Exlibris med heraldik och symboler

Exlibris med heraldik och symboler.

Exlibris är bokägarmärken, som man ibland kan se inklistrade på insidan av en boks pärm, ibland också på pärmens utsida, då benämnt pärmexlibris. Ett exlibris används för att tala om vem som äger boken och innehåller vanligen ägarens namn och något som visar ägarens intresseområden.

Bokägarmärken har använts sedan lång tid tillbaka. Det äldsta kända är från Egypten från tiden ca 1400 f Kr. Det är från Amenofis III:s bibliotek och består av en fajansplakett med mörklå inskrift som förvarades i de kistor farao förvarade sina papyrus. I Japan lär man ha haft bokägarmärken redan på 900-talet e Kr.

I Europa har bokägarmärke använts sedan medeltiden då det präglades direkt på skinnpärmen eller målades i boken eller på pergamentsblad som klistrades på frampärmens insida. Efter boktryckarkonstens genombrott på 1500-talet trycktes också etiketter med ägaruppgifter, som klistrades in i böckerna. Dessa etiketter är vad som idag vanligen kallas exlibris. Många kända konstnärer genom tiderna har engagerat sig i exlibrisframställning. Bland de mera kända är Albrecht Dürer (1471-1528). Exlibris gjordes i början i träsnittsteknik men har sedan kommit att göras i många olika tekniker - fototypi, litografi, kopparstick etc.

Samlarintresset för exlibris har varit stort. Stora samlingar finns bl a i British Museum i London. I Sverige finns sedan 1934 en förening för exlibrissamlare, Svenska Exlibrisföreningen med säte i Stockholm och ändamål "att verka för höjandet av intresset för exlibris".

Svenska Exlibrisföreningen, som vanligen har sina sammankomster i Stockholm, hade den 4 september i år (1999), en utfärd till Örebro och Hallsberg med besök på universitetsbiblioteket i Örebro och Bergöö-huset i Hallsberg med föredrag om och visningar av exlibris.

Allmän exlibrislitteratur.

Svenska Exlibrisföreningens årsbok från 1936 och framåt, Se register 1936-2000.

"Cirkuläret" - Svenska Exlibrisföreningen 1947-2001. Register.

Sjögren Arthur "Svensk Exlibristidskrift" Stockholm 1911-1917, Artikelregister. och register till recensioner/anmälningar.

Berghman Arvid "Exlibris" Allhems förlag Malmö 1957 180 s.

Carlander C M "Svenska bibliotek och ex-libris" andra omarbetade och tillökade upplagan (sex band) Förlagsaktiebolaget Iduna Stockholm 1904.

Emanuel Bergman

En av Sveriges stora exlibrisentusiaster under 1940-talet var Emanuel Bergman. Han var överläkare på Centrallasarettet i Eskilstuna. Han hade ett starkt humanistiskt intresse och var bl a ordförande i Humanistiska föreningen i Eskilstuna. Han hade många egna exlibris, inspirerade andra att skaffa sig exlibris, hade en stor exlibrissamling och skrev många artiklar om exlibris och i anslutning därtill om heraldik och symboler, speciellt symboler inom sjukvården.

Främjande av exlibriskonst

I Östgöta Correspondenten 2000-04-10 s A9 finns en liten notis om att Svenska Exlibrisföreningen har instiftat en förtjänstmedalj för att främja god exlibriskonst och intresset för bokägarmärken. Medaljen har tilldelats Ejnar Berg, Bo Berndal, Lennart Hedlund, Rune Molund och Bengt Rur.

Exlibrissida på bokmässan i Göteborg

Föreningen för Västgötalitteratur brukar vara med på bokmässan i Göteborg varje höst och var så även år 1999. Till mässan gav de ut meddelande nr 3 1999-08-20. I detta har Johnny Hagberg sammanställt en sida med sju bilder av exlibris med kommentarer. Han har med exlibris för Johan Arvid Hedvall (1888-1974), Ella Thorstrand (-1997), Gunnar Rise (1911-), Valter Eklundh, William Thorburn Jun, Per Gustavsson och familjen Friberg.

Exlibris i Personhistorisk tidskrift

I senaste numret av Personhistorisk tidskrift 1999:1 (s 42-50) skriver Bengt Rur om "Arvid Berghman, heraldikern" och berör därvid även Arvid Berghmans exlibrisintresse. Arvid Berghman var en framstående och internationellt känd heraldiker. I artikeln visas Arvid Berghmans vapenexlibris utfört av den tyske konstnären, professor Otto Hupp samt två av de exlibris Berghman själv ritat - för Ewa Bennet och för Gunnar Scheffer. En kortare version av artikeln var publicerad i Svenska Exlibrisföreningens årsbok 1995-96.

Ung heraldiker i Täby

I Svenska Dagbladet 2000-02-22 sid 16 finns en artikel med rubriken ofarliga vapen får modern form. Den handlar om heraldik och en ung heraldiker i Täby, Magnus Bäckmark, som letat gamla sigill i Riksarkivet, vilka han kan utgå från när en ättling hör av sig och vill beställa ett vapen av honom. Artikeln illustreras med Bäckmarks eget och några andras vapen.

Vad är egentligen en statsheraldiker?

Intervju i Sv D 1999-07-14 med Henrik Klackenberg, då av regeringen nyutnämnd statsheraldiker, knuten till heraldiska avdelningen på riksarkivet. Illustrerat med bild av kommunen Nykvarns vapen i färg.

Långarydssläktens vapen

I Östgöta Correspondenten 2000-01-18 finns en kort, tvåspaltig artikel om Långarydssläkten med dess vapen i färg som vinjettbild.

Tävling i utformning av exlibris.

Jag har fått ett meddelande om en exlibristävling, vilket vidarebefordras här:

Tävlingen är öppen för konststuderande och för unga konstnärer upp till 30 års ålder.

Tävlingen gäller utformning av ett exlibris för en sponsor, vars namn och levnadshistoria kommer att tillkännages i början av mars. Tävlingsbidrag skall vara insända före den 15 juni.

Tävlingsbidragen kommer att ställas ut i samband med Niagara exlibrisutställning i september/oktober 2001. Ingen deltagaravgift. Kontantpriser utlovas.

Anmälan före den 2 mars till

                                                    
Ex Libris                                                
1793 Pelham St. N                                        
RR#1 Fonthill, Ont. L0S 1E6                              
Canada
Närmare detaljer och förra årets resultat på http://www.geocities.com/exlib2001/

Denna text är inlagd på P O Bergmans hemsida.

För denna liksom för övriga texter på hemsidan gäller upphovsmannarätt.

Ansvarig för innehållet på denna sida är P O Bergman, Hjortronvägen 89 590 54 Sturefors - epostadress: m225@abc.se.

Inlagd 1999-09-06, senast reviderad 2000-05-02,