Tidtabell över antika kulturer

Detta är en uppsats till kursen Antikens kultur och samhällsliv, vid Stockholms universitet. Sidan är rekommenderad av Länkskafferiet.

tid

Mesopotamien (& grannområden)

Syrien, Levant, Cypern

    Anatolien 

Egypten

Grekland & Kreta

-9000 paleolitisk stenålder, jägare, samlare
9000
-
6000
neolitiska jordbruksbyar: Mureybet, Jarmo, tell Ali Kosh, tell Abu Hureyra neolitiskt jordbruk c 9000-7000 Göbekli Tepe, fast bosättning med världens äldsta stentempel med skulpterade djurfigurer. Övergavs då jordbruket infördes.

neolitiska bosättningar: Çayönü

Enligt vissa teorier (Marsiske) kommer det indoeuropeiska urspråket från Anatolien.

   
6000
-
5000
”senneolitisk tid”, tell Hassuna, Samarra Jeriko uppstår som en bondby på nuvarande Västbanken.. Eventuellt var Jeriko bebott redan c 8000 f Kr och än idag visar en stor tell (kulle) var de gamla kulturlagren finns samlade. c 6000 Çatal Hüyük, se DN 000923 neolitiska bosättningar neolitisk tid
5000
-
4000
Ubaidkulturen: åkerbruk, keramik, stad Ninive

c 4500-3200 sumerisk kultur uppträder i söder

Byblos   enkelt åkerbruk  
4000
-
3000
(c 3300 Harappa grundas i Indusdalen, och finns kvar till c 1700.)

c 3200-2800 Jamrat Nasr-perioden, första städerna, Ur

c 3000 första skriften

kalkolitisk tid, dvs bruk av koppar, staden Ugarit uppstår   fördynastisk tid Naquada I, Naquada II

jordbruk, keramik, tidig skrift, det gamla språket har semitiska drag med inflytande från berberspråk, och lever vidare än idag som koptiska.

Livsmönstret kallas maat (”det goda livet”). Det innebär bl a att kungen styr över hela riket med planekonomi. Ingen annan får ägna sig åt ekonomi och handel.

c 3400 två eller kanske flera monarkier, senare kallade ”övre och nedre riket”, övre rikets krona ser ut som bowlingkägla

c 3100-3000 enat rike under kung Narmer/Menes i Tebe, övre riket

Memfis i norr ny huvudstad

kalkolitisk tid

bronsålder från ca 3300 eller 3000  (i Norden börjar bronsålder ca 1800-1500)

3000
-
2000
prästfurste ensi regerar, pyramidliknande ziggurater byggs, städer Kish, Uruk, Lagash

c 2700-2600 kung Gilgamesh regerar i Erech. Sagan om Gilgamesh skrivs ned och bevaras till senare tider.

(c 2600 Mohenjo Daro grundas i Indusdalen, för att överges c 1000 år senare.)

c 2500 sumerisk kilskrift standardiserad, skrivs på lertavlor

c 2500-2350 rivaliserande statsstater

c 2350-2000 akkadisk dominans, dvs semitiska folk tar över i Mesopotamien

c 2300 kung Sargon I

sumerisk självständighet, de två folken semiter och sumerer integreras i en gemensam kultur, huvudstad Ur

städer i Palestina

12000 lertavlor från Ebla, Syrien, hittades 1975

Troja skikt I-V. Staden Troja kallas i hettitiska dokument för Tarusia c 3100-2613 tidigdynastisk, dynasti 1-3, hieroglyfer, huvudstad Thinis

c 2613-2160 gamla riket, dyn. 4-8, huvudstad Memfis

c 2620 Keops pyramid

c 2600 Saqqara-pyramiden byggs av Djoser

c 2180-1990 första mellanperioden med strider mellan övre och nedre riket (dyn 7-11, datering enligt Vidal-Naquet)

c 3000 nya folk till Grekland & Kreta från Anatolien

Tidighelladisk kultur med städer på fastlandet: Lerna, Attika

Tidigkykladisk ökultur, fiske, handel med obsidian, marmorfigurer, kvinnoskulpturer, ”stekpannor”

c 3000-2000 tidigminoisk kultur på Kreta, stenhus, isolerade helgedomar

c 2200-1800 indoeuropeisk invasion till fastlandet, med hästar

2000
-
1000
c 2000-1800 semitiska amoriter invandrar ”från den arabiska öknen”, gammalassyriska riket, huvudstad Assur

Stadsstaten Babylon tar över, gammalbabyloniska riket börjar. Mest kände härskare är lagstiftaren Hammurabi (c 1800). På 1930-talet hittades arkiv med kilskriftstavlor i staden Mari. Sexadecimalsystemet (talbas 60) får ett positionssystem, vilket underlättar räknandet.

c 1595 Babyloniska riket tas över av hettiter, därefter kassiter och hurriter

Från 1200-talet ökad assyrisk dominans.

