilken ringlar sig kring hans ena ben. Doktor Nils Bildsten, som var officer, innan han ägnade sig åt läkarkallet, har på sitt exlibris symboliserat detta genom en avbruten värja och en orm, som ringlar sig kring en dödskalle. Överläkare Nils Åhlén har ett bokägarmärke, som visar en man i kamp med en fruktansvärd orm, vars huvud söker närma sig en skål. Skissen till denna bild, som symboliserar läkarens kamp mot sjukdomarna, gjordes 1922 av ägarens kollega doktor Adolf Frändén, vilken då hade drabbats av en olycka, om vilken han visste, att den snart skulle ända hans liv.

Jämförda med ormsymbolerna äro de övriga medicinska symbolerna mycket ovanliga på läkarexlibris. Röda korset förekommer på en del ägarmärken tillhörande militärläkare och särskilt sådana, som haft mycket med Röda korset att göra. Det återfinnes sålunda på överfältläkare Edward Edholms (1831-1913. Litt 16), lasarettsläkare Adolf von Wachenfeldts (1858-1941) och provinsialläkare Hilding Lavessons exlibris. Dubbelkorset eller patriarkalkorset, som är antituberkulosarbetets symbol, förekommer på några tuberkulosläkares exlibris t. ex. sanatorieläkare Helge Dahlstedts (Litt. 14. Bild 9), som har skurits i trä av konstnärinnan Mollie Faustman, och sanatorieläkare Arvid Labatts (1874- 1945), vilket senare även visar ett stetoskop och ett ljus, det sistnämnda symboliserande tuberkulosläkarens medicinska upplysningsverksamhet.

Sankt Göran och draken användes av läkarna såsom symbol för deras kamp emot sjukdomarna. Lasarettsläkare Harald Wahlbys kopparsticksexlibris (Litt. 23 b) visar Notkes S:t Göransgrupp och en ormskål samt återger ett citat från Goethe, nämligen de första raderna i ”Das Göttliche”:”Edel sei der Mensch, hilfreich und gut”. Göteborgskirurgen professor Sven Johanssons ena exlibris (Litt. 14. Bild 10) har en S:t Göran till fots, som med sitt tvåhandssvärd riktar ett dräpande hugg mot draken. På stockholmsläkaren Gustaf Grönbergers exlibris trampar en klassisk djurskinn- och sandalprydd yngling på ormens eller drakens huvud, och fysiologen Bertil Swedin går på sitt av hans fader, konstnär Jonathan Swedin i Stockholm, år 1934 tecknade ägarmärke med svärd och fackla emot en månghövdad hydra, som blott har några av sina huvud i behåll. Nedanför den spännande bilden vittna en kolv, provrör m.m. om ägarens dagliga gärning och en lyra om hans intresse för musiken.

Dödsdansmotivet förekommer ej sällan på läkarexlibris, särskilt i utlandet. Stockholmskirurgen Jim Hindmarsh (1896-1945) har på sitt ägarmärke (Litt. 17) avbildat en lieman iklädd ett svart dok, som blickar ut över havet, medan ovanför honom sitter en liten fågel och kvittrar obekymrad om dödens närhet. Denna fågel är en träffande symbol för ägaren. Doktor Birger Brisfors tecknade som gymnasist en dödsdansscen efter Albrecht Dührer på sitt exlibris, medan stockholmsläkaren Tore Barkfeldt lät konstnären Sven Ekstedt teckna ett ägarmärke (Litt. 17) åt sig, där en ung man med huggande svärd framgångsrikt attackerar benrangelsmannen. En yngre medicinares - Seve Sevemarks - exlibris visar en operatör, som med en handgest motar bort den objudne gästen. F. d. lasarettsläkaren Axel Eurén lät under sin vistelse i Wien 1917 - alltså under förra världskriget - konstnär Wilhelm Wieger göra ett exlibris, som visar liemannen svävande i luften över ett krigshärjat land.

Förre lasarettsläkaren Gustav Bäärnhjelm har ett av docent Ivar Palmer tecknat exlibris, där en egyptisk krigare spränger fram över en grupp sårade och fallna hettiter. Detta tillsammans med det egyptiska korset, som är ett livets tecken, skall symbolisera läkarens kamp mot de olika sjukdomarna. Professor Otte Sköld har på ett bokägarmärke (Litt. 5) åt sin svåger nervläkaren i Stockholm doktor Richard Eeg-Olofsson belyst läkarens verksamhet genom att avbilda den barmhärtige samariten och därtill foga ordet ”Misericordia” (Medömkan). Liknande motiv jämte mycket annat förekommer på förste stadsläkaren i Göteborg Lennart Bladinis ägarmärke (Litt. 12).

Läkarna ha i alla tider visat intresse för botaniken, och därför finna vi ej sällan växter på deras exlibris. Framför allt gäller detta de medicinska växterna. Kirunaläkaren Arne Bech har av sin fader, konstnär Almar Bech i Stockholm, fått ett träsnittsexlibris (Litt. 13) med bl. a. en medicinsk blomma, som växer ut från pärmen till en hippokratisk bok. Digitalisväxten, som ger oss den värdefulla hjärtmedicinen, är avbildad på doktor Henrik Allards (1868-1941) av arkitekt Reinhold Callmander år 1913 tecknade exlibris, och bataljonsläkare Tord Gülich har sen 1943 ett ägarmärke i färg med tre blommande digitalisväxter jämte en ormstav i en liten sköld. Oftare finner man den sövande vallmon såsom på exlibris tillhörande göteborgsläkaren Einar Rodhe (Litt. 12), stockholmsläkaren Georg Holmberg och psykiatern professor Svante Ödman (1836-1927), vilken senares märke (Litt. 9, 16, 21) även avbildar prustroten (Helleborus niger), tidigare använd av sinnessjukläkarna, och människans lillhjärna med inskriften ”Homo sapiens” och ett ?. Sårläkan (Sanicula europaea) upptar nervspecialisten i Stockholm med. dr Jakob Billströms exlibris (Litt. 18 a), som tecknades 1913 av ägarens maka.

Fastän ej medicinalväxt är linnea en rätt vanlig ingrediens i läkares och i synnerhet i apotekares exlibris. Den minner ju om vår store Carolus Linnaeus (1707-1778), som ej blott var "botanikens furste" utan även en framstående läkare (archiater). Stadsläkare Wilhelm Sjögren (1862-1940) hade sålunda ett exlibris (Litt. 18 a) med ett par linnearankor omslutande två större och fyra mindre hjärtan såsom symboler för familjen, och på Nationalföreningens mot tuberkulos mångårige sekreterare med. dr Gustaf Neanders (1874-1941) exlibris ser man förutom en linneareva en portör, linnéböcker och museibyggnaden i Linnés Hammarby. Konstnärinnan Greta Sellberg-Welamson tecknade 1911 åt hospitalsläkare Emil Lindell (1854-1941) ett exlibris med en ormstav i form av en knoppande botaniserspade och en stor orm, som ringlar sig omkring denna, en portör och en bok (”Linnaei Systema Naturae”). När stiliserad bolmört förekommer på doktor Sten Bolmstedts ägarmärke (Litt. 13, 23 d), så är detta på samma gång ett yrkesexlibris och ett talande exlibris.

Om man bortser från ormen, äro djur ej så vanliga på läkarnas exlibris. Såsom yrkessymbol förekommer dödskallefjärilen på provinsialläkare Carl Smiths ägarmärke (Litt. 18 b), där den symboliserar såväl ägarens yrke som hans entomologiska intresse. Eljest möter man ibland lejon, katt, hund, uggla, falk, lärka m. fl. högre och lägre djur vid bläddring i en samling av svenska läkares exlibris.

Vattnets läkande verkan illustreras genom en fontän på fältläkare Erik von Bahrs och genom en källa, som ger den försmäktande vatten, på medicine kandidaten fru Mia Andersson- Báránys ägarmärken, medan solens läkekraft demonstreras på den senares broders, dokor Hjalmar Andersson-Ågerup, exlibris.