Självständig Kung Nebukadnezzar I regerar c 1125-1103.

Assyrien har en svaghetsperiod ca 1200-900 f.Kr. varvid nomadiska araméer tränger in.

Även grannlandet Elam (nuvarande Iran) har en nedgångsperiod ca 1100-770.

c 1810 assyrisk dominans i norr

Cypern: viktiga koppargruvor, ön domineras  av egypter, sedan greker

c 1800-1400 egyptiskt styre

1628 Thera exploderar, orsakar tsunami och nedkylning pga aska

c 1270 (?) judiska fångenskapen slut, araméer

Feniciska småstater: Tyrus, Sidon, Baalbek/Heliopolis

Hamnstaden Ugarit (nuvarande Ras Shamra) tillhör hettiterna fram till c 1200 då staden förstördes efter attack från "sjöfolket".

Därefter börjar en nedgångsperiod.

c 1850 assyriska kolonier

fram till 1800 Hattifolket

c 1800-1200 Hettitiska riket, kung Anitta i Hattusa, indoeuropéer

1628 Thera exploderar, orsakar tsunami och nedkylning pga aska

c 1500 hurriter, kungariket Mitanni

1184 (?) Trojanska kriget, som långt senare kom att skaldas av Homeros. Sköna Helena rymmer från Sparta till Troja, vilket tas som ursäkt för en attack. Kung Agamemnon från Mykene belägrar Troja. Denna tid motsvaras av lager VI-VII, som grävts ut i Troja.

Västra delen är invaderad från Grekland, kanske är trojanska kriget en del av detta.

Ca 1200 går hettitiska riket under efter attacker utifrån. Staden Hattusa överges och blir spökstad under 3000 år. Sannolik kulturnedgång.

c 2040-1750 mellersta riket, dyn. 11-13, landet åter enat

c 2035-1350 huvudstad Tebe

c 1780-1560 andra mellanperioden med invasion av främmande folk, dyn. 13-17 (datering enligt Vidal-Naquet)

1628 Thera exploderar, orsakar tsunami och nedkylning pga aska

c 1570-1070 nya riket, dyn. 18-20

c 1470 drottning Hatscheput regerar i 20 år

1350-1334 Eknaton gift med Nefertite, ny huvudstad Amarna med kilskriftstavlor i stadsarkivet. Eknaton missköter utrikespolitiken, skrotar de gamla gudarna och nye guden Aton får stort tempel i Tebe/Karnak

Sonen Tutankamon tar över och återställer de gamla gudarna

Luxortemplet byggs, Konungarnas dal

1279-1212 Ramses II, regerar i över 60 år. Han krigar mot hettiterna, viktigast var slaget vid Kadesh år 1274, därefter sluts fred med hettiterna. Ramses låter även bygga Abu Simbel.

Slaget mot "sjöfolket". Någon gång 1190-1176 f Kr attackeras Egypten av en stor flotta av okänt ursprung. Den egyptiska flottan under Ramses III segrade.

Därefter börjar en nedgångsperiod.

c 2000-1200 stabilitet, mykensk kultur, Mykene, Tiryns, Pylos, Linear B, mykenska palats är befästa och har ofta en lång korridor megaron

c 2000-1425 stabilitet och fred, minoisk kultur på Kreta, Linear A, keramikstatyer, tjurkult, palats i Knossos med 10000 inv upptäcktes senare av Evans, palats i Faistos, på 1600-talet förstörs Knossos, byggs upp, förstörs igen c 1450, ungefär samtidigt invaderas Kreta från fastlandet, ledaren kallas då wanax. Knossos förstörs slutligt strax efter 1400.

1628 Thera (Santorini) exploderar. Påföljande tsunami och global nedkylning pga aska är sannolikt slutet för minoisk kultur.