Läkarens instrument och övriga hjälpmedel komma ofta till synes på hans exlibris. Stockholmsläkaren Gideon Edlunds (1861-1930) mångsidiga praktik framhäves sålunda genom termometern, förlossningstången, stetoskopet och ögonspegeln, som ha anbringats på hans ägarmärke (Litt. 9). Dessutom finner man där ägarens porträtt och det egyptiska korset flankerat av ureusormen. Livmedikus Arthur Füstenberg (1865-1936) hade på sitt exlibris förutom ormstaven ett stetoskop, mikroskop, flaska och medicinska böcker, vittnande om den praktiserande läkarens behov, och mikroskopet jämte böcker symboliserar provinsialläkare Åke Åkessons gärning. På professor John Sjöqvists (1863-1934) exlibris har en uggla och en skalle placerats på ett liggande stetoskop, och samma föremål återfinnas jämte ett landskap på det exlibris (Litt. 14. Bild 11), som konstnär Axel Sjöberg år 1923 tecknade åt med. dr Harald Fröderström (1876-1944). Stockholmsläkaren Herman Bährne skaffade sig genom Sveriges läkarförbunds förlagsaktiebolag förra året ett exlibris med ett stetoskop, ett äpple, ett par böcker, en blåklockliknande ört och ett flygande bi. Provinsialläkare Elon Kullanders exlibris (Bild 12) visar en medeltida läkare med stetoskop och klistirspruta, omringlad av en på marken liggande orm, och sjukhusläkaren Einar Eldbloms (1899-1943) bokägarmärke visar ett stetoskop, en perkussionshammare, en flaska och en dödskalle, vilken senare representerar döden, medan en lilja föreställer livet, som läkaren försöker rädda undan döden. Medicinöverläkaren professor Arnold Josefson vill med vågskålen på sitt exlibris framhäva, huru litet i själva verket mänsklig klokskap förmår på grund av att vår kunskap om naturen är och alltid måste vara bristfällig. Doktor Uno Wallberg lät 1941 sin broder, konstnär Allan Wallberg, teckna ett exlibris (Litt. 11), som förutom ormstav och solstrålar visar en tupp och våglinjer, de två senare såsom symboler för den medicinska väckelsen och livsrytmen. Detta är sålunda till sitt innehåll synnerligen modernt.

Människoskelettet och delar därav, särskilt skallen, kunna betraktas såsom symboler för döden, vilket ej hindrar, att läkarna ej sällan begagna dem på sina exlibris. Lämpligast torde vara att förbehålla skallen och de andra skelettdelarna såsom yrkessymboler för anatomerna och antropologerna. En skalle finns t. ex. på lundaanatomen professor Carl Fürsts (1854-1935) exlibris (Litt. 16, 18 a). Tillsammans med ett stetoskop och en lagerkrans förekommer människoskallen på provinsialläkare Carl Comstedts (1874-1936) ägarmärke, som tecknades år 1906 av stinsen Gösta Sandqwist, medan kirurgen och generaldirektören Nils Hellström (1877-1941) på sitt av Pyret tecknade ägarmärke (Litt. 9) har en ormstav framskjutande ur en skalle med underliggande korslagda ben, det hela omslutet av lagerkvistar. Ett ensamt kranium vid en bok och ett ljus upptar medicinprofessorn Anders Kristensons linoleumsnittsexlibris, och medicinöverläkaren docent Alf Westergren tecknade som ung medicinare åt sig ett ägarmärke (Litt. 21) med en skalle i förgrunden av ett landskap. Under sin medicinartid lät boktryckare Axel Hackzell göra ett exlibris med en skalle på en uppslagen bok i nära grannskap till pipa och en studentmössa. Skallar finnas även på exlibris tillhörande göteborgsläkaren Axel Wiman (1874-1938. Litt. 9), doktor Hertha Möller (Litt. 9), doktor Lars A. Lindgren (Litt. 12), med. kand. Göran Bauer (Litt. 13), provinsialläkare Elis Jäderberg, f. d. provinsialläkare Hugo Brand och barnläkaren Thom Björklund (1859-1907. Litt. 9). Det ena av stockholmsläkaren Allan Gunthers båda exlibris upptas av ett kranium (utan underkäke) och devisen: "Sic itur ad astra" (Så bär det av till stjärnorna), och en sådan skalle befinner sig även på doktor Axel Fridéns exlibris men flankeras där av tvenne ormstavar. På provinsialläkare Torsten Gardells ägarmärke sitter en gosse med ett bloss och håller en skalle framför sig, medan en skalle med mask, omringlad av en ettersprutande orm, är tecknad av arkitekt Folke Zetterwall på nervläkaren med. dr Thorbjörn Hwass (1852-1927) exlibris (Litt. 4). Järnvägsläkare Egil Ruuths exlibris (Litt. 12) visar en öppnad skalle, ur vilken en liten diabolus hoppar upp, och som säger: ”D’e ett jänk me de jordiska.”

I det föregående ha även exlibris med en eller annan specialistsymbol omnämnts. Nu följa flera sådana ordnade efter de olika specialiteterna.

Storken och de tre dellarobbiabarnen passar bra för en förlossningsläkare. De befinner sig också på det exlibris (Litt. 1, 23 a), som doktorinnan Tora Bohmansson år 1921 tecknade åt obstetrikern Erik Bergner i Örebro. Storken förekommer även på exlibris tillhörande obstetrikprofessorn Axel Westman och stadsläkare Gideon Toss. Lundagynekologen professor Elis Essen-Möller har två exlibris, av vilka det första har tecknats av konstnär Carl Larsson (1853-1919) och visar en sängliggande kvinna och hennes späda barn samt en bok med ett ? på pärmen. Då ägaren ej var riktigt nöjd med detta märke, lät kan konstnären fil. dr Oskar Antonsson göra ett exlibris (Bild 13) skildrande en nattstämning över Lundagård, där man ser professorn komma gående från sin bostad till det upplysta BB för att hjälpa ett nytt människoliv till världen. En nymåneskära visar sig på himlavalvet. Obstetrikern Folke Holtz ståltrycksexlibris (Litt. 14. Bild 14), vars mästare är konstnärinnan Bertha Svensson-Piehl, visar en moder med sitt späda barn bredvid en ormstav, en segelbåt och ett notstycke med de första takterna av Chopins A-durpolonäs. Förlossningsläkaren Josef Zacharias har ett av konstnärinnan Lisa Heckscher tecknat exlibris (Litt. 1, 23 a), där en man och en kvinna lyfta upp ett litet barn mot en ormomslingrad antik lampa, medan lasarettsgynekologen Yngve Plym Forshells ägarmärke visar en ormstav, som sticker upp ur en hög av folianter och är omgiven av en operationskniv och en förlossningstång.

Bland kirurgexlibrisen nämnes först kirurgprofessorn John Bergs (1851-1931) av konstnär Arthur Sjögren tecknade ägarmärke (Litt. 9), som avbildar den gamla av ett par eskulapstavar prydda porten till Serafimerlasarettet i Stockholm. Kirurgöverläkaren i Göteborg professor Sven Johansson har två exlibris av vilka ett visar en operatörs händer läggande ett buksnitt på en kvinna, som ligger på ett operationsbord. Kirurgdocenten Ivar Palmers av hans dotter tecknade ägarmärke symboliserar ägarens kirurg- och trädgårdsmästarintresse genom att en hand binder upp en bruten lilja med bistånd av dennas genius. Åt kirurgöverläkare Karl Gramén i Vänersborg tecknade 1942 konstnären Jonathan Swedin, Stockholm, ett exlibris med en ormstav flankerad av en uppåtriktad operationskniv och en vallmoplanta i förgrunden av ett sjölandskap (Vänern och Dalbolandet), som ägaren dagligen ser från sitt hem. Ett stort, streckat ? och den nedgående solen antyda ägarens inställning till sin livsuppgift och till själva livet. Kirurgöverläkare Per Clarholms (1860-1942) i Karlstad av sedermera professor Emil Jerlov omkring 1920 tecknade och etsade exlibris visar bl. a. en ordförandeklubba korsad av en ormstav, där staven utgöres av en operationskniv.