1100-talet ödeläggelse i hela egeiska området, palatset i Pylos förstörs, okänt ”sjöfolk” uppträder. Palatsekonomin kollapsar och skrivkonsten glöms.

Grekerna går antagligen ut i trojanska kriget, som långt senare kom att skaldas av Homeros. Enligt legenden började det kriget med att Paris rövade bort Helena till Troja.

c 1100- ökad dorisk dominans

c 1100-750 mörka århundraden, kulturnedgång och slut på ”hjältarnas tid”, befolkningsminskning, undantaget Lefkandi och Aten. Eventuellt flyttar några emigranter till Levant och ger upphov till det filistéiska folket.

järnålder från ca 1200-1100  (i Norden börjar järnåldern ca 500 f Kr)

1000-0 Assyriskt välde fram till ca 600: viktigaste städer Ninive, Assur, Nimrud, Khorsabad. Sargon II assyrisk kung.

(Enligt vissa uppskattningar levde profeten Zarathustra ca 630-550. Han verkar i Persien och grundar en ny religion, ca 50-100 år före Buddha i Indien och Konfucius i Kina. Enligt andra uppskattningar kan han ha levt när som helst mellan 1500 och 500 f Kr. Forskning pågår.)

Ninive lär ha haft 10 m tjocka murar men förstörs ändå 612, och 609 sker slutlig babylonisk seger, nybabyloniska riket bildas. Nebukadnezzar II är kung och det semitiska folket araméer dominerar. Än idag talas arameiska i delar av området.

539 persisk (arisk) erövring under Cyrus från Persien, persiskt välde

Efter 522 är Darius I kung och reformerar den persiska statsapparaten. Huvudstäder Susa, Ekbatana och Persepolis. Man börjar även prägla de första mynten.

c 512, Darius I går över Bosporen i ett försök att besegra skyterna men misslyckas. Om detta berättar bl.a. Herodotos.

486: Xerxes blir kung, bara för att år 480 förlora kriget mot grekerna.

423: Darius II blir kung.

336-330: Darius III är siste kung före Alexander.

1000-talet: första alfabetet, 22 konsonanter, fenicisk skrift på semitiskt språk, i Byblos

Judiska riken Israel och Judéen, kung Saul följd av kung David och kung Salomo, bekämpar fiendefolket filistéerna.

737 gör Israel uppror mot assyrierna, det misslyckas och landet ödeläggs.

722- assyriskt välde under Sargon II

586- babyloniskt välde under Nebukadnessar, besegrade folk deporteras

persiskt välde, kung Cyrus låter judar och andra deporterade folk återvända hem

Darius är siste kung före Alexander.

c 1000 grekisk bosättning vid Smyrna (flyktingar från Grekland?)

722- assyriskt välde under Sargon II

lydiskt välde, huvudstad Sardes

De första mynten uppfinns i Lydien c 650.

547: Lydiske kungen Kroisos (Krösus) anfaller perserna men besegras. Därmed övergår hela landet till persiskt välde. Om detta berättar bl.a. Herodotos.

c 485 Historikern Herodotos föds i Helikarnassos.

c 480-410 är de grekiska städerna underställda Aten för att sedan åter bli persiska.

353: Persiske satrapen (vasallfursten) Mausolos dör i Halikarnassos (nuvarande Bodrum i Turkiet). Han har låtit bygga ett enormt ca 45 m högt gravmonument av grekiska byggherrar. Detta skulle bli ett av världens sju underverk.

c 1086-661 tredje mellanperioden, dynasti 21-25

525- persiskt välde över Egypten

Manetho skriver ned Egyptens historia

Darius är siste kung före Alexander.

(läs i detalj)

c 1050-900 proto-geometrisk keramik

c 900 geometrisk keramik

c 750-600: orientalisk period, Grekiska kolonier, grekiskt alfabet. Helgedomar i Olympia, Delfi, Delos

c 675 svartfigurskeramik

c 600-480 arkaisk period, Sapfo, Sparta & Aten

c 530 rödfigurskeramik

490-480 persiska kriget

480: klassisk period börjar

431-404 peleponnesiska kriget, Sokrates, Platon, Aristoteles

330 Alexander, hellenistiskt välde. Efter Alexanders död blir detta det (grekiska) Seleukidiska riket. Ekonomin är ganska fri och baseras på tullar och skatter. Det heterogena riket hålls samman via lydkungar.