Öronspecialisten Fredrik Bergman (1857-1936) i Göteborg hade ett av konstnär Carl O. Petersen, Dachau, tecknat exlibris (Bild 15), där ett litet barn sitter bakom en upprest stor bok, som ger skydd mot förbipasserande benrangelsmän med liar. Ägaren tänkte tydligen på de många barnen i hans praktik. F. d. regementsläkaren och otologen Ebbe Bergh har ett ägarmärke med en stämgaffel och en operationsklubba, som omge en ormstav, korsad av en värja. Helt nyligen (1945) har öronläkaren i Göteborg med. dr Håkan Nordlund skaffat sig ett träsnittsexlibris, som återger bl. a. ett ytteröra och en ormstav. Otologerna böra snart kunna samla sig omkring en gemensam officiell symbol, t. ex. labyrinten.

Utav ögonläkarna hade professor Johan Widmark (1850-1909) på sitt exlibris (Litt. 18 c) låtit avbilda sin makas vänstra öga, som omges av en ring av ögontröst (Euphrasia officinalis), medan professor Karl Ploman har tecknat åt sig ett ägarmärke (Litt. 9) med en ormskål och två böcker, på vilka ett par glasögon ligga, samt en ram fylld av ögontröst. Ögonspecialisten Bertil Odqvists och hans makas märke (Litt. 14. Bild 16) visar ett par egyptiska präster (medicinmän) på var sin sida om "det lyckliga ögat" samt ett egyptiskt kors. Det senare har i sin egenskap av livets tecken fått symbolisera, att ägaren försörjer sig som ögonläkare.

Invärtesläkarna ha de flesta av sina symboler gemensamma med läkarna i allmänhet, och därför ha deras symboler redan omnämnts. Hit höra stetoskopet, perkussionshammaren, termometern, laboratorieutensilier och medicinalväxter såsom digitalisörten. Hit höra också medicinflaskor, men de användas mera av apotekarna, som tillverka medicinen. Piller förekomma sällan på medicinska exlibris men ha kommit med på mitt första ägarmärke, en litografi från 1927. I och med uppdelningen i medicinska specialiteter blir det emellertid bättre möjligheter för karakteristiska symboler. Att hjärtspecialister nyttja digitalisörten är naturligt, men något svenskt exlibris med ägarens Ekg har jag ännu ej sett, däremot ett norskt sådant. Reumatologdocenten Erik Jonsson i Stockholm avbildar på det av honom tecknade exlibriset sitt fädernehus omgivet av medicine doktorsringens symbol såsom bakgrund för en ormstav på den ena sidan och en knäled på den andra. Medan den senare syftar på denna specialitet av internmedicinen, bringa en notrad och en pensel ägarens hobbies i åtanke.

Vi ha förut talat om patriarkkorset såsom symbol för tuberkulosläkarna, men givetvis ha dessa även andra symboler t. ex. internmedicinska instrument. Sanatorieläkare Torkel Horney lät förse sitt ägarmärke med ett av T och H bildat monogram och en ormskål med en spottflaska, i vilken en orm droppar sitt etter.

Av barnläkarna har professor Adolf Lichtenstein på sitt av konstnären Seth Martin tecknade ägarmärke en bild av två nakna barn liggande framför en uppslagen bok och omgivna av en dekorativ, ringbildande orm jämte en lager- och en ekkvist. Professor Kjell-Otto af Klercker har på sitt exlibris (Litt. 13) en stor ormskål, ur vilken både ormen och ett bredvid stående barn synas släcka sin törst, samtidigt som de utsätta sig för den livgivande solens strålkraft. Ägarens namnskylt omges av en lager- och en ekkvist. På pediatrikdocenten Edgar Mannheimers redan omnämnda exlibris (Bild 3) har konstnär Tord Bæckström för något år sedan tecknat ett litet barn, som sitter invid en kryckormstav.

Stadsläkaren och nervspecialisten i Alingsås Iwan Bratt har ett av den utmärkte norske exlibriskonstnären Albert Jaern tecknat exlibris (Bild 17), som återger en känslobetonad drömsyn, medan sinnessjukläkaren Olof Dagbergs märke (Litt. 9) visar en i luften svävande ormstav bakom en psykiatrin symboliserande flicka, som trevar sig fram med förbundna ögon. Professor Viktor Wigert (1880-1942) nyttjade ett av konstnär John Österlund tecknat exlibris (Litt. 9) med en pukslagare, erinrande om släktens upphov, och vallmoblommor, vilka symbolisera psykiatrin. Man får ju av vallmofrukten det för sinnessjuka sedan gammalt mycket anlitade opiet. Malmöpsykiatern K. G. Dahlgren har år 1943 låtit teckna ett exlibris (Litt. 14. Bild 18), som avbildar en hjärna och en ormstav.

Professor Olle Hjortzberg har åt ledaren för den svenska radiologien professor Gösta Forssell tecknat ett exlibris (Litt. 9) med en alptopp, vars spets belyses av ett ljusknippe. Såsom devisen "E luce claritas" anger, bringar röntgenljuset klarhet över många frågor, som den moderne läkaren gör sig. En äldre radiolog - fältläkare Tage Sjögren (1859-1939) - hade ett exlibris (Litt. 9) med ett förtvinat träd, som vattnas och belyses med ett röntgenrör, vilket symboliserar ägarens yrke och intresse för trädgårdsskötsel. Röntgenröret förekommer även på ägarmärken tillhörande lasarettsradiologen Ivan Hermodsson och doktor Sven-Roland Kjellberg. På det förra (Litt. 14. Bild 19), som har tecknats av teckningslärare B. Angelin, har röntgenröret intagit solens plats och belyser ett skånskt landskap med pilträd.

Konstprofessor Isaak Grünewald gjorde i början av 1930-talet ett exlibris med en sittande naken man åt anatomiprofessorn vid Konstakademin med. dr Thure Petrén.

Fysiologen professor Hans Gertz (1876-1938) lät göra ett exlibris (Litt. 5, 18 b), som anspelade på hans yrke och hobby. Där ser man nämligen en triangel bildad av en pensel, penna och stråke med orden Auris (öga), Manus (hand) och Oculus (öga) i var sin vinkel. Mitten av triangeln upptas av ägarens monogram (HG).

Rättskemisten professor Erik Wolff har ett av konstnärinnan Lisa Heckscher tecknat ägarmärke, som förutom ormstav och krans av eklöv och lager har en uppslagen vetenskaplig bok, en våg med tillbehör, provrör och annat, som nyttjas av ägaren i hans dagliga gärningar.

Striden mellan olika medicinska uppfattningar kan också komma till synes på ett exlibris. Vi finna sålunda på doktor Lennart Karlanders av prästen och konstnären Elis Ullman år 1926 tecknade ägarmärke (Litt. 12) ett par ynkliga figurer föreställande invärtesmedicinen och kirurgin, som blott hindra den leende solen d. v. s. naturen att hjälpa de sjuka människorna. En latinsk devis bifogas till yttermera visso, och den lyder: "Naturam optimam ducem sequamur" (Låt oss följa naturen, vår bäste vägledare). Av bilden synes framgå, att ägaren och konstnären på detta något groteska sätt velat symbolisera naturläkekonstens seger över medicinen och kirurgin. Om detta är fallet, kan satsen ej godtas av vår tids läkare, som emellertid ha all anledning att hålla i minnet, att naturen är en god bundsförvant i utövandet av deras kall. Det har doktor Jaques Cederström velat framhäva, när han har försett sitt exlibris (Litt. 12) med den från Hufeland hämtade devisen: "Medicus curat, natura sanat" (Läkaren behandlar, naturen botar). Att en god bok är ett förträffligt läkemedel ("Liber bonus - Medicina bona") omvittnar municipalläkare Fredrik Wendts exlibris (Litt. 12), som avbildar en medicinflaska med denna inskrift och några böcker.

Litteratur:

1. Berghman, Arvid: Exlibris. Några ord om bokägarmärken. Svenska Exlibrisföreningens årsbok 1936, s. 1-74. Även separat.