På 200-talet bryter sig Baktrien loss och bildar eget kungarike, det Grek-Baktriska riket.

På 100-talet faller resten av det Seleukidiska riket samman, delvis pga parthiska attacker.

187: Parthiska riket gör sig självständigt

129: hela Mesopotamien under parthiskt välde

persiska dynastier

333- Alexander, hellenistiskt välde. Efter Alexanders död behärskas Levant från Egypten men Syrien av det Seleukidiska riket med huvudstäder Seleukia och Antiokia.

274-200: Under fem syriska krig förlorar Egypten Levant till kung Antiochos III,  Seleukidiska/syrisk-grekiska riket.

Under 100-talet krymper det Seleukidiska riket och blir allt svagare och mer styrt av Rom.

Judiska uppror leder till att Judéen blir självständigt 141.

64/63: Syrien, sista resten av Seleukidiska riket, blir romersk provins. Palestina blir även romerskt.

37- Levant romerskt välde

Herodes är romersk lydkung i Palestina 37-4 f Kr. Under hans tid föds Jesus.

334 Alexander, hellenistiskt välde, hellenistisk kultur. Efter Alexanders död blir Anatolien och nuvarande Bulgarien det Thrakiska riket.

Troja VIII-IX byggs som grekiska städer på den gamla staden

275: Thrakiska riket upplöses. Pergamon bryter sig loss som självständig småstat.

Rom besegrar den seleulidiske kungen Antiochos vid Thermopyle 192 och vinner hela Anatolien. Det territoriet överlämnar Rom till Rhodos och Pergamon.

133: Pergamon blir romersk provins efter det att kung Attalos testamentarat sitt rike till Rom.

129- romerskt välde

332- hellenistiskt välde. Efter Alexanders död blir detta det Ptolemeiska riket, Ptolemeisk/ hellenistisk period, grekiska officiellt språk,  egyptiska gudar bevaras. Liksom under tidigare egyptiska dynastier, har kungen monpol på all handel och utövar planekonomi, vilket gör ekonomin ganska stel.

Alexandria grundas 332 och blir huvudstad, med berömt bibliotek och Museion, musernas tempel, som utvecklas till den kungliga vetenskapsakademin

274-200: Under fem syriska krig förlorar Egypten Levant till det Seleukidiska riket.

47: Kleopatra VII blir den sista ptolemaiska härskaren. Riket är instabilt och hon söker stöd av Caesar och Antonius i Rom. Hon får en son med Caesar men Antonius visar sig vara en felsatsning och hon tar livet av sig 30 f Kr.

30- romerskt välde råder efter slaget vid Actium 31 f Kr, spannmål levereras till Rom. Kulturen fortsätter dock att vara hellenistisk och grekisk.

334 Alexander, hellenistisk period. Efter Alexanders död behärskas större delen av Grekland av det Makedoniska riket.

 

146- romerskt välde

0-1000 600-talet islam, arabiskt kalifat

762: Bagdad grundas

Judiska uppror 66-73 och 132-135. Templet i Jerusalem förstörs år 70.

313 kristendom tolererad

Från 395 tillhör området det östromerska/bysantinska riket.

Från 500-talet talar man om det bysantinska riket, snarare än östromerska riket.

636- islam, arabiskt kalifat, huvudstad Damaskus, kristna och judar tolereras

313: Kristendomen tolererad. Kristendomen växer och blir dominerande under 300-talet.

330 Konstantinopel invigs som ny romersk huvudstad.

Från 395 tillhör området det östromerska/bysantinska riket.

Från 500-talet talar man om det bysantinska riket, snarare än östromerska riket.

Kristendomen dominerar och efter Roms delning år 395 tillhör Egypten det östromerska, sedermera bysantinska riket.

642- islam, arabiskt kalifat styrt från Bagdad. Andelen muslimer ökar bl a genom invandring. Andelen kristna (kopter) minskar stadigt.

313 kristendom tolererad

Från 395 tillhör området det östromerska/bysantinska riket.

Från 500-talet talar man om det bysantinska riket, snarare än östromerska riket.