2. Berghman, Arvid: Tre heraldiska mästare. Meddelanden från Riksheraldikterämbetet VIII, 1939, s. 72-95.

3. Bergman, Emanuel: Dalsländska exlibris. Hembygden 1938, s. 98-113.

4. Bergman, Emanuel: Dalsländska exlibris II. Hembygden 1941, s. 103-115.

5. Bergman, Emanuel: Medicinska bokägarmärken. Hygienisk Revy 1941-1943.

6. Bergman, Emanuel: Våra sjukvårdssymboler. Svenska Läkartidningen 1941, s. 2180-2187. Även separat.

7. Bergman, Emanuel: Medicinska emblem och symboler. Karlshamn 1941. Sveriges Läkarförbunds Förlagsaktiebolag, Stockholm.

8. Bergman, Emanuel: De medicinska symbolerna. Hygienisk Revy 1942, s. 27-28, 38-40, 66.

9. Bergman, Emanuel: Läkarexlibris. Sv. Läkartidningen 1942, s. 617-623.

10. Bergman, Emanuel: Våra barnmorskesymboler. Jordemodern 1942, s. 137-142.

11. Bergman, Emanuel: Exlibris med sjukvårdssymboler. Social-Medicinsk Tidskrift 1943, s. 175-176.

12. Bergman, Emanuel: Deviser och valspråk på nordiska läkares exlibris. Sv. Läkartidningen 1944, s. 38-55.

13. Bergman, Emanuel: Några läkarexlibris I-III. Medicinska Föreningens Tidskrift 1944, s. 216-217, 1945, s. 68-69, 127-129.

14. Bergman, Emanuel: Svenska medicinska exlibris och deras symboler. Svenska Exlibrisföreningens årsbok 1944, s. 27-62.

15. Bergman, Emanuel: Mina och min familjs bokägarmärken. Käpphästen 1945, s. 193-198, 259-266. Även särtryck med bildtillägg.

16. Carlander, C. M.: Svenska bibliotek och ex-libris. 2:a uppl. i 6 band. Sthlm 1896-1903.

17. Frost-Hansen, Poul (”Otto Wang”): Svenske Ex Libris. Köpenhanm 1941.

18. Hygienisk Revy. Innehåller fyra bildserier av medicinska exlibris nämligen a) Exlibris från sjukvårdens och hälsovårdens områden. Årg. 15 (1926), s 24, 36, 48, 60, 71, 84, 112, 128, 140, 152.

b) Medicinska exlibris. Årg. 25 (1936), s. 12, 48, 68, 88, 156, 188.

c) Kollegers exlibris. Årg. 26 (1937), s. 24, 42, 64.

d) Medicinska bokägarmärken. Årg. 30 (1941), s. 140, 152, 160. Årg. 31 (1942), s. 12, 56, 66, 84, 108, 120, 132, 148, 160. Årg. 32 (1943), s. 11-12, 28. Är samma som nr 5.

19. Reitzel, Poul: Heraldikeren Frederik Britze. En dansk Exlibriskunstner. Köpenhamn 1945.

20. Sjögren, Arthur: Förteckning å svenska bokägaremärken (exlibris), utställda vid Föreningens för Bokhandtverk utställning i Nordiska Museet januari-februari 1908. Sthlm 1908 (1909).

21. Sjögren, Arthur: Svensk Exlibris-Tidskrift 1911-1917. Årg. I-VII.

22. Sjögren, Arthur: Nyare svenska exlibris I. Topografiska exlibris. Sthlm 1915.

23. Svenska Exlibrisföreningens årsbok 1936-1944.

a) 1936. Se även nr 1.

b) 1937.

c) 1938.

d) 1939.

e) 1940.

f) 1941-1942.

g) 1943.

h) 1944.


Artikeln var införd i Svenska Läkartidningen nr 51 år 1945 s 3204-3228. (T514)

Artikeln är illustrerad med 19 bilder av exlibris. Dessa är ej medtagna här.

Denna text är inlagd på P O Bergmans hemsida.

För denna liksom för övriga texter på hemsidan gäller upphovsmannarätt.

Ansvarig för innehållet på hemsidan är P O Bergman, Hjortronvägen 89, 590 54 Sturefors - epostadress: m225@abc.se


Inlagd 2000-03-03,