529 kejsar Justinianus låter stänga Platons Akademi i Aten

1000
-
2000
1000-talet seldjukiska (turkiska) kalifer, styr från Bagdad

1243 besegras seldjuker av mongoler, som börjar tränga in i Irak

1258 Bagdad plundras och jämnas med marken av Hülegü, en av Djingis Khans många söner, följt av mongolisk ockupation styrd från Samarkand

från 1500-talet ottomanskt välde

1918 Irak brittiskt mandat

1932 Irak självständigt under kung Faysal

Landet leds 1979-2003 av Saddam Hussein.

seldjuker (turkar) tar makten

1099 Första korståget tar Jerusalem från seldjukerna och massakrerar befolkningen. Därpå bildas kungariket Jerusalem, som varar till 1291.

1148 Andra korståget attackerar Damaskus och besegras

1187 Saladin erövrar Jerusalem

1191-92 Tredje korståget, Rikard Lejonhjärta kämpar mot Saladin.

1260 mongolisk förstörelse

1291 kungariket Jerusalem går under och tempelriddarna flyttar till Cypern

från 1500-talet ottomanskt välde, först mameluker sedan turkar

1922 Palestina brittiskt mandat, Syrien & Libanon franskt mandat

1071: Vid Manzikert i Kaukasus besegrar en turkisk armé den bysantinska. Därmed kommer de första turkarna (seldjukerna) in i Anatolien. Dessa anammar snart islam.

1204 Fjärde korståget plundrar det kristna Konstantinopel i stället för Jerusalem

ottomanskt välde, först från Konya

1453: Konstantinopel intas. Östrom (Bysans) går under och staden blir ny turkisk huvudstad under namnet Istanbul.

1923 turkisk republik under Kemal Atatürk

969-1171: Självständigt rike under fatimiderna

1171: Kurden Saladin tar makten i Egypten, för att några år senare erövra Jerusalem från korsfararna.

1250-1517: Mamelukisk epok. Mamelukerna härstammade från bl a kurdiska och georgiska soldater.

1517-1798: Den ottomanska dynastin, styrd av turkar.

1798: fransk ockupation

År 1799 hittas Rosettastenen och hieroglyferna dechiffreras av fransmannen Champollion och svensken Åkerblad.

1805: Albanen Muhamad Ali tar maken och börjar modernisera och europisera Egypten

1882-1953 brittisk ockupation

1953 republik, från 1956 ledd av Nasser

från 1400-talet ottomanskt välde, islam

1473 förlorar turkarna i sjöslaget vid Lepanto

självstyre sedan 1830

republik 1974

  Mesopotamien Syrien, Levant, Cypern Anatolien Egypten Grekland & Kreta

Kommentarer:Poseidon

  1. I övriga Europa började bronsåldern ca 2000 fKr (i Norden ca 1500 f Kr) och järnåldern ca 700 fKr (i Norden ca 500 f Kr).
  2. Olika källor ger olika tidsuppgifter på när sumerisk kultur först uppträdde. Därför skriver jag c 4500-3200.
  3. Åtskilliga tidsuppgifter i Montgomerys bok är ca 50 år yngre än i andra källor. Det kan bero på att de andra källorna är modernare och baserade på en bättre kalibrerad kol-14-datering. Här används endast moderna dateringar.

Källor:

  • Dominique Collon: Ancient Near Eastern Art (British Museum 1995)
  • Oliver Dickinson: The Aegean Bronze Age (1985)
  • Charles Freeman: Egypt, Greece and Rome (Oxford 1996)
  • A. Bernard Knapp: The History and Culture of Ancient Western Asia and Egypt (Wadsworth 1988)
  • Hans-Arthur Marsiske: Indogermanische Ursprache kam aus Anatolien (Der Spiegel 2003)
  • Hugo Montgomery: Medelhavsvärldens historia till omkring 400 e Kr (Esselte 1978)
  • Lennart Palmqvist: Främre orienten (Sthlm 1995)
  • Lennart Palmqvist: Kreta och Mykene (kurskompendium)
  • John Griffiths Pedley: Greek Art and Archaeology (1993)
  • Andrew Robinson: The Story of Writing (1995)
  • Torgny Säve-Söderbergh: Egyptisk egenart (Uppsala 1990)
  • Pierre Vidal-Naquet, red: Atlas över mänsklighetens historia (Bonniers 1991)
  • Microsoft Encarta 98
  • Exploring Ancient World Cultures, University of Evansville

Trevliga länkar:

Per Åkesson 1999, sidan reviderad maj -14


Åter till historia

trowel